search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Samverkan nödvändig i dagens samhälle

Kraven på den akademiska forskningen att samverka och vara relevant för samhället
och näringslivet ökar hela tiden. Ett sätt att underlätta samverkan är att skapa forskningscentrum kring centrala rättsområden. Sådana centrumbildningar kring affärsjuridik finns i Lund och Stockholm.

Universitetet och den praktiska juridiska verksamheten kan ibland framstå som två skilda världar. Medan rättsvetarna ägnar år åt olika vetenskapliga problem och teorier rörande rättssystemet, löser advokater hela tiden rättsliga och praktiska problem, gör strategiska överväganden och fattar snabba beslut.

Samtidigt finns det mycket att vinna på att rättsvetare och advokater möts och talar med varandra. Det anser både advokater och forskarna själva.

Och mötesplatser finns det, inte minst i de olika forskningscentrum som vuxit fram vid landets universitet. Docent Patrik Lindskoug är föreståndare för Affärsjuridiskt centrum vid Lunds universitet (ACLU), en tvärvetenskaplig forskningsmiljö med forskare från fyra fakulteter. Han ser samverkan mellan forskare och praktiker som nödvändig redan i dag, och kanske ännu mer i framtiden.

– Tidigare har forskare suttit på akademin och jobbat med sina egna projekt, och det praktiska rättslivet har i princip gått sin väg. Men i ett allt snabbare snurrande samhälle behöver vi forskare få inspel, få veta vilka problem som är i fokus. Var saknar vi lösningar i det praktiska rättslivet i dag? Det gör att vi kan rikta forskningsinsatser mot rätt frågor, men också se vilken forskning som kan vara intressant att bedriva i framtiden, säger Patrik, som tillägger att forskningen fortfarande förstås måste vara fri.

Vid ACLU kommer inspelen genom en styrelse med representanter för det praktiska rättslivet, men framför allt vid de många seminarier och konferenser som arrangeras kring olika aktuella ämnen. Varje termin hålls ett antal sådana, just nu förstås via skärm.

Även Jessica Östberg, universitetslektor och styrelseledamot i och avdelningsledare för bolags- och värdepappersavdelningen vid Stockholm Centre for Commercial Law (SCCL), betonar vikten av samverkan och möten. Visst är det viktigt att kunna knyta duktiga forskare till sig för att säkra kvaliteten på forskningen, konstaterar hon. Men:

– Den kanske viktigaste uppgiften som centret fyller handlar om universitetets tredje ben: samverkan med det omgivande samhället, säger Jessica.

Precis som ACLU ordnar SCCL konferenser och seminarier där praktiker som advokater, bolagsjurister, jurister från departement, domare och myndighetsjurister kan diskutera såväl aktuell forskning, som olika rättsliga problem som aktualiseras i anledning av ny lagstiftning eller praxis. Här kan alltså ny forskning presenteras och diskuteras, men deltagarna kan också presentera problem lämpliga att undersöka närmare i forskningen.

Advokat André Andersson är styrelseordförande i SCCL. Han betonar att vinsterna av samverkan går åt båda hållen.

– Centrets uppgift är att skapa en brygga mellan praktiker och akademiker. Det går åt två håll. Praktikerna ska förstå vad som händer inom forskningen och uppdateras, men akademikerna ska också vara med i vilka de aktuella frågeställningarna är ute på fältet och ta med det i forskningen, säger André Andersson, som också följer centret vid sin alma mater, Lunds universitet, med stort intresse.

Forskningscentrum som ACLU och SCCL har alltså mycket att ge både till forskare, som får reaktioner på forskningen och nya uppslag, och till praktiker som får möjlighet att hålla sig framme vid forskningsfronten inom det egna området.

För forskningens del kan centrumbildningarna också bidra till att skapa attraktiva forskningsmiljöer och därmed locka till sig de främsta talangerna. Detta är inte alltid helt lätt på det affärsjuridiska området, konstaterar Patrik Lindskoug.

– Vi har samlat folk som håller på med förmögenhetsrätt och affärsjuridik oavsett vilken fakultet de befinner sig vid. Vi har ju ett litet problem med dessa områden i dag, för advokatbyråerna plockar alla som även vi skulle vilja stannade här. Så vi startade ACLU bland annat för att för att få en fungerande miljö och säkra återväxten, och därmed bli mer attraktiva i konkurrensen med andra arbetsgivare, förklarar han.

Advokater kan bidra

Och intresset för att samverka och överbrygga klyftan mellan världar är stort, både från akademiker och från praktiker. Både Jessica Östberg och Patrik Lindskoug ser stort och brett intresse för olika arrangemang. Coronapandemin har dessutom fått det goda med sig att samverkan ökat, även mellan olika lärosäten. I tider av digitala möten behöver ju inte längre stockholm­are sätta sig på tåget till Lund för att delta i seminarier, och tvärtom.

En tråkigare följd av pandemin är att det inte längre minglas efter seminarierna på SCCL, berättar Jessica Östberg.

