search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

Vindkraft – hur är det med pengarna?

Den ”rena förmögenhetsskada” som drabbar fastigheter vid en storskalig vindkraftsetablering ”är av någon betydelse”, och för den drabbade fastighetens ägare finns goda möjlig­heter att få ersättning för den skadan. Den bedömningen gör advokat Hans Kindstrand.

Att vara advokat innebär en balansgång. I botten har för mig funnits en ambition att upprätthålla ”the rule of law”. Emellertid – det måste även finnas ett arvode som täcker mina kostnader, och som också ger mig min försörjning.

Jag återknyter nu till några tidigare artiklar i Advokaten som jag skrivit, senast under vinjetten Praktisk juridik: ”Vindkraft – ett nytt arbetsområde för advokater.” [1]

Som advokat måste man, innan man åtar sig ett nytt ärende, ställa några kontrollfrågor: Vem är klienten? Vad säger jävsregistret? Vem är det som svarar för arvodet? Etc. När det gäller vindkraftsetableringar finns kontrollfrågan: Vilka ekonomiska värden är det vi pratar om?

När det handlar om mycket stora värden kommer arvodesfrågan, enligt min erfarenhet, alltid att lösa sig. Här pratar vi om värden runt några hundra miljarder.

Enligt SCB bor 53 procent av Sveriges befolkning i ett småhus som hushållet äger. År 2020 fanns i Sverige 2 087 965 småhus för permanentboende, och 569 685 fritidshus.

När nu den ena vindkraftsanläggningen efter den andra växer upp som svampar ur jorden uppkommer frågan – har en vindkraftsetablering någon värdepåverkan på näraliggande fastigheter? Hittills har cirka 4 500 vindkraftverk byggs i Sverige. Hittills har svaret varit NEJ!

Underlaget för den ståndpunkten har varit en utredning som konsultföretaget ÅF gjorde för drygt tio år sedan. [2] Studien utmynnade i att ÅF inte kunde finna någon signifikativ prispåverkan bland annat på grund av studier vid ett (1) vindkraftverk med en verkshöjd om 77 meter, och ett underlag grundat på 756 småhusförsäljningar inom en radie om 5 kilometer. Där ansåg sig ÅF kunna dra slutsatsen att etableringen inte hade någon tydlig prispåverkan, trots att materialet påvisade motsatsen. [3]

Efter den studien har den officiella ”sanningen”, som godtagits av mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen, varit:

”Sammantaget är slutsatsen från denna studie att det med de olika metoder och dataunderlag som använts i denna studie inte går att fastställa något entydigt samband mellan nya vindkraftsetableringar och prisutvecklingen på närliggande fastigheter.”

ÅF-studien finansierades av vind­industrin och Energimyndigheten – en myndighet vars uppgift är att möjliggöra avveckling av kärnkraften. Att ÅF-studien var statsfinansierat kvalificerat nonsens, är uppenbart för den som sysslar med fastighetsfrågor, där fastighetsvärdering ingår som en naturlig och integrerad del.

Ståndpunkten att en vindkrafts­etablering inte har någon ”signifikativ prispåverkan” på näraliggande fastigheter är en bluff som kan synas. Dessbättre finns miljöbalken, som i 32 kap. ger den skadelidande legala möjligheter att syna bluffen. Jag noterar att den som sammanfattade

ÅF-studien inte har förstått studiens materiella innehåll. Jag har skrivit en PM som utvärderar studien. [4]

I den kommun där jag bor – Finspång i norra Östergötland – har under det senaste året presenterats flera nya vindkraftsprojekt med vindindustrizoner som tillsammans har ett projekterat innehåll om cirka 100 vindkraftverk med en totalhöjd om cirka 300 meter. Jämförelsen med ett (1) verk om 77 meter verkar, försiktigt uttryckt, inte relevant. Den negativa omgivningspåverkan som planerade storskaliga industrisatsningar medför är väl belagd i olika sammanhang. Vad som för en advokat är av intresse är vilka ekonomiska värden det handlar om, och vilka ersättningsgilla personskador som kan komma ifråga.

Det finns nu en studie utförd av forskare vid KTH i Stockholm. [5] KTH-studien indikerar att fastigheter inom 20 kilometer från ett vindkraftverk minskar i värde. För fastigheter som ligger närmare än 2 kilometer kan värdeminskningen beräknas till mellan 20 och 30 procent, beroende på antalet verk, verkshöjd och en del andra faktorer. Till detta kommer att en del fastigheter över huvud taget inte är möjliga att sälja till rimligt pris, och därför inte finns med i försäljningsstatistiken.

