search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Advokatsamfundet vill ha tidsgräns för häktning

Efter politiska strider och förhandlingar föreslår justitie­utskottet att det inte införs någon tidsgräns för häktning av vuxna. Ett märkligt förslag, anser Advokatsamfundet liksom andra remiss­instanser. 

Det ursprungliga förslaget, som lades fram av Häktes- och restriktionsutredningen 2016 i betänkandet Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52), innebar att vuxna normalt
skulle få sitta häktade i högst sex månader. Advokatsamfundet var i sitt remissvar till utredningen positivt till en sexmånadersfrist, och pekade bland annat på den kritik som riktats mot Sverige både nationellt och internationellt för långa häktningstider.

Utredningen resulterade i en proposition (prop. 2019/20:129), även den med ett förslag om en sex månaders tidsfrist. Justitieutskottet ändrade sedan denna gräns till nio månader, vilket kritiserades av Advokatsamfundet samt en rad andra remissinstanser. Även Lagrådet var kritiskt mot det nya förslaget.

Efter fortsatta politiska diskussioner blev det klart att inte heller förslaget om en gräns på nio månader skulle få stöd av en majoritet i riksdagen. Utskottet presenterade därför det nu remitterade förslaget om en tremånadersgräns för häktning av barn och unga, medan vuxnas häktningstider förblir obegränsade. Mot bakgrunden av den kritik som framförts redan när gränsen höjdes till nio månader beskriver Advokatsamfundet i sitt remissvar förslaget som märkligt.

Advokatsamfundet tillstyrker däremot förslaget om att begränsa den tillåtna häktningstiden för barn och ungdom upp till 18 års ålder till tre månader, men ifrågasätter förutsättningarna för att överskrida denna tidsgräns.

Även JO förordar det ursprungliga förslaget om en sexmånadersgräns för vuxna, liksom bland andra människorättsorganisationen Civil Rights Defenders.

Annons
Annons
Annons