search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyhetsreportage

Ordningsam JO med patos avslutar oplanerad karriär

Nyfikenhet, en önskan att gräva djupare och bidra till klarhet i rättsutvecklingen samt ett grundläggande patos för den enskildes intressen gentemot det allmänna. Det har drivit Elisabeth Rynning i hela hennes juridiska karriär, som nu avslutats med pension efter fem år som chefs-JO.

Hösten sprakar i Kronobergsparken på Kungsholmen i Stockholm och solen glittrar fram mellan lövverken.

– Jag älskar hösten, säger Elisabeth Rynning. Färgerna och dofterna.

Under åren som justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen skaffade hon en övernattningslägenhet nära parken. Pendlandet till villan utanför Uppsala blev för jobbigt och för tidskrävande.

När vi ses för en fotopromenad bland höstlöven har Elisabeth Rynning bara varit pensionär i ett par veckor och inte riktigt hunnit landa i den nya tillvaron.

I vårt inledande samtal hamnar vi i tankarna i Italien, där hon så här års upplevt många förlängda somrar i familjens dåvarande hus i Piemonte. Huset är sålt men en av döttrarna bor i Milano och Elisabeth Rynnings kärlek till landet består.

Lättare steg

Uppe i hennes lägenhet blir det svensk-italienskt tema med espresso och kardemummabulle vid matbordet i vardagsrummet. Den nyblivna pensionären känns öppen och avslappnad.

– Det har varit en fantastisk förmån med så meningsfulla och intressanta arbeten. Men det har också varit slitsamma år. Så jag känner att jag går med lite lättare steg nu. Ett visst vemod finns också, berättar Elisabeth Rynning.

Och nyfikenheten och vetgirigheten försvinner inte.

– En del projekt och ärenden där jag varit engagerad får jag nu inte följa till slut som chefsjustitieombudsman. Ett exempel är utredningen om JO:s form och uppdrag.

Elisabeth Rynning berättar om Venedigkommissionen, Europeiska kommissionen för demokrati genom lag, som tagit fram principer till skydd för ombudsmannainstitutioner.

– Sverige uppfyller inte alla krav. Till exempel räcker det i dag att riksdagen förlorat förtroende för en justitieombudsman för att denne ska kunna avsättas. Här behöver vi tydligare kriterier för att värna ombudsmännens oberoende.

Reglering är ett återkommande ord i Elisabeth Rynnings vokabulär. Viktiga normer i samhället måste vara så tydligt reglerade att tillämpningen blir förutsebar, menar hon.

Pandemilagen

Ett område där Elisabeth Rynning som chefs-JO synts och hörts i debatten handlar om regleringen kring pandemin. I slutet av april i år ville regeringen förlänga den tillfälliga pandemilagen, covidlagen, i ytterligare fyra månader från den sista september till den sista januari 2022. Förslaget fick stöd av myndigheter, domstolar och kommuner. JO menade dock att lagen innebar en långtgående överföring av makt från riksdag till regering och skulle möjliggöra ingripande begränsningar av grundlagsskyddade fri- och rättigheter.

– Min uppfattning var att det på befintligt underlag inte gick att bedöma rimligheten av den föreslagna förlängningen, säger Elisabeth Rynning.

– All offentlig makt utgår ifrån folket och uttrycks i riksdagen. JO:s grundläggande uppdrag är att se till att människors rättigheter inte kränks och att de får en opartisk och saklig behandling och bemötande i sina kontakter med myndigheterna. Det kanske låter lite högtidligt men det är faktiskt så det ser ut.

Elisabeth Rynning säger sig ha full förståelse för att rättigheter kan behöva begränsas av smittskyddsskäl under en pandemi. Men hon är noga med att det måste finnas ett tydligt lagstöd för allt som sägs gälla.

– Totalt besöksförbud finns det till exempel bara lagstöd för när det handlar om tvångsvårdade personer. Smittsäkra besök kan krävas men det finns inget stöd för totalt förbud att till exempel kunna besöka en svårt sjuk anhörig på ett sjukhus under en pandemi. JO gjorde en framställning om översyn av lagstiftningen på detta område.

Fråga utan svar

Elisabeth Rynning var under ett decennium professor i medicinsk rätt vid Uppsala universitet. Hon tror att intresset för detta område väcktes av en fråga som hon fick av sin danske far då hon studerade juridik under 1970-talet.

– Han var läkare och frågade mig hur det kommer sig att vi i Sverige kan låsa in dementa personer utan lagstöd. Jag var ju ung student och hade inget svar. Frågan är fortfarande inte besvarad. Jag berörde den i min juris doktorsavhandling 1994. Men regleringen på området är fortfarande inte fullständig och rättssäker.

Den humanistiska värderingsgrunden, förmågan att se svaga och utsatta, anser Elisabeth Rynning att hon fått med sig från barndomshemmet. Och det perspektivet har hon även haft som chefs-JO. Förutom alla anmälningar, 10 000 det senaste året, från män­ni­skor som känner sig förfördelade och orättvist behandlade av olika myndigheter, gör JO också inspektioner och tar egna initiativ. Ombedd att ge ett exempel nämner Elisabeth Rynning ett fall där en intagen på en anstalt varit fastspänd i bälte i 15 timmar.

– Han hade inte fått gå på toaletten och i stället fått ligga och kissa på sig. Vi upptäckte detta när vi gick igenom anstaltens dokumentation, som för övrigt var ytterst knapphändig. Bältesläggning finns ganska noga reglerat när det gäller psykiatrin. Men för kriminalvården finns bara mer allmänna regler om användande av fängsel, poängterar Elisabeth Rynning.