KTH-studien bygger på cirka 100 000 genomförda fastighetstransaktioner under åren 2013–2018. Om man extrapolerar studiens resultat till hela småhusbeståndet – 2 657 650 bostadssmåhus och fritidshus – landar den skada på näraliggande fastigheter, som hittills gjorda vindkraftsetableringar medfört, i ett härad runt några hundra miljarder kronor – det vill säga det är en skada som redan är upparbetad och delvis redan realiserad. Mer kommer när projekterade vindindustrizoner förverkligas.

Enligt KTH-studien har cirka 4 000 fastighetstransaktioner genomförts, där fastigheterna är belägna mindre än 2 kilometer från ett vindkraftverk.

Av miljöbalken följer att den som bedriver en miljöfarlig verksamhet har ett strikt ansvar för ”personskada” och även för ”ren förmögenhetsskada”, som den miljöfarliga verksamheten orsakar i sin ”omgivning”, om skadan ”är av någon betydelse”. [6]

Min övertygelse är att den ”rena förmögenhetsskada” som drabbar fastigheter vid en storskalig vindkraftsetablering ”är av någon betydelse”, och att det för den drabbade fastighetens ägare finns goda möjligheter att få ersättning för den skadan. Nu finns den vetenskapliga studie som behövs för att påvisa orsakssambandet. Även om utgången i en skadeståndsprocess/inlösenprocess inte är given i de fall käranden äger en fastighet som ligger inom 2 kilometer från ett vindkraftverk, kan en skicklig advokat göra stor nytta. Miljöbalken innehåller bra verktyg för den som kan hantverket.

Min bedömning är också att det är många exploatörer/verksamhetsutövare som glömt bort att läsa en del viktiga bestämmelser i miljöbalken. [7] Högsta domstolen har i olika sammanhang uttalat sig om exploatörens/utförarens ”metodansvar”. [8]

Kortfattat – att bygga sin affärsidé på önsketänkande är ingen bra affärsidé.

Hans Kindstrand
Advokat

Advokat Hans Kindstrand har de senaste 40 åren arbetat med fastighetsrelaterad juridik, under senare tid med fokus på vindkraftens juridiska komplikationer. Kindstrand är engagerad i organisationen Rättvisa vindar i Norra Östergötland, RVNO. Det är en förening som arbetar för att förhindra storskalig vindkraftsutbyggnad, som riskerar att påverka människor, natur och bygden negativt. Hans Kindstrand medverkade under vinjetten Praktisk juridik i Advokaten nr 4, 2021.

Noter

1 Advokaten 4 2021 s. 48 ff.

2 svenskvindenergi.org/rapporter/vindkraft-i-sikte. ”Svensk Vindenergi har för tredje året i rad tagit fram en oberoende rapport. I år har vi fokuserat på hur priserna på fastigheter påverkas av vindkraftetableringar. Temat har vi valt utifrån att det i samband med vindkraftens utbyggnad finns en oro för att de fastigheter som ligger i närheten av en vindkraftsetablering skall sjunka i värde. Att fastighetsvärdet ökar för de fastigheter där etableringen sker torde vara fastställt, men vad som händer med de kringliggande fastigheterna har ännu inte kunnat fastställas.”

3 Under åren 1996–2010 har det totalt sålts 756 småhus inom 5 km från verket i Allmag. Försäljningspriset för området åren efter att ansökningshandlingarna för verket lämnats in var 23 % lägre än Orusts kommunsnitt, jämfört med endast 12 % lägre åren innan.

4 Granskning av analys avseende fastighetspriser och vindkraft, rvno.se/wp-content/uploads/2021/07/17-Granskning-av-analys-avs-fastighetspriser-och-vindkraft-rev.pdf

5 The Socio-Economic Cost of Wind Turbines: A Swedish Case Study, Sustainability 2021, 13, 6892. Sustainability är en internationell, tvärvetenskaplig, vetenskaplig, peer-reviewed open accessjournal över människors miljömässiga, kulturella, ekonomiska och sociala hållbarhet. Författare är Hans Westlund, institutionen för samhällsplanering och miljö, och Mats Wilhelmsson, institutionen för fastigheter och byggande, Kungliga Tekniska högskolan (KTH).

6 MB 32 kap. 1 §.

7 Se t.ex. MÖD 6 juli 2021, mål nr M 1579-20 ang. Cementa.

8 Se t.ex. NJA 2015 s. 1040.

Annons
Annons