search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyhetsreportage

”Det var bättre att lämna landet och överleva”

De drev egen advokatbyrå i ukrainska Cherson. Men de ryska bomberna tvingade dem på flykt. Nu vill Yuliia och Volodymyr Serhet ta svensk advokatexamen och arbeta som advokater i Sverige.

Tidigt på morgonen den 24 februari förra året ringde Volodymyr Serhets mobil hemma i lägenheten i staden Cherson i södra Ukraina.

– Vakna min son, ryssarna bombar oss, sade hans mamma när han svarade.

Volodymyr Serhet hörde bomberna. Genom köksfönstret såg han hur grannar och andra människor snabbt packade sina bilar. Den ryska invasionen av Ukraina hade inletts. Kraftiga explosioner hördes i flera städer och flyglarm ljöd i nästan hela landet.

– Jag tittade på min sovande fru och min son, som dagen innan hade fyllt åtta år. Jag bestämde mig för att dricka kaffe och väntade en timme med att väcka dem. Ingen visste när vi skulle kunna sova igen.

För Volodymyr Serhet kom kriget som en chock.

– Jag trodde aldrig att Ryssland skulle invadera Ukraina. Det kändes som att vara med i en film, det gick inte att förstå att det verkligen hände.

När Yuliia Serhet vaknade och fick höra att kriget hade startat kunde hon först inte heller tro att det var sant.

– Vi kunde höra bomberna, men visste inte hur nära de var, vad vi skulle göra eller vart vi skulle ta vägen. Det var oerhört stressande för hela familjen, säger hon.

Knappt en vecka senare, den 2 mars, intog ryska soldater Cherson, en strategiskt viktig stad nära Svartahavskusten, som då hade 300 000 invånare. Det var den första stora ukrainska stad som hamnade under rysk kontroll i samband med invasionen, rapporterade flera medier.

– Alla butiker togs över av den ryska militären. Då fanns inte längre tillräckligt med mat och vatten till alla. Det var som ett skräckvälde, säger Yuliia Serhet.

I april förra året lämnade hon landet med parets son och sin syster. I sex veckor bodde de i Bulgarien i hopp om att situationen i Ukraina skulle förbättras. När läget blev värre och värre flyttade hon till Sverige, där vänner redan bodde och trivdes. Enligt Ukrainas krigslagar får inte män mellan 18 och 60 år lämna landet, så Volodymyr Serhet blev kvar i ryskockuperade Cherson.

– Det fanns inga regler, lagar eller någon polis. När som helst kunde en rysk soldat öppna dörren till ditt hem och föra dig till fängelse.

Det hände aldrig Volodymyr Serhet. Men osäkerheten var ständigt närvarande. Vid ett tillfälle rörde sig tretton ryska helikoptrar en och en halv meter ovanför en kolonn med sju bilar.

– De riktade stora vapen mot oss, vi var säkra på att de skulle skjuta oss. Gudskelov sköt de inte. Jag tror att de kanske såg att vi var civila. I ett sådant läge känner du inget, tänker inget, säger han.

Den 20 juni förra året uppmanade landets vice premiärminister Iryna Veresjtjuk civila i Cherson att fly via den av Ryssland ockuperade Krimhalvön, för att inte hamna i striderna när den ukrainska armén försökte återta regionen. Hon försäkrade också att de som lämnade Cherson inte bröt mot någon lag.

– Jag och min pappa följde uppmaningen. Vi beslutade att det var bättre att lämna landet och överleva, säger Volodymyr Serhet.

I augusti 2022 kom de till Sverige. Knappt ett år senare träffar Advokaten Yuliia och Volodymyr Serhet en solig dag i mitten på juni på Kulturhusets takterrass i centrala Stockholm. Vi pratar förutom om uppbrottet från hemlandet om livet före kriget, juridiken och hur de ser på framtiden.

De berättar hur de startade advokatbyrån Serhet & Partners i Cherson 2015.

– Vi arbetade mycket och hade tider att passa. Men vi ägde vårt liv. Vi kunde avgöra vad vi ville arbeta med, vilka klienter vi ville hjälpa. Vi hade ett bra liv – arbetade och träffade ofta vänner och familj, säger Yuliia Serhet, som har tio års erfarenhet av att arbeta med skatterätt, bolagsrätt och handelsrätt.

Det var när hon som student jobbade extra på två advokatbyråer – som assistent och receptionist – som hon fick upp ögonen för advokatyrket. Hon började studera juridik vid Charkovs nationella rätts­akademi och tog juristexamen 2011, ett yrkesval som hon aldrig har ångrat.

– Jag har mycket energi, älskar att hjälpa människor och kan hantera komplexa frågor. När en klient är glad är jag också glad. Och man lär sig hela tiden något nytt i det här yrket. Ingen dag är den andra lik.

För Volodymyr Serhet, som har specialiserat sig på brottmål och finansrätt, var det egentligen aldrig aktuellt med något annat yrke.

– Jag försvarade alltid skolkamrater som blev mobbade i skolan eller om de hade problem med en lärare. En lärare sade ofta: ”Tror du att du är advokat?” Och till slut blev jag advokat, säger han med ett stort leende.

Det bästa med jobbet är, enligt honom, att försvara och hjälpa människor.

– I ett brottmål står klientens frihet på spel. I mål av kommersiell natur kan det också handla om klientens liv. En klient som förlorar sin företagsverksamhet kan förlora allt, säger Volodymyr Serhet.

