search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

”Nödvändigt med oberoende advokater i en rättsstat”

Justitiekansler Mari Heidenborg försvarade advokaternas oberoende. Hon efterlyste även tydligare avgöranden och mer handfasta råd från disciplinnämnden.

De senaste åren har det varit mycket fokus på kostnader för rättsliga biträden och olika advokaters agerande, konstaterade justitiekansler Mari Heidenborg, som just därför valde att tala om de två frågorna. Inte minst därför att hon som JK ägnar en stor tid åt dem.

Inledningsvis talade Heidenborg om JK:s tillsyn över Advokatsamfundets disciplinverksamhet. Hon tog avstamp i grundlagarna. I en rättsstat måste det bland annat finnas fria och självständiga domstolar. En annan lika viktig princip är att det finns fria och självständiga advokater, konstaterade hon. Inte minst i brottmålsprocessen. En viktig fråga blir då hur tillsynen ska ske. Heidenborg konstaterade att advokaters agerande på senare tid har uppmärksammats en hel del, det har bland annat talats om ”gangster­advokater” som går de kriminellas ärenden.

– Mycket av de här skriverierna tror jag har sin grund i de upprepade och rätt så populistiska kraven på hårdare straff och tuffare tag, och mindre daltande med kriminella. Det finns naturligtvis fog för sådana åsikter. Inte minst med hänsyn till hur det ser ut i samhället i dag. Men det finns, inte minst på sociala medier, tyvärr en stor oförståelse för försvararens roll i brottmålsrättegången, sa Mari Heidenborg och tillade att ett inslag i den mediala uppmärksamheten har varit att kontrollen av advokater ska stärkas på olika sätt, framförallt att tillsynen ska flyttas från samfundet till någon form av statligt organ.

– En sådan ordning skulle vara helt förkastlig. Som jag ser det är det nödvändigt i en rättsstat att det finns oberoende advokater som fullt ut kan ta tillvara de rättigheter som inte minst en misstänkt har i brottmålsprocessen, sa Mari Heidenborg och fortsatte:

– Att låta tillsynen utövas av ett statligt organ skulle vara en klar inskränkning av advokaters självständighet. Jag ser en sådan ordning som helt otänkbar om man även fortsättningsvis vill leva upp till att vara en rättsstat.

Mari Heidenborg konstaterade att det å andra sidan finns allmänna intressen som är förknippade med advokaters verksamhet. Inte minst genom den offentligrättsliga ställning som Advokatsamfundet har fått genom regleringen i rättegångsbalken.

– När gäller tillsynen av advokater handlar det til syvende og sidst om att göra en avvägning mellan å ena sidan enskilda och allmänna intressen att få insyn och viss kontroll. Och å den andra sidan upprätthålla advokatkårens oberoende och fria yrkesutövning, sa Heidenborg som ansåg att det sätt som tillsynen sker på i dag är fullt tillfredsställande.

Mari Heidenborgs intryck av disciplinnämndens agerade är att tillsynen i huvudsak fungerar bra, inte minst sett till antalet anmälningar i förhållandet till antalet advokater. Hon underströk att det är oerhört väsentligt att Advokatkåren har ett högt förtroende hos allmänheten. Men även att kåren har ett högt förtroende hos polis, åklagare och domstolar.

– Ni har haft det förtroendet, ni har det och ni ska ha det. Men inte desto mindre har de här uppmärksammade ärendena under det senaste året varit skadliga. Jag ser det som väldigt viktigt att samfundet i sin disciplinära verksamhet ingriper på ett resolut sätt.

Heidenborg ansåg att disciplinnämnden möjligen skulle kunna vara en ännu större kraft i arbetet med att upprätthålla förtroendet för advokatkåren. Som regel gör disciplinnämnden en rimlig bedömning av sakfrågan om det ska vara en disciplinpåföljd eller inte.

– Men utformningen av besluten är inte optimal. De innehåller regelmässigt väldigt långa redogörelser för vad parterna har sagt. Allting är med. Men själva beslutsskälen är ofta väldigt korta, och inte sällan dessutom ganska intetsägande, sa hon och tillade att ser man till den enskilde som gjort anmälan kan det vara svårt att förstå varför det blev en viss påföljd eller inte.

Det är en fråga om bemötande men framförallt om förtroende. Genom de korta beslutsskälen missar disciplinnämnden en möjlighet, enligt henne, att ge vägledning för framtiden, alltså disciplinnämndens rättsbildande uppgift.

– Det är synd. Jag förstår att en del advokater efterlyser handfasta råd för hur de ska hantera vissa uppkomna frågor. Inte minst försvarare för gängkriminella, sa Mari Heidenborg, som ansåg att det är viktigt att gränserna för vad man får och inte får göra är tydliga.

Där missar disciplinnämnden ibland utmärkta tillfällen att ge de här handfasta råden.

– Den sista och viktigaste aspekten är väl ändå att det för den advokat som är berörd av disciplinnämndens beslut kan vara svårt att inse vilka faktiska, explicita åtgärder som läggs honom till last. Vilket explicit agerande är det som föranleder den disciplinära påföljden?

Mari Heidenborg tog även upp disciplinnämndens sätt att hantera bevisfrågor. Hon tyckte att det vore önskvärt att disciplinnämnden i vissa ärenden hade möjlighet att uppfylla sin utredningsskyldighet genom riktade förelägganden eller liknande. På det viset skulle nämnden kunna gå längre för att försöka utreda vad som verkligen hänt.

– Jag tror att besluten skulle tjäna på att vara mer transparenta i dessa delar och mer nyanserade i sina bevisbedömningar. Att disciplinnämnden numer i större utsträckning gör olika uttalanden är mycket positivt, ansåg Heidenborg.

Mari Heidenborg tog även upp att det under senare tid har kommit olika rapporter om de ökade kostnaderna för rättsliga biträden. Att de har ökat är inte så konstigt, enligt henne.

– Det ökade fokuset på att bemästra kriminalitet får självklart till följd att kostnader för rättsliga biträden ökar. Men oavsett vad ökningen beror på är intresset stort i frågan. Inte minst från regeringen.

Även för JK stundar förändringar. Myndigheten kommer att få ökade resurser för att stärka tillsynen av kostnaderna, för att mer fokusera på att utbetalningarna är skäliga.

Mari Heidenborg tog upp några av de förslag och åtgärder som är på gång för att öka kontrollen av kostnaderna för rättsliga biträden. Heidenborg sa sig ha invändningar mot de aktuella förslagen av mer konstitutionell art, som tar sikte på rättsstatliga principer. Med principen om ”equality of arms” kan det, enligt henne, vara problematiskt att ge åklagaren en allt större roll att ha synpunkter och vara med i bedömningen av vilket arbete det är skäligt och rimligt för en försvarare att lägga ner för att försvara sin klient.

Heidenborg konstaterade att som JK har hon uppdraget att ha tillsyn över rättshjälpen, men också att se till att enskildas rättigheter inte överträds av det allmänna. Att de rättigheter som var och en är tillförsäkrad inte träds för när.

– I någon mån finns det en viss risk att mina uppdrag krockar när så mycket fokus läggs på att försöka komma till rätta med de ökade kostnaderna för rättshjälpen. Och det är ju ändå så att vill man vara en rättsstat så måste man också vara beredd att betala det som krävs för att man ska leva upp till de principerna. 

Annons
Annons