– Det är annars utmärkt för såväl äldre som yngre advokater att gå på de här seminarierna. De syns, minglar, och kan knyta kontakter. Nätverkandet är väldigt viktigt som advokat. Här kan man nätverka och också passa på att visa framfötterna, säger hon.

För att kunna bli riktigt framgångsrika inom forskning och brobygganden behöver forskningscentrum som ACLU och SCCL förstås också resurser, för administratörer, forskare, lokaler och annat. Även här kan och vill advokaterna vara med och bidra, konstaterar Jessica och Patrik.

– Jag upplever nu, både från akademin och åtminstone från vissa delar av det praktiska rättslivet, att man är beredd att dra sitt strå till stacken, säger Patrik Lindskoug.

Olika former av stöd

Stödet kan ta sig olika former. Patrik Lindskoug berättar om en advokatbyrå som välvilligt givit några advokater helt eller delvis tjänstledigt för att doktorera vid fakulteten med bibehållen kontakt till byrån.

– Vi vill ju gärna få in flera doktorander på det här sättet. Där har vi en utmaning i att göra det möjligt med parallella karriärvägar, så att advokater kan ha en stark koppling till akademin även om de fortsätter som advokater, och att de betraktas som betydande personer vid sina byråer, trots att de bedriver forskning som huvudverksamhet, fastslår Patrik Lindskoug, och tillägger att alla kanske inte är mogna för dessa tankar ännu. 

Affärsrättsligt centrum vid Lunds universitet

(ACLU) ACLU bildades 2015 av förmögenhets- och affärsrättsligt verksamma forskare vid Lunds universitet. Syftet med centret är att främja en framgångsrik forskning inom det affärsjuridiska området. För att uppnå detta ska ACLU främja ”ett intensivt erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan universitetet och det praktiska rättslivet”.

Ett 30-tal forskare från fyra olika fakulteter är i dag knutna till ACLU. Huvuddelen är verksamma vid juridiska fakulteten eller vid institutionen för handelsrätt på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

ACLU:s styrelse består av representanter för såväl fakulteter som näringslivet. Ordförande är advokat Erik Sjöman. Sedan 2019 har ACLU en deltidsanställd föreståndare, docent Patrik Lindskoug.

ACLU fokuserar på tre uppgifter:

  • att ta initiativet till och leda forskningsprojekt,
  • att anordna föreläsningar, konferenser och seminarier, samt
  • att sträva efter att etablera samarbete med andra universitet, forskningsinstitutioner och andra organisationer, såväl nationellt som internationellt, med verksamhet inom det affärsjuridiska området.

Källa: Patrik Lindskoug, ACLU:s webbplats www.aclu.lu.se

Stockholm Centre for Commercial Law (SCCL)

Stockholm Centre for Commercial Law inrättades vid Stockholms universitets juridiska fakultet år 2000 på initiativ av professor Jan Kleineman och advokaten jur. dr h.c. Gunnar Nord.

SCCL har som främsta uppgift att främja forskning och forskarutbildning inom affärsjuridiken i vid bemärkelse. Centret utgör en del av juridiska fakulteten och står under överinseende av juridiska fakultetsnämnden.

För närvarande arbetar cirka 20 forskare vid SCCL med fokus på kommersiell rätt. SCCL leds av en styrelse med representanter för forskningen och det praktiska rättslivet. Ordförande
är advokat André Andersson. Föreståndare för SCCL är professor Göran Millqvist.

SCCL har fyra fokusområden:

  • att ta initiativ till, leda och samordna forskningsprojekt samt offentliggöra och sprida resultaten därav,
  • att insamla och bearbeta forskningsmaterial,
  • att anordna vetenskapliga föreläsningar, seminarier och symposier, och
  • att sträva efter samarbete med sådana lärosäten, institutioner, ­organisationer och myndigheter inom och utom Sverige som verkar inom SCCL:s intresseområde.

Källa: SCCL:s webbplats www.sccl.se

Andra forskningscentrum i Sverige

Vid landets universitet finns också flera andra forskningscentrum och forskningsinstitut inom ett brett spann av juridiska områden. Många har advokater knutna till verksamheten, ofta i form av styrelseledamöter. Här är några av dem.

Vid Uppsala universitets juridiska fakultet finns Institutet för fastighetsrättslig forskning, med advokat Tomas Johansson i styrelsen.

Stockholms universitets juridiska fakultet har en rad av centrum och institut knutna till sig. 

  • Institutet för immaterialrätt och marknadsrätt, med advokaterna Karin Cederlund och Åsa Hellstadius i styrelsen.
  • Barnrättscentrum, där Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander är styrelseordförande.
  • Institutet för europeisk rätt, med advokat Elisabeth Eklund i styrelsen.
  • Institutet för rättsinformatik (IRI), där advokat Björn Johansson Heigis sitter i styrelsen. l Stockholms miljörättscentrum, med advokat Per Molander i styrelsen.
  • Stockholm Centre for International Law and Justice, där advokat André Andersson sitter i styrelsen.

Vid Handelshögskolan i Karlstad finns Akademiska rådet för insolvensrätt, med advokaterna Rolf Åbjörnsson och Ulrik Hägge i styrelsen.

Ulrika Öster
Annons
Annons