search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Generalsekreteraren

Oberoende och den egna klienten – del 3

I mina två senaste ledartexter har jag skrivit om advokatens oberoende och vikten av oberoende advokater i vår demokratiska rättsstat. Det finns emellertid anledning till en tredje del.

På senare tid har jag allt oftare fått frågor som tyder på en okunskap rörande advokatens oberoende gentemot den egna klienten. Man undrar om klientlojaliteten innebär att man alltid ska göra exakt som klienten säger och enbart ge de råd som klienten själv vill ha. Så är självklart inte fallet. Advokaten måste vara fri och obunden även gentemot klienten. Dels därför att det annars finns en risk att advokaten inte följer gällande rätt och god advokatsed, dels därför att advokaten ska ge de råd som objektivt sätt är bäst för klienten, inte de råd som klienten vill ha. Ibland sammanfaller de men inte alltid.

När det gäller advokatens fyra kärnvärden kan man säga att tre av dem – oberoendet, tystnadsplikten och friheten från intressekonflikter – är till för att garantera det fjärde: lojaliteten med klienten. Om advokaten inte är helt oberoende, har en säkerställd tystnadsplikt och kan garantera att det inte finns någon intressekonflikt så kan det enskilda uppdraget inte utövas helt lojalt med klienten. En advokats främsta skyldighet är att ta tillvara klientens intressen på bästa sätt och efter bästa förmåga. Men.

Att hantera ett klientuppdrag enligt lag och god advokatsed kräver att advokaten också har en viss distans och oberoende även gentemot den egna klienten. Det är nämligen inte säkert att en advokat kan utöva uppdraget helt lojalt med klienten om man står i beroendeförhållande till varandra på något sätt. Om advokaten till exempel ombeds att utföra något olagligt måste man självklart avstå men även om det rör något mindre allvarligt kan det påverka. Om en advokat till exempel umgås privat med sin klient, måste advokaten ställa sig frågan om det finns en risk att det kan påverka klientuppdraget på något sätt så att det inte kan utföras helt fritt och oberoende.

Jag är själv av uppfattningen att det är bättre att ta det säkra före det osäkra främst för klientens skull, så att uppdraget inte påverkas negativt. Men det är också angeläget att ta det säkra före det osäkra mot bakgrund av det ansvar vi alla har för att upprätthålla förtroendet för advokater. En advokat ska enligt portalparagrafen i VRGA § 1 uppträda sakligt och korrekt så att förtroendet för advokatkåren upprätthålls. Det gör man säkrast och på bästa sätt genom att inte ta några risker beträffande sitt oberoende.

Att det har kommit många frågor det senaste året kring advokaters relationer till sina egna klienter tyder på att det finns en osäkerhet och/eller okunskap kring dessa frågor. Det är inte bra. Ingen ska behöva tvivla en sekund på advokaters integritet och på att de upprätthåller ett oberoende både gentemot staten och andra aktörer, och i förhållande till den egna klienten.

Mia Edwall Insulander
Mia.Edwall.Insulander@advokatsamfundet.se

Annons
Annons
Annons