search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Advokater ger undervisningen aktualitet

Praktikernas kunskap är värdefull i juristutbildningen, men den måste integreras med omsorg och integritet. Det menar kursansvariga vid två av landets juristutbildningar, som båda välkomnar advokater som lärare.  

Den svenska juristtraditionen bjuder att var och en ska bli vid sin läst: advokaten som advokat, rättsvetaren som rättsvetare. Men det förekommer ändå byten mellan karriärerna. Kanske kan gränsöverskridarna också bidra till att öka intresset för att ta in praktiker i undervisningen.

Jessica Östberg är en av gränsöverskridarna. Hon arbetade på advokatbyrå i omkring tio år, innan hon bytte spår. 2016 disputerade hon på en avhandling om styrelseledamöters lojalitetsplikt. Och till skillnad från advokat Carl Svernlöv (se artikeln ”Advokater bygger broar mellan teori och praktik”) valde Jessica att stanna inom akademin på heltid för att forska och undervisa.

– Jag tycker att det är jättekul att undervisa! Juristyrket är ett av de viktigare yrkena i samhället, och det är helt centralt för rättssäkerheten och rättstryggheten att vi har duktiga jurister, säger hon.

Jessica Östbergs undervisning i bolagsrätt ligger tidigt i utbildningen, redan på termin tre. Hon uppskattar att möta studenterna på ett tidigt stadium i utbildningen.

– Min idé är att försöka inspirera dem och få dem att förstå hur roligt det är med juridik, och särskilt bolagsrätt då, men också att lära ut den juridiska metoden så att de kan lösa rättsliga problem på ett bra sätt. Jag försöker också inskärpa vikten av yrket och att man ska lära sig så mycket som möjligt för framtiden, inte bara plugga för tentan. Studenterna måste faktiskt kunna använda den juridiska metoden när de är klara, säger Jessica Östberg.

Bakgrunden som verksam advokat har hon stor nytta och glädje av i undervisningen, anser Jessica Östberg.

– Jag kan ju ganska lätt se den praktiska verkligheten framför mig, och jag har exempel ur mitt yrkesliv som jag kan hämta upp och illustrera rätten med. Det blir lite mer levande, om man kan berätta med ett case eller lyfta fram ett exempel. Man kan också förklara att ”det här är teorin, men så här går det till i praktiken”.

Förutom att Jessica själv undervisar har hon också ett antal advokater knutna till kursen i associationsrätt som kommer in och föreläser.

– Det inslaget vill jag verkligen ha kvar. Jag hade kunnat ta alla föreläsningarna själv, men jag har valt att till viss del ta in externa advokater, för jag tror att det är bra och roligt för studenterna att nu verksamma advokater får föreläsa. De tar upp aktuella fall och egna exempel från verkligheten, vilket ger föreläsningen aktualitet, och det blir inte heller för teoretiskt, förklarar Jessica Östberg.

Hon konstaterar att det inte är några svårigheter att få föreläsare att ställa upp – snarare har hon kandidater på kö. Samtidigt är det inte ett uppdrag som vem som helst kan axla, påpekar Jessica.

– Det måste finnas lite djup, och föreläsaren måste kunna fånga en publik. Det sitter omkring 250 personer i salen, där kanske en relativt stor del inte är så intresserade av ämnet från början. Då gäller det att fånga dem. Så det krävs ganska mycket av föreläsaren.

Studiebesök ger kunskap

Även Patrik Lindskoug, docent vid Lunds universitet och vicedekan med ansvar för undervisningen vid juridiska fakulteten, ser positivt på att praktiskt verksamma advokater och jurister kommer in och undervisar. Men, påpekar han, det är viktigt att praktikerna håller en hög pedagogisk och teoretisk nivå och verkligen tillför något.

– När jag själv läste juridik hade vi också advokater som kom in och bara ville marknadsföra sin byrå och vilka de var. De höll en presentation av byrån och så rabblade de något rätt så basalt. Det funkar inte längre, fastslår Patrik Lindskoug och fortsätter:

– Den sortens marknadsföring får de syssla med i andra sammanhang.

Inom Patrik Lindskougs område i Lund, förmögenhetsrätten, medverkar en rad gästföreläsare, advokater, rekonstruktörer, konkursförvaltare, och representanter för Kronofogdemyndigheten i undervisningen. Tillsammans med praktikerna ger Patrik Lindskoug och hans forskarkolleger bland annat en praktiskt inriktad kurs i obeståndsrätt, där akademikerna går igenom lagen och praktiker ger exempel ur verkligheten, som Patrik Lindskoug uttrycker det.

– På det viset får vi ett teoretiskt och ett praktiskt underlag för en kurs. Det är en väldigt rolig kurs att köra, säger han och tillägger att kursen brukar vara mycket uppskattad av studenterna.

Studiebesök vid juristarbetsplatser är ett annat uppskattat inslag i undervisningen, berättar Patrik Lindskoug.

