Sådan är den svenske advokaten – stor kartläggning av den svenska advokatkåren
Nr 5 2003 Årgång 69
Det går bra för den svenska advokaten. Byråernas omsättning har ökat och advokaterna tjänar mer – både på större och mindre byråer. Däremot är många advokater fortfarande dåliga på att utbilda sig och IT-mognaden är ännu låg. Det visar Temos kartläggning av den svenska advokatkåren.
Det är tredje gången som Temo på Advokatsamfundets uppdrag gör en statistisk undersökning av landets advokater. Undersökningen belyser advokatens och byråns ekonomi, klienter, utbildning, IT-användning, konkurrens, marknads- och arbetssituation samt privata förhållanden. Den ger också svar på medlemmarnas syn på Advokatsamfundets yrkesservice.
Liksom åren 1995 och 2000 vänder sig undersökningen till samtliga yrkesverksamma ledamöter i kåren. Av dessa har 62 procent svarat. Undersökningen genomfördes från början av mars till slutet av april. Denna gång har medarbetare på de större byråerna i större utsträckning än tidigare deltagit i undersökningen, vilket ger en sannare bild av kåren. 17 procent av de svarande är kvinnor.
Egentligen är inte förändringarna i advokatkåren särskilt stora i denna undersökning jämfört med den senast föregående. De skillnader som kan ses förklaras till stor del av att de större byråerna svarat i högre utsträckning denna gång.
– Det mest positiva är att vi ser att det går allt bättre för advokatkåren som helhet, säger Anne Ramberg, Advokatsamfundets generalsekreterare. Särskilt glädjande är att denna trend gäller både stora och mindre advokatbyråer. Vi ser att omsättningen ökar och att byråerna även blir mer marknadsorienterade.
Samtidigt höjer hon ett varningens finger:
– Men det är viktigt att advokaterna är vaksamma på utvecklingen av byråns kostnader. Kostnaderna har de senaste åren ökat rejält.
ÅR 1999 SKICKADE den svenska advokaten i genomsnitt ut fakturor på knappt 1,6 miljoner kronor per år. Förra året fakturerade varje advokat nästan 1,8 miljoner kronor per år. Det innebär att den svenska advokatkåren sammanlagt varje år omsätter mer än 6 miljarder kronor.
Men under samma tid har alltså advokatbyråns kostnader för sina jurister också rakat i höjden. På frågan om hur stora kostnader byrån hade per jurist och månad före lön och lönebikostnader och pensionsavsättningar så visar det sig att medianvärdet för kåren som helhet är cirka 48 000 kronor.
Trots det kan advokaterna i dag ta ut en betydligt bättre lön än man kunde för tre år sedan. Medianvärdet för advokatens taxerade inkomst har ökat med 26 procent, från 370 000 kronor inkomståret 1999 till 469 000 kronor för fjolåret. När det gäller byråstrukturen dominerar fortfarande ensamadvokaten och småbyråerna. Nästan en tredjedel av alla byråer är enmansbyråer och nära hälften av alla arbetar på en byrå med högst tre verksamma advokater. Storbyråerna har en något större andel av advokaterna än de mellanstora byråerna.
Affärsjuridik är liksom tidigare det huvudsakliga verksamhetsområdet för landets advokater. Nära sex av tio har affärsrätten som sin huvudsakliga syssla. Därefter följer brottmål och familjerätten som båda minskar sin andel. Däremot ökar straff- och processrättens andel. Nya huvudsakliga inriktningar är förvaltningsrätt och EG-rätt.
En trend är också att alltfler byråer drivs i form av kommanditbolag och att alltfler advokater är anställda, i stället för delägare. På storbyråerna är i dag nästan var tredje advokat anställd.
Nytt är också att advokatbyråer i ökad utsträckning etablerar kontor på fler orter. 16 procent av byråerna har de tre senaste åren öppnat kontor i andra städer än där den huvudsakliga verksamheten drivs.
– Det beror antagligen främst på att flera byråer har gått ihop på senare år och att advokatbyråerna har följt med när tingsrätterna har flyttat på sig, säger Anne Ramberg.
Anmärkningsvärt är också att advokaterna arbetar betydligt mindre än för tre år sedan. Medianarbetstiden har under denna period minskat från 1 621 timmar per år till 1 552 timmar.
EN GLÄDJANDE NYHET från undersökningen är att det verkar stå bra till med jämställdheten i kåren. 11 procent av kvinnorna anser sig visserligen ha blivit negativt särbehandlade på grund av sitt kön någon gång de senaste tre åren. Men ungefär lika många anser sig också ha blivit positivt särbehandlade. Bland männen ansåg sig 4 procent ha blivit positivt särbehandlade och 1 procent negativt.
– Detta är bra siffror jämfört med andra yrkesgrupper, kommenterar Arne Modig som ansvarat för Temos undersökning. Visst, några små grupper kan vara arga på de gamla strukturerna, men kåren har egentligen inget problem med bristande jämställdhet.