– Vi riktade kritik mot anstalten och krävde samtidigt en översyn av lagstiftningen på området.

Även när det gäller isolering av intagna på svenska häkten har JO riktat skarp kritik under Elisabeth Rynnings tid på chefsposten.

– Det förekommer till och med att intagna som inte har beslut om restriktioner ändå isoleras i häktena.

Inte i mål

Att vara chefs-JO innebär att vara administrativ chef. Justitieombudsmännen är sedan mitten av 1980-talet fyra till antalet och alla har ansvar för sina egna områden. Som ny chefs-JO för fem år sedan sa Elisabeth Rynning att hon skulle verka för att göra JO synligare.

– Jag har jobbat för det men ännu är vi inte i mål. En SOM-undersökning häromåret visade att hälften av de svarande uppgav att de inte visste vart de skulle vända sig om de kände sig felbehandlade av en myndighet. Och lika många svarade att de inte hade någon bestämd uppfattning om vad JO är och gör.

Trots att Elisabeth Rynning i allt hon utstrålar och uttrycker tycks vara en människa som gärna vill ha ordning och reda, har hon aldrig haft en genomtänkt karriärplanering.

– När jag läste juridik hade jag nog en tanke om att bli advokat. Men sedan har jag helt enkelt bara dragits till det som känts roligt och meningsfullt.

Det krävdes en helgs fundering för att hon skulle lämna Högsta förvaltningsdomstolen, där hon var justitieråd, och i stället dras till JO.

Röd tråd

Elisabeth Rynning kan, trots bristande karriärplanering, nu ändå se att hon följt en röd tråd. Såväl som professor i medicinsk rätt som i rollerna justitieråd och chefs-JO har hon drivits av passionen att värna den enskildes intressen, få gräva djupare och bidra till rättsutvecklingen.

– Principerna i grundlagen är bra men de måste komma till tydligt uttryck i de vanliga lagarna och i tillämpningen så att det blir rättssäkert för medborgarna.

Utvecklingen går snabbt i dag på många områden i samhället, inte minst när det gäller digitaliseringen. Det är inte alltid lagstiftare och myndigheter hänger med, menar Elisabeth Rynning, som ser JO:s roll som både vägledare och uttolkare av lagar och regler.

Espresson är urdrucken och bullarna uppätna. Vi avslutar med några frågor på den soliga balkongen med utsikt över parken, där träden fäller löv och reser sig i hushöjd.

Händelse i livet som påverkat dig mest?

– Avgrunden öppnade sig 2017 när jag förlorade min man advokat Jan Rynning hastigt och oväntat efter ett långt och lyckligt äktenskap. Det hände i början av min tid som chefs-JO. Jag var borta från arbetet en kortare tid, skaffade en coach som stöd, men sedan blev det som att jobbet och meningsfulla uppgifter blev ett andrum. Jag hade så klart också starkt stöd från mina barn och mina vänner. Sorgen försvinner inte, men jag har lärt mig att leva med den.

Du har haft flera avancerade ämbeten. Vad ser du som din största styrka?

– Jag lär mig snabbt nya saker.

Någon svaghet?

– Jag har ibland svårt att släppa ifrån mig något och inse att det är tillräckligt bra. I HFD satt vi justitieråd och vägde ord på guldvåg och flyttade kommatecken. Just för att allt skulle bli så tydligt som möjligt och inte kunna missförstås. Men jag förstår ju att jag inte kan hålla på så i alla sammanhang och tränar ständigt på det.

Om du inte hade blivit jurist?

– Någon sorts forskare hade jag säkert blivit. Jag vill finna nya svar och bättre lösningar.

Vad ska du göra nu, som pensionär?

– Jag vill landa nu i min nya tillvaro. Fundera. Läsa. Så småningom kommer jag säkert att ta mig an några uppdrag. Jag har försummat min trädgård i Uppsala, så där finns att göra. Och så blir det mer tid för barn och barnbarn och att resa till Italien. Jag ser fram emot att det ljusnar nu när det gäller pandemin, att jag kan gå på teater, konserter och glädjas igen tillsammans med vänner. 

Personligt: Elisabeth Rynning

Ålder: 66.

Personligt: Änka efter advokat Jan Rynning (1951–2017). Fyra barn och fyra barnbarn.

Bor: Villa i Uppsala, övernattningslägenhet i Stockholm.

Kör: Mini Cooper.

Fritid: Litteratur, trädgård, matlagning, kultur.

Favoritplats: Skog och sjö.

Favoritapp: Storytel.

Curriculum vitae 

Chefsjustitieombudsman, 2016–2021.

Justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen, 2012–2016.

Professor i medicinsk rätt vid Uppsala universitet, 2003–2012.

Visiting professor vid University of Minnesota Law School, HT 1999.

Docent i offentlig rätt, 1996.

Juris doktor i offentlig rätt, 1994.

Notariemeritering, kammarrättsfiskal, föredragande hos JO samt länsrättsfiskal 1980–1988.

Juris kandidatexamen vid Uppsala universitet, 1980.

Justitieombudsmannen

De fyra justitieombudsmännen väljs av riksdagen var för sig för en period av fyra år, och de kan väljas om. Varje ombudsman svarar för tillsynen inom sitt ansvarsområde. Han eller hon är helt självständig i sitt arbete och i sina beslut. Chefs-JO är administrativ chef och bestämmer inriktningen i stort av verksamheten. Ny chefs-JO efter Elisabeth Rynning som gick i pension sista september är Erik Nymansson.

Ulf Storm
Annons
Annons
Annons