Utmanarna Fler borde använda verktyget rekonstruktion

Plana, baserat i Täby utanför Stockholm men verksamt i hela landet, har på några år gått till att vara en av de största aktörerna inom området företagsrekonstruktioner. På sin webbplats presenterar de sin verksamhetsidé med orden ”Vi hjälper bolag från motgång till framgång”.

Precis som lagstiftaren bakom rekonstruktionslagen och EU anser Planas vd Christer Backman att allt för många företag går i konkurs i stället för att räddas kvar.

– Man förstör värden i bolag i dag. Det finns alla möjligheter att få in bolag tidigare och göra rekonstruktion i stället, säger han.

Christer Backman och hans kollega Tomas Arebo, operativt ansvarig för Planas verksamhet, ser samma tendens som advokaterna: att många företagare väntar för länge med att söka hjälp när ekonomin börjar svaja. En anledning kan vara att rekonstruktion ofta har setts som närmast synonymt med konkurs, vilket har gett dåligt rykte.

– Det är lite skämmigt att söka hjälp, en känsla av att inte lyckas med sitt bolag, sammanfattar Christer Backman.

Vänder motgång

Plana är ett av de ganska nya företag som enbart arbetar med rekonstruktioner, och inte konkurser. På rekonstruktionsmarknaden konkurrerar de dels med advokater, dels med äldre obeståndsjuridiska byråer som Ackordscentralen.

Christer Backman och Tomas Arebo betonar båda att de inte arbetar bara med obestånd. I stället beskriver de sin verksamhet som att hjälpa stressade företag med ”turnarounds”.

– Vi har affärsidén att vända motgång till framgång. Det handlar om att ställa om och utveckla bolag, i stället för att demontera och begrava dem, säger Christer Backman.

Tomas Arebo konstaterar att advokater och andra obeståndsjurister har stor erfarenhet av konkurser, men att de inte alltid är bekanta med reglerna kring företagsrekonstruktion.

– Då är det väldigt lätt att ge rådet att göra konkurs, säger han.

Därmed inte sagt att Plana aldrig råder företag att välja konkurs. Enligt Tomas Arebo lämnar han och hans kolleger det rådet mellan 100 och 150 gånger per år.

– Men då tycker vi att det är bättre att andra gör det, säger Tomas Arebo, och fortsätter:

– Vi kommer från affärsvärlden och tror att man ska hålla på med en sak, och den ska man vara bäst på.

Plana sköter i dag en ganska stor del av landets rekonstruktioner. Och kunderna kommer, enligt Tomas Arebo, via företagets stora nätverk av bland andra revisorer och obeståndsjurister, men också företrädare för bolag man har hjälpt. Dessutom kontaktar Plana själva företag som drabbats av ekonomiska problem, stressade bolag som Arebo och Backman säger, för att ge stöd och information.

– Vi försöker nå ut med information på olika sätt, både i skrift och med kontakter, med olika typer av grupperingar, för att förmedla vad man kan göra med ett bolag, säger Tomas Arebo.

Lyckas olika bra

I december 2020 rapporterade Dagens industri om en kartläggning av rekonstruktioner, som visade på stora skillnader i hur väl rekonstruktörer lyckats med sina uppdrag. Bakom kartläggningen låg Tillsynsmyndigheten för konkurser, som utgör en del av Kronofogdemyndigheten.

Enligt kartläggningen hade totalt 30 procent av rekonstruktionerna lyckats, i bemärkelsen att ett offentligt ackord har fastställts och att bolaget inte har försatts i konkurs under första halvåret 2020. Det fanns dock stora skillnader mellan olika rekonstruktörer – några har lyckats med samtliga uppdrag, andra inte med något.

Enligt Tillsynsmyndigheten gick den huvudsakliga skiljelinjen mellan rekonstruktörer som också hanterar konkurser och sådana som enbart tar rekonstruktionsuppdrag. I rapporten konstateras att de rekonstruktörer som även är konkursförvaltare har lyckats i 50 procent av rekonstruktionerna, medan rekonstruktörerna som inte är konkursförvaltare endast lyckas i 7 procent av ärendena.

Ett rekonstruktörsföretag med många uppdrag stack enligt rapporten ut, med endast en lyckad rekonstruktion av 29 påbörjade under perioden. I en artikel i Dagens industri, som fått rubriken ”Mardrömsfacit: De misslyckas i 97 procent av fallen – pressas av stämningar”, pekas Plana ut som mardrömsföretaget.

Fel saker mäts

Som en reaktion på rapporteringen om Tillsynsmyndighetens rapport har Plana på sin webbplats publicerat statistik över påbörjade rekonstruktioner 2019 och 2020.

Siffrorna, som bygger på uppgifter från Sveriges domstolar, ger en något annorlunda bild. Här ligger Plana nära genomsnittet för rekonstruktörer när det gäller att undvika konkurs. Christer Backman och Tomas Arebo anser att Tillsynsmyndighetens statistik bygger på tveksamma antaganden.

– Vi menar att man inte kan mäta om en rekonstruktion lyckas genom att räkna antalet offentliga ackord. Det relevanta är ju snarare antalet bolag som överlever, säger Tomas Arebo.

Men är inte ett offentligt ackord ändå oftast en viktig del av rekonstruktionen?

Nja, svarar Tomas Arebo. Lagen är till för att skapa en tidsfrist för bolag, så att de kan genomföra åtgärder och få ordning på sin situation. Ett ackord, offentligt eller under hand, kan utgöra en bit i det, men är inte nödvändigt.

