search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

”Vi måste organisera oss bort från diskriminering – inte förstärka den”

I Advokaten nr 3 och nr 4 har jur. dr Peter Nobel och advokat Jonas Bratt debatterat bland annat frågan om huruvida samer i Sverige har utsatts, och ännu utsätts för diskriminering, och samernas anspråk på urfolksrättigheter. Båda debattörerna efterlyser lagstiftning inom området. I och med replikerna från Nobel och Bratt i denna utgåva sätts streck i debatten för den här gången.

Peter Nobel har svarat på mitt svarhans artikel om ”Samerna, staten och sanningen”. Nobel hävdar att jag skjuter bredvid målet och att jag tar fasta på oviktiga detaljer. Nobel väljer sedan precis detta angreppssätt genom att helt lämna den centrala frågan: – I vilka delar av samhället bygger vi rättigheter på etnicitet i stället för principer? – besvarad med anmodan att jag ska ”tänka själv”.

Frågan bör vara varför samerna som etnisk grupp i egenskap av urfolk ska ha särskilda rättigheter till marken. Räcker det att man var först? För urfolksrättigheter räcker det inte. Det krävs också att man som grupp i någon mening på ett olagligt sätt fördrivits från marker som man tidigare innehaft vilket inte skedde i Sverige.

En annan fråga är i vilken utsträckning samerna utsatts för rasdiskriminering. Eftersom det finns så skilda uppfattningar om omfattningen och ansvaret borde detta utredas så att man kan gå till botten i den frågan. Att ta upp religionsförföljelse på 1600-talet, då ingen hade möjlighet att välja annan religion än kristendomen, imponerar inte som argument för diskriminering. I det avseendet hade samerna ingen särställning. (Detta kan man få kunskaper om till exempel genom att besöka vackra Fatmomakke kyrkstad som är den mest framträdande samiska kyrkstaden i landet.) De tvångsförflyttningar som Nobel talar om handlar om att renarna behövde fördelas för betets skull; etnisk tillhörighet saknade i sammanhanget betydelse. Förekomsten av lappskolor och lappfogdar var en följd av samernas nomadiserande livsföring, inte deras etniska tillhörighet.

För att återvända till den grundläggande frågan om samernas anspråk på urfolksrättigheter så framstår de som politiska krav som sammanblandas med rätten till renskötseln vilken är speciell för Sverige jämfört med exempelvis Finland där det står var och en fritt att bedriva renskötsel.

Att en mindre del av en etnisk minoritet ska åtnjuta rättigheter som går långt över vad övriga svenskar inklusive majoriteten av samerna åtnjuter rimmar illa med alla strävanden som samhället gör nu för att eliminera skillnader oss människor emellan och som enkom bottnar i härkomst. Dessa strävanden stöds av diskrimineringslagen. När vi nu är eniga om att ny lagstiftning krävs, ska den endast tillämpas på ena sidan odlingsgränsen men inte den andra?

Girjasdomen är en olycka då ingen människa bör på grund av ursprung eller etnisk tillhörighet i rättsliga frågor ha företräde framför någon annan. Det är inte konstruktivt att hänvisa frågor om rättigheter till etnicitet. Vi måste organisera oss bort från diskriminering – inte förstärka den. Vi är alla i någon mening från Afrika och inför lagen borde vi alla vara lika.

Förutom i behovet av lagstiftning är Nobel och jag också eniga om att vi står ”milsvitt” från varandra när det gäller den framtida lagens utformning. Två fel blir inte ett rätt. Som Qaisar Mahmood skrev i DN (27/5 2021): ”Indelningen i medfödda och icke förhandlingsbara ’vi’ och ’dom’ är inte mindre rasistisk och stigmatiserande för att intentionen bakom själva kategoriseringen framställs som god och välvillig.”

Jonas Bratt
Advokat

Annons
Annons
Annons