– Sådana här field trips kan förstås ha ett marknadsföringsinslag, men om jag är mån om innehållet som kursföreståndare och tydlig med att det inslaget ska bort, då kan de vara väldigt intressanta, säger Patrik Lindskoug.

Balansen viktig

Patrik Lindskoug var under flera år verksam som forskare och lärare i Danmark, vid Copenhagen Business School i Köpenhamn. Han kan konstatera att grannlandet har en lite annan syn på praktiker inom akademin än vi har i Sverige. Detta märks bland annat på att universiteten har särskilda tjänster för praktiskt yrkesverksamma, på olika nivåer.

Högst meriterade är de externa lektorerna, som anställs på deltid, antingen fast eller tidsbegränsat. Den normala perioden är tre år, men den kan ofta förlängas.

– Tjänsterna är mer intressanta än man skulle kunna tro. Det finns ett meritvärde och ett prestigevärde, på så vis att alla vet att om du får en sådan tjänst, då är du en kompetent person på detta område. Kommer du upp så att du kan få ett externt lektorat, då är du duktig på ditt område, förklarar Patrik Lindskoug.

Patrik Lindskoug kan önska att det även i Sverige fanns mer öppna dörrar mellan praktik och akademi.

– Det är klart att det är en akademisk utbildning. Men samtidigt är vi förstås medvetna om att juridiken är ett hantverk och de som kommer ut ska bli duktiga på detta hantverk. På det sättet måste vi vara beredda att beakta båda delarna. De flesta kommer ju inte att fortsätta i akademin utan de kommer att komma ut och jobba praktiskt. Det gör att vi är intresserade av vad avnämarna tycker, fastslår Patrik Lindskoug.

Redan en av hans företrädare som vicedekan hade liknande tankar som Patrik och skapade därför en professionsgrupp med företrädare för juristbranschen, knuten till universitetet. Gruppen finns kvar, även om verksamheten som så mycket annat stannat av under pandemin. Arbetet med professionsgruppen har bland annat resulterat i ett par kurser på avancerad nivå som innehåller betydande moment av det praktiska slag som avnämarna efterlyser, berättar Patrik Lindskoug.

– Ska vi vara en relevant utbildning så måste vi lyssna på avnämarna. Vissa delar av utbildningen kan behöva betydligt mer praktiska inslag än andra. I den del som jag verkar inom, affärsjuridiken, vill vi gärna ha en återspegling av affärsjuridiken, som vi sedan förstås lägger ett akademiskt filter på. I andra delar kanske det är mindre relevant, säger Patrik Lindskoug, som återkommer till att de praktiker som kommer in i undervisningen också måste kunna tillföra något.

– Här handlar det om ett förberett möte mellan akademin och praktiken, så vi ska veta vad de har att bidra med och på vilket sätt vi kan bidra till varandra, vilket förstås är till glädje för båda parterna i långa loppet. Och för studenterna inte minst.

Finns en spänning

Både Patrik Lindskoug och Jessica Östberg är alltså positiva till att släppa in advokater och andra praktiker i undervisningen – så länge det verkligen tillför något. Men det är inte självklart att alla rättsvetare delar deras bild.

Jessica Östberg tycker sig se en spänning inom akademin i just frågan om att låta praktiker undervisa.

– Vissa menar att det bara är personer med vetenskaplig kompetens som ska undervisa. Och jag tycker också att det är viktigt att personer med vetenskaplig kompetens undervisar i stor utsträckning. Samtidigt är också inslagen av praktiker bra och värdefulla.

För Jessica Östberg är det viktigt att universiteten även fortsättningsvis vågar släppa in praktiker i undervisningen. Hon ser också andra möjliga förbättringar, som skulle kunna stärka utbildningen ytterligare.

– Det är viktigt att man inte släpper den praktiska delen, användningen av den juridiska metoden och tillämpningen av rätten. Och att vi har lärare som kan inspirera studenterna till studier för att lära sig yrket, inte bara plugga inför tentan. Möjligen skulle vi behöva försöka utvidga antalet skriftliga uppgifter också, men det är ju ytterst en fråga om resurser,
säger hon.

Jessica Östberg är universitetslektor i associationsrätt vid Stockholms universitet och verksam vid Stockholm Centre for Commercial Law, där hon också ingår i styrelsen. Efter examen och tingsmeritering var Jessica verksam vid advokatbyrå i omkring tio års tid, innan hon tog upp drömmen om att doktorera och sedan stannade kvar vid universitetet. ”Jag har alltid haft i åtanke att doktorera, helt enkelt för att jag är nördigt intresserad av juridik och då främst bolagsrätt”, säger Jessica Östberg.

Patrik Lindskoug är docent och vicedekan vid juridiska fakulteten vid Lunds universitet. Han är dessutom föreståndare för Affärsjuridiskt centrum vid Lunds universitet, ACLU. Tidigare var han verksam vid Copenhagen Business School i Köpenhamn.

Ulrika Öster
Annons
Annons