Tid att stärka skyddet för grundlagarna, public service och domstolsväsendet

I maj kom jag med boken ”Den hotade demokratin”. En del har blivit förvånade. Är verkligen den svenska demokratin hotad?

Svaret är snarast nej, men en Novus-undersökning från 2019 visar att 59 procent av svenskarna anser att demokratin försvagats de senaste tio åren.

Samtidigt har demokratin under de senaste 15 åren minskats över hela världen. Freedom House, en ansedd amerikansk tankesmedja, konstaterar att demokratin befinner sig i svår kris och att endast 4,5 procent av världens befolkning lever i full demokrati och en tredjedel i starkt auktoritära stater som Kina och Filippinerna. Svenskarna tillhör lyckligtvis de 4,5 procenten.

Den internationella minskningen beror inte på diktaturer eller militärkupper, utan på att demokratiska val manipuleras, att pressfriheten minskar och att minoriteternas ställning blivit mer utsatt. Vi ska vara medvetna om att de auktoritära regimerna i Ryssland, Turkiet, Ungern och Polen alla är folkvalda. Senast i Ungern och Polen – auktoritära regimer som hyllats av en del i Sverige – har politiska partier vunnit makten via legitima val för att sedan montera ned den liberala demokratin inifrån.

Det finns oroande inslag i Sverige. Engagemanget i politiken är långt mindre än förut. De politiska partierna har bara en spillra av medlemstalet för några decennier sedan. Flera undersökningar visar att en majoritet av unga svenskar inte tycker att det är nödvändigt att leva i en demokrati.

Vad som är speciellt allvarligt i Sverige är att mellanvalsdemokratin är låg. En undersökning vi gjorde i Demokratiutredningen visade att endast 15 procent av svenskarna ansåg att de hade någon som helst möjlighet till inflytande på politiken mellan valen. Och vi har längst mellan valen av alla demokratier, eftersom vi unikt nog har nationella och lokala val samma dag. Det gör att den kommunala politiken kommer i skuggan av regeringsfrågan.

Mot bakgrunden av vad som hänt i Polen och Ungern ska man komma ihåg att Sverige ligger tämligen öppet för sådant om vi skulle få en högernationalistisk, populistisk majoritet.

Speciellt för Sverige är att grundlagen är lättare att ändra än i de flesta demokratier. En riksdagsmajoritet skulle med en rösts majoritet kunna ta bort demokratiska inslag. Därefter kan statsministern utlysa ett extraval och sedan kan grundlagsändringarna efter valet konfirmeras med en rösts majoritet. Det innebär att om den svenska opinionen är stark kan man ändra grundlagen på det sättet efter ett drygt halvår. Liksom på andra områden är Finland här en förebild. Där kan grundlagen ändras med en röst i riksdagen och därefter måste man invänta nästa ordinarie val. När sedan den nya riksdagen sammanträder måste den konfirmera grundlagsändringen med två tredjedels majoritet. Sverige bör inte vara det europeiska land där grundlagen lättast kan ändras.

I Ungern har man inrättat ett medieråd – helt kontrollerat av det styrande partiet Fidesz. Det kan bötfälla medier som rapporterar ”obalanserat” och fungerar alltså som ett censurorgan. Journalister som påstås sprida ”osanning” kan få fem års fängelse efter en vagt formulerad ungersk lag. I Sverige har det kommit en sverigedemokratisk riksdagsmotion som velat lagstifta om bötfällning av journalister som inte är sakliga och opartiska. Donald Trump bedrev som president en opinionsbildning mot medierna och enskilda journalister genom dagliga tweets kring ”fake news”.

Den ungerska regeringen har tagit total kontroll över public service-kanalerna. Personer närstående Fidesz och Orbán har köpt upp medieföretag och lagt ner de regimkritiska. I Ungern, liksom i Polen, får inte statliga företag och myndigheter annonsera i medier som är kritiska mot regeringen. Den polske inrikesministern gav order om att namngivna journalister på public service-tv skulle få sparken. Totalt tvingades 300 journalister sluta.

Den polska regeringen tog i slutet på 2020 steg för att ta kontroll över lokala och regionala tidningar som ägts av bolaget Polska Press. Ett statligt oljebolag, kontrollerat av regeringen, har tagit över ägandet av 20 dagstidningar, 150 veckotidningar och 500 webbplatser, vilket skapat en ny propagandakanal. I Ungern finns inte längre oberoende massmedier.

I Sverige styrs de tre public service-företagen av ”Förvaltningsstyrelsen”, som tillsätter bolagens styrelser vilka utser cheferna. Förvaltningsstyrelsen tillsätts av regeringen, enligt praxis tämligen oberoende, men bara enligt praxis. Det skulle vara möjligt för en regering att skapa direkt kontroll över public service. Mot denna bakgrund är det angeläget att grundlagsfästa public services oberoende.

I USA betyder domstolsväsendet mycket för hur politiken tillämpas. Presidenten utser federala domare och federala domstolar finns i alla delstater. George W. Bush utsåg som president 62 federala domare, Barack Obama utsåg 55, men Donald Trump lyckades utse 225 och de sitter alla på livstid och därför valde han mycket unga och konservativa domare.

Både i Polen och i Ungern har regeringen utsett domare på politisk grund. Den polska regeringen bytte ut författningsdomstolen och den nämnd som utser domare och fick på så sätt kontroll över domstolsväsendet. Rent teoretiskt skulle det vara möjligt också för en svensk regering. Regeringen utser styrelsen för Domstolsverket, som är en arbetsgivar- och samordningsmyndighet för domstolsväsendet. Verket bestämmer inte över domstolsbeslut, men har ändå stort inflytande över domstolsväsendets administration.

Även om regeringen inte kan styra enskilda domar, är det regeringen som utser domare på alla nivåer. Sedan 2008 bereder den av regeringen tillsatta Domarnämnden de ansökningar som skett till olika domartjänster. Domarnämnden lämnar förslag till regeringen om utnämning av ordinarie domare och om regeringen utnämner någon som inte har föreslagits av nämnden, ska nämnden få tillfälle att yttra sig över den personen. Majoriteten av Domarnämnden, sju av nio ledamöter, är utsedd av regeringen och en ny regering kan i teorin omedelbart byta ut ledamöterna. Innebörden är tydlig – en regering som är missnöjd med domstolsväsendet kan under sina fyra år i hög grad påverka det och skapa kontroll över domstolarna. Det är nödvändigt att garantera domstolarnas självständighet i grundlagen och skapa en mer självständighet för Domarnämnden genom att en del av deras ledamöter utses av till exempel Advokatsamfundet och Högsta domstolen.

Dessutom är det angeläget att det inte ska gå att – som i Ungern – fatta beslut om en speciell pensionsålder för domare. I Ungern beslöt Fideszmajoriteten att sänka pensionsåldern kraftigt för domarna vilket gjorde att regeringen kunde utse massor av nya domare.

Även om den svenska demokratin nu inte hotas ligger den ändå öppen för allvarliga förändringar. Det vore därför ett skydd för demokratin att skärpa möjligheten till grundlagsändringar och att skapa grundlagsskydd för public service och domstolsväsendet.

Olle Wästberg
Tidigare bland annat riksdagsledamot (L) och ordförande i statliga Demokratiutredningen.