Likaså verkar den kvinnliga advokaten vara mer jämställd än genomsnittet även i hemmet. I undersökningar av andra yrkesgrupper svarar kvinnan oftast att det är hon som sköter det mesta av hushållet och stannar hemma när barnen är sjuka. Bland de kvinnliga advokaterna är den övervägande uppfattningen att man och hustru delar lika på dessa sysslor. Mellan 55 och 60 procent av de kvinnliga advokaterna är av den uppfattningen.
– Förklaringen är förmodligen att advokatkvinnor är medvetna och stridbara, säger Arne Modig.
MER NEGATIVT är att den svenska advokatkåren är dålig på att vidareutbilda sig. Det är dock stora skillnader inom kåren. Under förra året ägnade 40 procent av kåren högst två dagar åt egen förkovran. Medianvärdet för hela kåren är två utbildningsdagar per år.
Sämst är situationen på småbyråerna. Var fjärde ensamadvokat vidareutbildade sig inte alls i fjol och lika många lade högst en–två dagar på fortbildning.
– Det bekymrar mig att många advokater lägger så lite tid på vidareutbildning, kommenterar Anne Ramberg. Jag hade hoppats att bilden skulle se bättre ut. Jag tycker dock att det är glädjande att de större byråerna satsar seriöst på vidareutbildning.
INTE MYCKET BÄTTRE är det med kårens IT-kunskaper. Utvecklingen går trögt och IT-mognaden är fortfarande låg framförallt på de mindre byråerna. Tre av tio ensamadvokater har fortfarande inte egen e postadress och mer än fyra av tio använder sig inte av e-post i kontakten med klienterna. Av hela kåren saknar 15 procent av advokaterna egen e-postadress. Många av de mindre byråerna är också dåliga på att använda databaser vid faktasökning.
Utvecklingen har också gått långsamt när det gäller advokatbyråernas representation på internet. Nästan fyra av tio tillfrågade anger att advokatbyrån saknar hemsida. Av dem som anger att byrån inte har hemsida uppger var fjärde att byrån planerar att skaffa en hemsida under det närmaste året.
– Man kan knappast säga att advokatkåren ligger i framkant när det gäller användningen av datorer och IT-stöd, säger Arne Modig på Temo. Särskilt inte när man jämför med andra liknande professionella yrkesgrupper.
Fyra av tio tillfrågade upplever att advokatbyrån utsätts för en betydande konkurrens från andra advokatbyråer. Upplevelsen av betydande konkurrens växer med ökad byråstorlek. Intresset för marknadsföring har ökat sedan föregående undersökning. Exempelvis anger nu var fjärde svarande att byrån gör utskick till olika målgrupper och tre av tio anger att byrån sysslar med personlig försäljning.
HANS HELLBERG och TOM KNUTSON
Liksom åren 1995 och 2000 vänder sig undersökningen till samtliga yrkesverksamma ledamöter i kåren. Av dessa har 62 procent svarat. Undersökningen genomfördes från början av mars till slutet av april. Denna gång har medarbetare på de större byråerna i större utsträckning än tidigare deltagit i undersökningen, vilket ger en sannare bild av kåren. 17 procent av de svarande är kvinnor.
Egentligen är inte förändringarna i advokatkåren särskilt stora i denna undersökning jämfört med den senast föregående. De skillnader som kan ses förklaras till stor del av att de större byråerna svarat i högre utsträckning denna gång.
– Det mest positiva är att vi ser att det går allt bättre för advokatkåren som helhet, säger Anne Ramberg, Advokatsamfundets generalsekreterare. Särskilt glädjande är att denna trend gäller både stora och mindre advokatbyråer. Vi ser att omsättningen ökar och att byråerna även blir mer marknadsorienterade.
Samtidigt höjer hon ett varningens finger:
– Men det är viktigt att advokaterna är vaksamma på utvecklingen av byråns kostnader. Kostnaderna har de senaste åren ökat rejält.
ÅR 1999 SKICKADE den svenska advokaten i genomsnitt ut fakturor på knappt 1,6 miljoner kronor per år. Förra året fakturerade varje advokat nästan 1,8 miljoner kronor per år. Det innebär att den svenska advokatkåren sammanlagt varje år omsätter mer än 6 miljarder kronor.
Men under samma tid har alltså advokatbyråns kostnader för sina jurister också rakat i höjden. På frågan om hur stora kostnader byrån hade per jurist och månad före lön och lönebikostnader och pensionsavsättningar så visar det sig att medianvärdet för kåren som helhet är cirka 48 000 kronor.
