- Samfundsfrågor
Journalister agerade nämndemän i Almedalen
Filip, 18 år, hindrade polismannen Karlsson vid ett ingripande genom att dra i hans kläder. Samtidigt slog 17-årige Elias med handen på polisbilens motorhuv. Vid Advokatsamfundets rättegångsspel under Almedalsveckan åtalades tonåringarna för sabotage mot blåljusverksamhet.
Filip hävdade att han ville uppmärksamma poliserna på att de hade gripit fel person, nämligen det skadade brottsoffret. Elias sa att han ville avbryta vad han uppfattade som polisbrutalitet.
Huvudförhandlingen leddes av rådmannen Mikael Swahn. Vice chefsåklagare Anna Svedin var åklagare, medan advokaterna Henrik Olsson Lilja och Elisabeth Rohtlieb agerade försvarare. De tilltalade ungdomarna spelades av Advokatsamfundets juristhandläggare Marcus Waldemarsson och Felix Ekman. Retorikkonsulten Per Furumo spelade polisen Karlsson.
Nämndemän var journalisterna Oisín Cantwell, reporter och krönikör på Aftonbladet, Diamant Salihu, kriminalreporter på SVT, Åsa Erlandsson, granskande reporter på Dagens Nyheter, och Caspar Opitz, Allmänhetens Medieombudsman.
Tre av nämndemännen ville döma båda de tilltalade ungdomarna för brott. Undantaget var Caspar Opitz, som ville frikänna Elias. Han hänvisade till att gärningen inte nådde upp till kravet att vara ägnad att försvåra blåljusverksamheten allvarligt. Han bedömde Filips goda syfte som förmildrande och ville döma Filip till villkorlig dom.
Även Oisín Cantwell ansåg att omständigheterna för Filip var förmildrande och ville döma honom till låga böter. För Elias tyckte han att ungdomsvård var lämpligt.
Diamant Salihu noterade att Filip hade ett gott syfte, men tyckte inte att hans beteende var acceptabelt. Han ville döma Filip till villkorlig dom med samhällstjänst. Elias, som hade gjort stämningen aggressiv, ville Diamant Salihu döma till ungdomsvård.
Åsa Erlandsson påpekade att Filip inte kände till vilken information polisen hade. Brottsoffret kunde vara gärningsman eller vara beväpnad. Hon ville döma Filip till villkorlig dom med samhällstjänst. Åsa Erlandsson ansåg att Elias hade eskalerat situationen, och underströk att polisförstärkningen som kallades in kunde ha behövts till andra uppgifter. Hon ville döma Elias till ungdomsvård.
Juristdomaren Mikael Swahn gjorde en mindre sträng bedömning. Han tyckte att fallet var svårt och påminde om rättsfallet NJA 2021 s. 457 I, där Högsta domstolen frikände vid en tillfällig och begränsad störning av en polisinsats. Mikael Swahn bedömde att Filips agerande kunde ses som en begränsad störning och att syftet kunde vara ursäktande. Han frikände Filip.
Enligt Mikael Swahn nådde Elias agerande, som var aggressivt och drog med sig andra, och som ledde till att en erfaren polisman uppfattade stämningen som hotfull, upp till kravet på att allvarligt försvåra blåljusverksamheten. Mikael Swahn dömde Elias till ungdomsvård.
Efter rättegångsspelet följde en debatt ledd av journalisten Inger Arenander. Den handlade om vad poliser ska tåla i sin yrkesutövning och var gränsen går för när ett angrepp innebär sabotage mot blåljusverksamhet utifrån dels etik och moral, dels lagbestämmelserna.