search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Generalsekreteraren

Viktigt att öka vår medvetenhet om bruset

Kan vi acceptera att personer med likartade förutsättningar som dömts för samma brott får helt olika påföljder? Att en får fem års fängelse och den andre får ett?

Om man har varit ombud för en förälder i ett vårdnadsmål, så har man troligtvis tänkt tanken att det spelar stor roll vilken domare som ska avgöra målet och hur engagerad hen är. Men spelar det någon roll för utgången? Har det betydelse vilken domare som får ärendet på sitt bord, vad det är för väder ute eller kanske vad som har varit huvudrubrikerna i morgonens tidning?

En domare jag hade för några år sedan spände blicken i mig och min klient och förklarade (i enrum vid förlikningsdiskussioner) att hen alltid lyckades få parter att komma överens på en fredag eftermiddag, men om det – mot förmodan – inte skulle gå, så var förutsättningarna sämre för oss att vinna bifall till vår talan.

Efter att ha läst boken Brus* så förstår jag att upplevelsen av att domare beslutar på olika sätt i identiska mål inte bara är en misstanke utan att de, precis som andra yrkespersoner som gör bedömningar och fattar beslut, påverkas av slumpmässiga störningar i sitt tänkande. Störningar som kan orsaka felbedömningar. Effekterna kan få förödande konsekvenser för enskilda individer. Hur förklarar jag för min klient att hen inte får träffa sina barn igen för att det var fredag eftermiddag och vi inte kunde acceptera ett dåligt förslag till en förlikning?

I USA riktade en domare, Marvin Frankel, allmänhetens uppmärksamhet på problemet redan på 1970-talet. Frankel var en försvarare av yttrandefriheten och människorättsförespråkare. Med hjälp av hans engagemang (han skrev bland annat boken Criminal Sentences: Law With­out Order 1973 som blev en av de mest inflytelserika i brottsjuridikens historia) har studier gjorts i USA, som bland annat visar att domare är mer benägna att döma till villkorlig frigivning i början av en arbetsdag, eller när de nyss har ätit, än strax före matrasten. Hungriga domare är strängare.**

Det här är en problematik som inte är helt ofrånkomlig. Bedömningar är ofta svåra att göra och alla människor påverkas av slumpmässiga detaljer i vardagen och livet, men vi behöver öka vår medvetenhet. På så sätt kan vi kanske minska risken för alltför negativa konsekvenser. I boken skiljer författarna också på bias och brus. När vi ofta gör misstag i en viss riktning (till exempel går på magkänsla när vi rekryterar) – det är bias. Brus är de sakerna i våra liv som mer slumpmässigt stör vår förmåga att göra goda bedömningar.

Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är det oacceptabelt om individer lider rättsförluster på grund av bruset. Vi kan inte acceptera att en person döms till fem, men en annan till ett års fängelse för samma brott under liknande förutsättningar. Problematiken kan dock eventuellt vara större i andra rättsordningar än det svenska. Låt oss i vart fall öka medvetenheten om bruset och hur det kan påverka våra bedömningar.

Mia Edwall Insulander
mia.edwall.insulander@advokatsamfundet.se

* Brus: Det osynliga felet som stör våra bedömningar – och vad du kan göra åt det av Daniel Kahneman, Olivier Sibony och Cass R. Sunstein, Volante 2021

** ”Extraneous Factors in Judicial Decisions” av Shai Danziger, Jonathan Levav & Liora
Avanim-Pesso, PNAS 108(17), 2011

Annons
Annons