search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyhetsreportage

Tänker ännu inte släppa taget

Ordförandeposter intresserar honom – oavsett om det handlat om elevrådet i skolan eller Advokatsamfundet. Vid 76 års ålder är advokat Leif Ljungholm välrenommerad inom affärsjuridiken samt vice ordförande i samfundets disciplinnämnd, vars existensberättigande nu ifrågasätts.

Våren har svårt att bestämma sig för att stanna i den gamla stiftsstaden Lund och växlar snabbt mellan snålblåst, vindstilla, sol, regn och moln. Leif Ljungholm, däremot, tvekar inte. Han har varit staden trogen sedan 1967.

Han tar emot på Grand Hotel där han genom åren haft ett otal klientmöten. Den sobra miljön med generöst tilltagna ytor, takhöjd och långa avstånd mellan lunchborden i bistro Gambrinus är extra lämplig just i dag, när luftighet och avstånd rekommenderas i mellanmänskliga kontakter, menar advokat Ljungholm.

Iklädd jeans, polotröja och bruna boots gör han ett okomplicerat och avslappnat intryck vid vår armbågshälsning i receptionen. Men hans många uppdrag genom åren är långt ifrån okomplicerade. Bland annat valdes han för drygt tio år sedan till styrelseordförande i HQ AB med uppdrag att utreda de händelser och förhållanden som gjorde att Finansinspektionen drog in alla tillstånd för HQ Bank. Han har också haft uppmärksammade konkursförvaltaruppdrag bland annat för Nyckeln Holding AB, Malmö Aviation AB och tidningen Arbetet.

Kärlek till staden

Vi visas till ett fönsterbord med utsikt över Bantorget och Leif Ljungholm beställer en öl med samma namn som bistron till dagens fisk. Han förklarar sin kärlek till staden, som han aldrig lämnat sedan han började studera vid Juridicum i slutet av 1960-talet.

– Vi flyttade så mycket när jag var barn. Så det är säkert en del av förklaringen till att jag inte velat flytta som vuxen. Pappa var landsfiskal, vilket på den tiden innebar att vara polischef, åklagare och kronofogde samtidigt. Ville man göra karriär så gällde det att byta ort ibland, så det gjorde vi: Falkenberg, Halmstad, Laholm, Nässjö, Eksjö …

Leif Ljungholm växte upp som ensambarn i det han beskriver som ett typiskt medelklasshem; det på den tiden vanliga scenariot med en pappa som gjorde karriär och en mamma som växlade hemmafrurollen med butiksjobb. Förutom de ständiga uppbrotten var uppväxten harmonisk. Den fiktive försvarsadvokaten Perry Mason i svartvita tv-bilder fick den unge Leif Ljungholm att intressera sig för yrket.

– Men jag förstod ju ganska snart att Perry Mason inte hade så mycket med verkligheten att göra. Däremot tror jag att jag alltid har haft ett rättspatos och att det var detta som ledde mig in på juridiken.

Hjälpande roller

Leif Ljungholm berättar att han tidigt drogs till roller där han fick hjälpa och företräda andra, till exempel som elevrådsordförande vid gymnasiet i Nässjö. Efter juris kandidatexamen i Lund och tingstjänstgöring vid Malmö tingsrätt erbjöds Leif Ljungholm en tjänst som biträdande jurist vid Advokatfirman Lundius och Laurin.

Han poängterar att såväl tingstjänstgöringen som de första yrkesaktiva åren som allmänpraktiserande advokat gav honom en viktig förståelse för rättssystemet och advokatens olika områden.

– Många unga jurister i dag går ju direkt in på en specialisering. Enligt min erfarenhet kan det bli en nackdel i den fortsatta karriären. Bäst är att först skaffa sig juridisk bredd och sedan hitta sin specialitet, menar Leif Ljungholm.

Själv prövade han bland annat på familjerätt under sina första år i yrket.

– Det var slitsamt. Problemet var att jag tog med mig fallen hem.

Utanför vårt lunchbords panoramafönster pågår byggarbeten för Grands kommande uteservering. Frågan om advokat Ljungholms eventuella känslighet i samband med familjerättsmålen dränks nästan av ett envist borrljud. Han uppfattar den ändå.

– Känslig vet jag inte. Det var mer att jag blev förbannad. Hur två människor som älskat varandra kan övergå till att drivas av hat och hämnd. Men jag beundrar verkligen de advokater som håller på med familjerätt.