Trots det kan advokaterna i dag ta ut en betydligt bättre lön än man kunde för tre år sedan. Medianvärdet för advokatens taxerade inkomst har ökat med 26 procent, från 370 000 kronor inkomståret 1999 till 469 000 kronor för fjolåret. När det gäller byråstrukturen dominerar fortfarande ensamadvokaten och småbyråerna. Nästan en tredjedel av alla byråer är enmansbyråer och nära hälften av alla arbetar på en byrå med högst tre verksamma advokater. Storbyråerna har en något större andel av advokaterna än de mellanstora byråerna.
Affärsjuridik är liksom tidigare det huvudsakliga verksamhetsområdet för landets advokater. Nära sex av tio har affärsrätten som sin huvudsakliga syssla. Därefter följer brottmål och familjerätten som båda minskar sin andel. Däremot ökar straff- och processrättens andel. Nya huvudsakliga inriktningar är förvaltningsrätt och EG-rätt.
En trend är också att alltfler byråer drivs i form av kommanditbolag och att alltfler advokater är anställda, i stället för delägare. På storbyråerna är i dag nästan var tredje advokat anställd.
Nytt är också att advokatbyråer i ökad utsträckning etablerar kontor på fler orter. 16 procent av byråerna har de tre senaste åren öppnat kontor i andra städer än där den huvudsakliga verksamheten drivs.
– Det beror antagligen främst på att flera byråer har gått ihop på senare år och att advokatbyråerna har följt med när tingsrätterna har flyttat på sig, säger Anne Ramberg.
Anmärkningsvärt är också att advokaterna arbetar betydligt mindre än för tre år sedan. Medianarbetstiden har under denna period minskat från 1 621 timmar per år till 1 552 timmar.
EN GLÄDJANDE NYHET från undersökningen är att det verkar stå bra till med jämställdheten i kåren. 11 procent av kvinnorna anser sig visserligen ha blivit negativt särbehandlade på grund av sitt kön någon gång de senaste tre åren. Men ungefär lika många anser sig också ha blivit positivt särbehandlade. Bland männen ansåg sig 4 procent ha blivit positivt särbehandlade och 1 procent negativt.
– Detta är bra siffror jämfört med andra yrkesgrupper, kommenterar Arne Modig som ansvarat för Temos undersökning. Visst, några små grupper kan vara arga på de gamla strukturerna, men kåren har egentligen inget problem med bristande jämställdhet.
Likaså verkar den kvinnliga advokaten vara mer jämställd än genomsnittet även i hemmet. I undersökningar av andra yrkesgrupper svarar kvinnan oftast att det är hon som sköter det mesta av hushållet och stannar hemma när barnen är sjuka. Bland de kvinnliga advokaterna är den övervägande uppfattningen att man och hustru delar lika på dessa sysslor. Mellan 55 och 60 procent av de kvinnliga advokaterna är av den uppfattningen.
– Förklaringen är förmodligen att advokatkvinnor är medvetna och stridbara, säger Arne Modig.
MER NEGATIVT är att den svenska advokatkåren är dålig på att vidareutbilda sig. Det är dock stora skillnader inom kåren. Under förra året ägnade 40 procent av kåren högst två dagar åt egen förkovran. Medianvärdet för hela kåren är två utbildningsdagar per år.
Sämst är situationen på småbyråerna. Var fjärde ensamadvokat vidareutbildade sig inte alls i fjol och lika många lade högst en–två dagar på fortbildning.
– Det bekymrar mig att många advokater lägger så lite tid på vidareutbildning, kommenterar Anne Ramberg. Jag hade hoppats att bilden skulle se bättre ut. Jag tycker dock att det är glädjande att de större byråerna satsar seriöst på vidareutbildning.
INTE MYCKET BÄTTRE är det med kårens IT-kunskaper. Utvecklingen går trögt och IT-mognaden är fortfarande låg framförallt på de mindre byråerna. Tre av tio ensamadvokater har fortfarande inte egen e postadress och mer än fyra av tio använder sig inte av e-post i kontakten med klienterna. Av hela kåren saknar 15 procent av advokaterna egen e-postadress. Många av de mindre byråerna är också dåliga på att använda databaser vid faktasökning.
Utvecklingen har också gått långsamt när det gäller advokatbyråernas representation på internet. Nästan fyra av tio tillfrågade anger att advokatbyrån saknar hemsida. Av dem som anger att byrån inte har hemsida uppger var fjärde att byrån planerar att skaffa en hemsida under det närmaste året.
– Man kan knappast säga att advokatkåren ligger i framkant när det gäller användningen av datorer och IT-stöd, säger Arne Modig på Temo. Särskilt inte när man jämför med andra liknande professionella yrkesgrupper.
Fyra av tio tillfrågade upplever att advokatbyrån utsätts för en betydande konkurrens från andra advokatbyråer. Upplevelsen av betydande konkurrens växer med ökad byråstorlek. Intresset för marknadsföring har ökat sedan föregående undersökning. Exempelvis anger nu var fjärde svarande att byrån gör utskick till olika målgrupper och tre av tio anger att byrån sysslar med personlig försäljning.
HANS HELLBERG och TOM KNUTSON