Det drabbar barnen

Ett av Advokatsamfundets ändamål är att följa rättsutvecklingen och verka för att samfundets erfarenhet kommer denna till godo, vilket vi gör bland annat genom våra remissvar. Vi är både glada och tacksamma över alla de advokater som bidrar med sina kunskaper och sina erfarenheter i remissarbetet. [2] På det sättet har vi en unik sakkunskap på i stort sett alla områden som berörs av ny lagstiftning. En kunskap som är både viktig och nödvändig att bidra med. Advokatsamfundet har ett eget perspektiv i rättssamhället som måste finnas med och beaktas vid beredningen av nya lagar.

Ett exempel på att det annars kan få negativa konsekvenser är just förslagen från utredningen om en uppväxt fri från våld. Det kan inte nog understrykas hur viktig frågan om att förebygga och bekämpa våld mot barn är. Barn har rätt till en uppväxt fri från våld, men om de utsätts för övergrepp måste också samhället tillgodose att deras rättigheter i brottmålsprocessen tas tillvara på bästa sätt. Detta sker inte fullt ut i dag. Som exempel kan nämnas att barn inte alltid har rätt till målsägandebiträde under process i hovrätt, vilket Advokatsamfundet är starkt kritiskt till. I dag får barn som regel endast stöd och hjälp under processen i tingsrätt, vilket varken är förenligt med ett barn- eller brottsofferperspektiv.

Ett annat exempel på att barns rättigheter i brottmålsprocessen inte tillgodoses är de lagändringar som infördes den 1 juli 2021 om att särskilda företrädare ska vidta åtgärder för att verkställa skadestånd. Problemet är att det ofta inte är möjligt i praktiken, vilket vi har påpekat vid flera tillfällen [3] utan att få något gehör. De som drabbas är barnen.

I det aktuella betänkandet har man lämnat ett antal förslag till lagändringar som direkt berör advokater och biträdande jurister på advokatbyråer, utan att Advokatsamfundet har fått representeras i utredningsarbetet genom en expert. Det har tyvärr fått vissa negativa konsekvenser, bland annat att lagförslagen kan bli svåra att tillämpa i praktiken och att de inte heller i alla avseenden är förenliga med barnets bästa. En advokats kunskap och synpunkter som expert hade varit bra, för att inte säga nödvändigt, för att tillgodose barnperspektivet. Inte heller har utredningen beaktat att den nya taxan för försvarare och målsägandebiträden som infördes den 1 juni 2023 innebär att målsägandebiträden för barn troligtvis inte får ersättning för de utökade arbetsuppgifterna.

Jag har som advokat arbetat mycket med barns rättigheter och anser att det är anmärkningsvärt att man inte i denna utredning bättre har informerat sig om hur advokater arbetar när de företräder barn. En problematisering hade behövts kring hur ombuden ska arbeta med de föreslagna lagändringarna i praktiken. Advokaternas kunskaper och perspektiv är unika, det är de som ska ta tillvara barnets rättigheter.

Om inte de föreslagna lagändringarna bereds bättre och närmare information inhämtas om hur advokaterna faktiskt arbetar när de företräder barn, så riskerar vi att införa ytterligare lagändringar som inte går att tillämpa i praktiken. Det är inte till barnens bästa.

Mia Edwall Insulander
Generalsekreterare
Sveriges advokatsamfund
mia.edwall.insulander@advokatsamfundet.se

1. Se Advokatsamfundets remissyttrande den 7 augusti 2023.

2. I nu aktuellt remissärende har advokaterna Silvia Ingolfsdottir Åkermark, Therese Holmberg och Carla Pantzar varit med och författat remissvaret.

3. Se Advokatsamfundets promemoria angående utvidgat uppdrag som särskild företrädare för barn från den 16 februari 2023.