search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Etik

Så ökar du dina chanser att klara advokatexamen

Advokatexamen fyller många blivande advokater med viss oro. Fast rätt förberedd så går det utmärkt för de flesta. En av tio examinander underkänns i genomsnitt.

Advokatexamen består av tre kurser och en muntlig examen. Kurserna är delkurs 1 om advokatyrkets etik och teknik, delkurs 2 om förhandling, medieträning och framförandeteknik samt delkurs 3 om konstitutionell rätt, rådgivaransvaret och advokatens kärnvärden. Kursernas innehåll har i vissa delar ändrats och kompletterats genom åren, men de första två har i grunden fortfarande samma inriktning.

De tre delkurserna förbereder för och leder fram till en muntlig examen i advokatetik och god advokatsed. Examinationen är en del av inträdesförfarandet, eftersom det krävs ett godkänt examensresultat för att kunna beviljas inträde i Advokatsamfundet (utöver andra särskilda krav). Examensförfarandet kan därför sägas utgöra myndighetsutövning, och en underkänd examen kan överklagas till samfundets utbildningsnämnd. Under de 17 år som advokatexamen har funnits, har mer än 6 500 blivande advokater genomgått examen. I genomsnitt underkänns cirka 9 procent av examinanderna. Om någon underkänns tre gånger, måste vederbörande gå om de tre delkurserna innan ett nytt examenstillfälle kan bli aktuellt.

– Det vanligaste skälet till att en examinand underkänns är otillräckliga förberedelser. Tiden kanske inte räcker till, annat kommer emellan. Men förbered dig väl och avsätt tillräcklig tid, så ökar chanserna markant för att klara examen, säger Jonas Olbe, utbildningschef på Advokatsamfundet. Han tillägger:

– Samtidigt bör det påpekas att de flesta examinander är väldigt väl förberedda och har satt sig in i reglerna och advokatetiken.

Så går examinationen till

Examen genomförs i vanliga fall åtta gånger om året på ett konferenshotell strax utanför Stockholm, dit examinander från hela landet kommer för att träffa examinator och censor. Men under coronapandemin har examinationerna, liksom annan utbildning i samfundets regi, blivit digitala. Det innebär att examinander, examinatorer och censorer är uppkopplade från kontoret eller hemmet, och samfundets kansli agerar ”sambandscentral” som kopplar ihop och kontrollerar examinationerna.

Examinanden blir tilldelad en examinator, som leder examensförhöret, och en censor, som historiskt har haft till uppgift att granska examen, men som i det här sammanhanget deltar i beslutet på lika villkor. För underkänt examensresultat krävs att både examinator och censor vill underkänna. Före examen får examinand, examinator och censor bedöma om jäv föreligger. Om så är fallet får examinanden en annan examinator och censor. En tidigare underkänd examinand får inte samma examinator eller censor nästa gång. Inför examensdagen diskuterar examenskollegiet examensuppgifterna, för att bestämma lägsta godtagbara standard och för att säkerställa en enhetlig bedömning. Även under själva examinationen överlägger kollegiet, om tveksamheter i bedömningen skulle uppstå.

Tips inför examen

– En blivande examinand bör vara väl förberedd för att klara examen, säger Jonas Olbe och fortsätter:

– I det ingår bland annat att läsa och sätta sig in i Vägledande regler om god advokatsed, disciplinnämndens praxis och avgöranden samt vägledande uttalanden om god advokatsed från Advokatsamfundets styrelse. Minst lika viktigt som att studera reglerna är att förstå deras innebörd och hur de kan tillämpas i praktiken.

Examinanden bör också öva på de gamla examensfrågor som finns på samfundets webbplats. Jonas Olbe uppmanar blivande examinander att gärna öva tillsammans med en kollega på samma sätt som vid en riktig examen. Det innebär att man förbereder uppgiften under 30 minuter och därefter under cirka 15 minuter redogör för de problem man hittar i de olika situationer – till exempel jävsprövning, antagande av uppdrag, klientkontakter, uppträdande i domstol, faktureringsrutiner – som beskrivs i uppgiften. Efter föredragningen ställer kollegan (examinatorn) kompletterande frågor under ytterligare högst 15 minuter. Under examen förväntas examinanden bland annat identifiera brott mot tystnadsplikten, hitta jäv och förstå hur upplysningsplikten gäller samt kunna redogöra för advokatrörelsens organisation liksom för arvodes- och faktureringsprinciper. Det förväntas också att examinanden kan sätta ner foten och inte vara överdrivet försiktig i sina slutsatser.

Annons
Annons
Annons