I Ukraina finns sedan 2021 en så kallad elektronisk domstol eller e-domstol. Med en elektronisk signatur går det att logga in i domstolen och medverka i domstolsförhandlingar via Zoom och andra videokonferenstjänster. Det går alltså att göra sakframställan och hålla förhör utan att klienter och juridiska ombud behöver vara fysiskt närvarande i rättssalen. Systemet gör att Yuliia och Volodymyr Serhet kan fortsätta att företräda sina klienter i ukrainsk domstol. De hjälper fortfarande ibland till med ärenden som kan röra kompensation efter att byggnader har förstörts av bombningarna och översvämningar.

– Vi vill fortsätta att hjälpa våra klienter, men vi tar inte ut något arvode, säger Volodymyr Serhet.

Nya klienter tar de däremot inte emot.

– I till exempel ett brottmål måste jag kunna besöka polisen och träffa klienten i fängelse. Och det går ju inte nu, säger Volodymyr Serhet.

Volodymyr och Yuliia Serhet som båda är medlemmar i Ukrainas nationella advokatsamfund, Unba, berättar att till skillnad från i Sverige ändras ukrainska lagar väldigt ofta, flera gånger per år är inte ovanligt.

– Därför studerar vi lagstiftningen hela tiden. Vi vet att den kan se ut på ett sätt ena dagen och vara helt förändrad dagen därpå, säger Yuliia Serhet.

Hon tycker annars att svensk och ukrainsk lagstiftning har många likheter.

– Ukraina vill bli medlem i EU. Därför tar vi mycket från rättssystemen, lagstiftningen och domsluten i europeiska länder, säger hon.

Men korruptionen är utbredd i Ukraina. 2021 konstaterade Europeiska revisionsrätten att Ukraina lider av storskalig korruption, det vill säga missbruk av makt på hög nivå som gynnar några få och allvarligt skadar individer och samhället.

– Men jag känner många domare som inte kan påverkas. De vill bidra till att Ukraina är ett bra land, de vill inte leva i helvetet, säger Volodymyr Serhet.

Volodymyr och Yuliia Serhet tror att både Ukraina och Sverige kan lära av varandra på det rättsliga området. E-domstolen är något som de tycker att Sverige och andra länder borde ta efter. Det är praktiskt för advokater att kunna delta i domstolsförhandlingar via sin dator eller mobiltelefon om de inte kan närvara fysiskt i domstolen. Det är mindre vanligt med fängelsestraff i Sverige än i Ukraina. Det tycker Volodymyr att Ukraina borde inspireras av.

– De som bryter mot lagen i Sverige bötfälls oftare. Det är ett bra system. Att tvingas betala böter är en bra påföljd, samtidigt som det är bra att det kommer in pengar till statskassan. Ukraina är på väg åt rätt håll, men det går för långsamt, säger han.

Yuliia och Volodymyr Serhet återkommer flera gånger till hur mycket de uppskattar mottagandet i Sverige. Att familjen har fått en liten hyreslägenhet av Migrationsverket i Bromma. Att staten betalar hyran. Att de får åka gratis i Stockholms kollektivtrafik.

Men ekonomiskt är det en stor omställning jämfört med vad de tjänade som advokater i Ukraina. I dag är det Volodymyrs pappa, som bor tillsammans med dem, som drar in mest pengar. Han arbetade som billackerare i Ukraina och har fått jobb i Sverige. Volodymyr Serhet är ändå tacksam för månadsbidraget på 1 800 kronor, och beskriver det som en morot för att hitta ett jobb.

Från och med den 1 juni har ukrainska flyktingar bosatta i Stockholms stad rätt till språkundervisning, Sfi. Volodymyr och Yuliia Serhet har anmält sig och väntade i juni på besked om när de kan börja. Fram till dess fortsätter de att studera svenska på egen hand och söker jobb.

I början på sommaren anordnade Advokatsamfundet speeddejting mellan svenska advokatbyråer och ukrainare som flytt kriget. Efter eventet har Yuliia Serhet haft kontakt med potentiella arbetsgivare och hon hoppas att det ska leda till ett jobb.

– Jag vill utvecklas inom yrket och är beredd att göra vad som helst – vara assistent, receptionist eller jobba med administration.

När hon har lärt sig svenska vill hon börja studera svensk juridik.

– Jag vill ta svensk advokatexamen och arbeta som advokat här i Sverige, säger hon.

Volodymyr Serhet vill också lära sig svenska och så småningom arbeta som advokat i Sverige.

– Det vill jag verkligen. Det innebär mycket arbete, men jag ska klara det, säger han.

Han planerar också att starta ett litet företag i Sverige, som bland annat ska hjälpa svenska företag som vill starta verksamhet i Ukraina. Han berättar att företag i flera länder vill hjälpa till att bygga upp Ukraina efter kriget.

– Många företag är intresserade av att flytta en del av sin verksamhet till Ukraina för att kontrollera arbetet. Vi kan hjälpa till, vi har ett bra nätverk i Ukraina.

Båda Yuliia och Volodymyr Serhet trivs bra i Sverige och vill gärna stanna när kriget en dag är över.

– Jag ville inte lämna Ukraina. Men nu när jag är här vill jag stanna. Jag älskar verkligen Sverige, den svenska naturen och kulturen. Svenskarna är ett fritt folk. De kan tala öppet om vad de vill, de kan klä sig som de vill, de kan välja vilken religion de vill eller välja bort religion i sina liv. Jag känner mig hemma här, säger Volodymyr Serhet.

Kamilla Kvarntorp
Annons
Annons