– Vi har oftare jobbat med underhandsackord, eftersom det ofta blir billigare för bolaget. Det innebär mindre administration, säger Tomas Arebo och tillägger att en del bolag inte ens behöver använda möjligheten till ackord, utan att de bara genom tidsfristen och det stöd de får, kan vända utvecklingen.

Tomas Arebo håller inte heller med om Tillsynsmyndighetens slutsats att konkursförvaltare är bättre lämpade att hantera rekonstruktioner.

– Av landets konkursförvaltare är det en handfull som har stor erfarenhet av att göra rekonstruktioner. Vi har tidigare lite kaxigt sagt att ”om du ska renovera köket, tar du då in en rivningsfirma eller en byggare”, säger Tomas Arebo, som anser att det handlar om två olika kompetenser.

Redovisar noga

Att genomföra en rekonstruktion kostar pengar, hur mycket beror på vilket arbete som behöver göras. Det är förstås viktigt att gäldenärsföretaget förstår hur debiteringen går till och att inte borgenärerna drabbas orimligt hårt av kostnaderna.

Plana är, enligt Arebo och Backman, mycket transparenta i sin debitering. De använder ett advokatsystem och redovisar noga alla kostnader. Då och då arbetar de utifrån en överenskommelse om ett budgeterat uppskattat arvode, men vanligen debiterar de per timme. Företaget har också investerat mycket i digitala lösningar, som kan effektivisera arbetet och därmed minska kostnaderna, berättar Tomas Arebo.

Advokat Pär Broomé har i egenskap av konkursförvaltare stämt Plana och krävt återbetalning av omkring 60 procent av det arvode bolaget fakturerat i sina försök att rekonstruera en betongfabrik i Skåne, numera satt i konkurs (se artikeln ”Toppår för rekonstruktioner”). Enligt Pär Broomé har rekonstruktörens arvode varit oskäligt.

Christer Backman säger att Plana välkomnar den rättsliga prövningen, men ifrågasätter att en konkursförvaltare kan överblicka vilket arbete som behövde utföras. Och Tomas Arebo håller med.

– Konkursförvaltaren har valt att driva frågan om arvodet utan att sätta sig in i ärendet, eller arbetet som utförts, och vilken grund det har utförts på. Han pekar inte ut vad vi inte borde ha gjort, utan framför bara en åsikt. Vi har en annan åsikt, säger han.

Christer Backman och Tomas Arebo konstaterar att de la ner stort arbete på rekonstruktionsförsöket, och att de var inriktade på en försäljning av företaget, när ägaren i stället valde konkurs.

Har bestämt oss för att stanna

Christer Backman och Tomas Arebo är mycket måna om att inte uttala sig nedsättande om andra rekonstruktörer. Enligt deras synsätt har rekonstruktionsmarknaden alla förutsättningar att växa, och ge plats för en lång rad aktörer.

– Vi är en seriös aktör på marknaden som har bestämt oss för att stanna, och tror att vi kan göra bra för företagarna. Vi välkomnar ett samarbete med advokatbyråer inom vissa delar där vi är väldigt kunniga. Jag tror att vi kan hjälpa varandra, säger Christer Backman som påpekar att Plana redan i dag hjälper vissa advokater.

Även Tomas Arebo förespråkar samarbete, inte minst för att nå företagare och informera.

– Det finns ett enormt behov av att upplysa företagarna och hjälpa dem att se problem på ett tidigt skede. Det skulle vara mycket bättre för Sverige, för företagen och för borgenärerna – ja, för alla inblandade, säger Tomas Arebo. 

Planas statistik

Plana redovisar på sin webbplats statistik från domstolarna för perioden 2019 och 2020 (till och med 11 november 2020). Enligt denna gjordes under de båda åren 597 ansökningar om rekonstruktion. 513 av dessa godkändes.

Av de företag som beviljats rekonstruktion hade 231 (45 procent) gått i konkurs den 11 november 2020.

Precis som i Tillsynsmyndighetens genomgång är Plana den största aktören i domstolarnas statistik, följt av Ackordscentralen.

Av 90 påbörjade rekonstruktionsuppdrag hade 39 (43 procent) slutat i konkurs, alltså nära genomsnittet för hela Sverige. 20 av rekonstruktionerna (22 procent) var avslutade med bolaget i behåll, medan 31 (34 procent) fortfarande pågick vid slutet av 2020.

Resultaten för advokatbyråerna är också blandade, även om två advokatbyråer som finns bland dem med flest uppdrag, Lofalk och Carler, har ytterst få konkurser (0 respektive 8 procent i konkurs).

Källa: Domstolsverket

Tillsynsmyndighetens granskning

Tillsynsmyndighetens granskning omfattade rekonstruktioner som avslutades hos myndigheten under perioden 1 juli – 31 december 2019. Totalt har 92 ärenden granskats.

Enligt rapporten har de rekonstruktioner som hanteras av en rekonstruktör som även verkar som konkursförvaltare lyckats i 50 procent av fallen. Framgångsfrekvensen för de rekonstruktörer som är enbart konkursförvaltare är 7 procent.

Även i användandet av lönegaranti märks skillnader mellan de båda grupperna. Bland rekonstruktörer som inte är konkursförvaltare beslutas det om lönegaranti för tidigare månader än beslutsmånaden i mycket större utsträckning än bland konkursförvaltarna.

Tillsynsmyndigheten definierar i sin granskning en lyckad rekonstruktion som att ett ackord har fastställts och att bolaget inte försatts i konkurs sex månader efter att granskningen avslutats. Myndigheten konstaterar själv i sin rapport att det är svårt att definiera och ringa in vad som egentligen är en lyckad rekonstruktion.