Fascinerad av ekonomi

Leif Ljungholm drogs mer och mer mot affärsjuridiken.

– Det är ju inte så att affärsjuridiken är befriad från stress men det är på en annan nivå än det jag upplevde inom familjerätten. Dessutom har jag alltid varit fascinerad av ekonomi: resultat- och balansräkningar. Jag blev tidigt förordnad som konkursförvaltare av Lunds tingsrätt.

Under det senaste pandemiska året har Leif Ljungholm tagit det ganska lugnt med uppdragen, berättar han.

– Det är svårt att agera som advokat när man inte kan träffa klienterna personligen, så jag har minimerat antalet uppdrag och möten.

Nu under våren väntar dock ett 30-tal bolagsstämmor, där Leif Ljungholm representerar amerikanska fondförvaltare. Och det var inte så länge sedan han processade i domstol.

– Det var ett stort mål som pågick 2017 till 2020 med två omfattande huvudförhandlingar i Malmö tingsrätt respektive hovrätt. Det handlade om fejkade anbud i en stor bostadsrättsförening. Min plädering som försvarare handlade mest om påföljden.

Kittlande uppdrag

Processandet tar på krafterna, konstaterar Leif Ljungholm.

– Aldrig mer, säger jag efter varje gång. Det brukar min fru notera. Sedan efter någon vecka eller så är jag sugen igen. Men nuförtiden tackar jag bara ja till uppdrag som på något sätt känns lite extra kittlande.

Hustrun Annika Boström är också advokat samt partner i Ljungholm & Boström Advokater AB. Att han fortfarande arbetar drygt tio år efter den vanliga pensionsåldern förklarar han med att ”det fortfarande är kul och jag blir smickrad när någon ber om min hjälp”.

Ombedd att titta i backspegeln på sin långa karriär nämner Leif Ljungholm uppdraget som konkursförvaltare för Nyckeln Holding AB, som pågick under nästan hela 1990-talet.

– Det var den största konkursen sedan Kreugerkraschen. Finansbolaget innefattade bland annat ett flygbolag och flera dotterbolag utomlands. Min roll blev närmast att vara företagsledare: förhandla, sälja, rekonstruera.

En dagsaktuell fråga till en expert på området blir oundviklig när vi förflyttar oss mellan restaurangborden, genom receptionen och in till sköna fåtöljer i den minst lika luftiga Piratenfoajén för kaffe: Blir det en explosion av konkurser nu i pandemins spår?

– Jag tror vi reder upp det här i Sverige, inte minst tack vare statligt stöd. Det var en del konkurser för ett år sedan då pandemin bröt ut. Men det jag har sett var att många företag som gick i konkurs då skyllde på corona, de skulle ha gått omkull ändå.

Fortsatt flygande

Rekonstruktionen av flygbolaget Malmö Aviation AB som pågick 1993 till 1996 är något av det som Leif Ljungholm är mest stolt över i sin karriär. Han begärde koncession och konkursboet fick fortsätta att flyga.

Rekonstruktionen lyckades; verksamheten och personalen kunde vara kvar i det som sedan blev flygbolaget BRA. Det finns fler efterföljande kapitel i den historien. Leif Ljungholm är dock nöjd över sin insats så långt den sträckte sig. Hans meritlista är lång inom konkursförvaltning, rekonstruktioner, försvarare i ekobrottmål och uppdrag som skiljeman i tvister.

– Jag är en god lyssnare och anses duktig på förlikningar. I tvister handlar det mycket om att vara lösningsfokuserad här och nu, inte gräva så mycket i vem som gjorde fel och när.

En annan lista med ansenlig längd är den över förtroendeuppdrag, bland annat det som ordförande för Sveriges advokatsamfund åren 1996 till 1999.

– Internationellt är detta ett mycket stort uppdrag och på ett rent personligt plan gav det mig många utländska vänner som jag fortfarande har kontakt med.

Professionellt är det internationella perspektivet viktigt, menar Leif Ljungholm och tar ett exempel:

– Just nu pågår en utredning angående företagsrekonstruktioner inom den internationella insolvensrätten. Det är ett direkt resultat av samarbete över gränserna.

Får mycket tillbaka

Sitt engagemang i många förtroendeuppdrag genom åren parallellt med ett hektiskt yrkesliv förklarar Leif Ljungholm med att ”uppdragen ger så mycket tillbaka. Många intressanta diskussioner och fördjupningar med kunniga människor”.

