search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

Sverige har brutit mot centrala artiklar i rasdiskrimineringskonventionen

I Advokaten nr 3 och nr 4 har jur. dr Peter Nobel och advokat Jonas Bratt debatterat bland annat frågan om huruvida samer i Sverige har utsatts, och ännu utsätts för diskriminering, och samernas anspråk på urfolksrättigheter. Båda debattörerna efterlyser lagstiftning inom området. I och med replikerna från Nobel och Bratt i denna utgåva sätts streck i debatten för den här gången.

 I Advokaten nr 4/2021 kritiserar advokaten Jonas Bratt min artikel i nummer 3 samma år. Bratt inleder med påpekandet att jag i referens till RF kap. 1, § 2 st. 7 om det samiska folkets rättigheter skrivit ”samhällsliv” i stället för ”samfundsliv” och att jag sammanblandat SOU-numret på två utredningar. MEA CULPA! Jag ber om ursäkt, men nån gång ska bli den första. Lyckligtvis ändrar det ingenting i sak.

Det helt väsentliga i min artikel, som Bratt lyckas förbigå utan att med en stavelse beröra, är det oroande och för Sveriges internationella anseende skadliga faktum att FN:s kommitté mot rasdiskriminering, CERD (Committee on the Elimination of Racial Discrimination, 18 experter valda av generalförsamlingen) efter 50 års kritik av svensk samepolitik nu i enskilt ärende fastställt, att Sverige brutit mot centrala artiklar i rasdiskrimineringskonventionen, som vi är folkrättsligt bundna av. Det gäller sådana kärnvärden som medborgerliga rättigheter och verksamt rättighetsskydd för alla under en stats jurisdiktion och utan undantag för ursprungsfolket. Det är detta jag har velat uppmärksamma och göra bekant för en rättsstatligt engagerad läsekrets.

I Bratts rubrik anas utan namns nämnande en antydan om CERD:s bedömning, som då degraderas till ”påståenden”, som enligt honom måste ifrågasättas. Det tar han sedan itu med genom att leverera en historik, som förnekar allt förtryck och fördrivande, helt enligt majoritetsfolkets preferenser. Om HD:s Girjasdom till samernas fördel skriver han, ”juridiskt och konkret är den en olycka”. Om Skattefjällsmålet nämner han bara, att samerna förlorade, men förtiger, att det var en pyrrhusseger för staten i det HD fann att samisk markrätt på grund av urminnes hävd inte kunde uteslutas. Han uppehåller sig vid ILO-konventionen, men nämner inte alternativet, nämligen en nordisk konvention om samernas rätt. Bratt frågar i vilka andra delar av samhället vi ”bygger rättigheter på etnicitet i stället för principer”. Ja, tänk själv! Bratt är inte insatt i det internationella arbetet mot rasdiskriminering.

En sak är advokaten Bratt och jag tydligen eniga om: Behovet av lagstiftning. När det gäller den lagens utformning står vi nog milsvitt från varandra.

Peter Nobel
Jur. dr

Annons
Annons
Annons