Vi konstaterar att det utlovade regnet ser ut att dröja och bestämmer oss för att tömma kaffekopparna och ta en promenad i lärdomsstaden. Kanske har magnolian vid universitet börjat blomma, misstänker Leif Ljungholm.

På Klostergatan stannar han och pekar upp mot en sliten fasad.

– Där uppe fanns Advokatfirman Lundius och Laurin där jag började arbeta 1974. Fyra år senare var jag delägare och fick med mitt efternamn i firmanamnet.

Vi vandrar vidare mot universitet och kommer in på Leif Ljungholms i högsta grad aktuella förtroendeuppdrag.

Sedan 2010 är han ledamot av samfundets disciplinnämnd, sedan 2017 dess vice ordförande. De så kallade gangsteradvokaterna har föranlett en hel del extra sammanträden i nämnden, främst digitalt, under den senaste tiden. Samtidigt som politiska röster, främst sverigedemokratiska, höjts i samma anda som kammaråklagare Daniel Larsons debattartikel i Dagens Juridik i höstas, nämligen, kortfattat: Lägg ner disciplinnämnden i samfundets regi, låt inte advokater granska sig själva.

Detta är ett resonemang som haltar betänkligt, menar Leif Ljungholm:

– För det första så har vi tre offentliga ledamöter i disciplinnämnden, de är inte advokater. Och för det andra så handlar den prövning vi gör endast om huruvida en advokat har åsidosatt god advokatsed. Men är det som skett ett brott enligt brottsbalken så ska förundersökning inledas och eventuellt åtal väckas på sedvanligt vis.

Oberoendet hotas

Att frånta samfundet ansvaret för disciplinnämnden, och till exempel ha ett statligt organ för ändamålet, skulle dessutom hota advokatkårens oberoende ställning i samhället, menar Leif Ljungholm.

Vi är framme vid universitetet, som också innehåller Raoul Wallenberg-institutet där Leif Ljungholm suttit tolv år i styrelsen.

– Det finns ju mer aggressiva organisationer för mänskliga rättigheter. De behövs också. Men för mig är det viktigt att arbeta med kunskap och utbildning i syfte att åstadkomma förändring och kämpa för oberoende advokater, åklagare och domare runt om i världen. Precis som institutet gör.

Han tonar ner sin egen roll i institutet något och säger att ”det var ju bara ett styrelseuppdrag, jag var inte styrelseordförande”. Likväl ett engagemang utanför affärsjuridikens område.

Drivkraften och energin kommer från ett aldrig sinande rättspatos, förklarar Leif Ljungholm sin framfart genom livet. Möjligen gäller detta inte farten på racerbanan Nürburgring där han stundtals far fram i sin Porsche 992 Turbo S med 650 hästkrafter.

Motorsport känns kanske inte som det självklara svaret på frågan om fritidsintressen från en 76-årig advokat. Men på något sätt går bilden ändå ihop. Utan gasen i botten hade meritlistorna aldrig kunnat bli så långa. Och ännu tänker han inte släppa taget, vare sig om ratten, affärsjuridiken eller samfundets disciplinärenden.

När det gäller magnolian var Leif Ljungholm dock lite för optimistisk. På platsen vid universitetet där studentsångarna ska sjunga in våren väntar magnolian på mer sol innan blomningen. Men först ska himlen öppna sig. Vi hinner precis skiljas och söka skydd från regnet på varsitt håll innan det öser ner. Bra tajming på själva skiljeförfarandet. 

Personligt: Leif Ljungholm

Familj: Hustru Annika Boström, advokat. Tre barn i tidigare äktenskap: Helen, läkare, Andreas, jurist på Raoul Wallenberg-institutet, Oskar, ­bolagsjurist. Åtta barnbarn.

Kör: Till vardags Porsche Cayenne och Mini ­Cooper. På racerbanor Porsche 992 Turbo S.

Språk: Engelska, danska, svenska.

Fritidsintressen: Motorsport, opera, har också en bakgrund som maratonlöpare.

Favoritplats: London.

Favoritapp: WhatsApp, som vi använder för ­konversationer inom familjen.

Läser just nu: Sara Danius postumt utgivna ­Sidenkatedralen.

Ulf Storm
Annons
Annons