- Etik
AI ingen frizon från tystnadsplikten
AI-baserade språkmodeller som ChatGPT skapar möjligheter för advokaterna. Men de väcker också etiska frågor när ny teknik ska tolkas i förhållande till de klassiska advokatvärdena. Advokat Sten Bauer manar till försiktighet och kunskapsinhämtande för den som vill pröva den nya tekniken i arbetet.
Sten Bauer är ledamot av disciplinnämnden och verksam vid den internationella advokatbyrån Baker McKenzie. Hans byrå arbetar med att hitta AI-lösningar som kan effektivisera och höja kvaliteten på arbetet. Publika AI-tjänster däremot får inte användas i klientarbetet än. Orsaken är först och främst att konfidentiell information riskerar att spridas, konstaterar Sten Bauer.
– Den som ställer frågor eller laddar upp material till publika AI-tjänster släpper ifrån sig informationen som omfattas av advokatsekretess. Det är tystnadspliktsbrott, säger Sten Bauer, som tillägger att dessa tjänster inte är någon advokatetisk frizon.
Den konkreta risken är att klientinformation som matas in i en självlärande chattbott sprids långt utanför advokatbyrån. Detsamma gäller för öppna översättningstjänster och transkriptionstjänster. Det handlar inte om att information riskerar att läcka. Informationsanvändningen är snarare en del av affärsidén, och av användaravtalen framgår det tydligt att bottarna och översättningsverktygen får använda det innehåll som matas in för fortsatt utveckling av tjänsterna.
Sten Bauer betonar att det alltid är klienten som äger tystnadsplikten. En advokat skulle därmed kunna ta användning av en generativ AI-tjänst för att hantera viss klientinformation, förutsatt att klienten gett sitt informerade samtycke.
Utvecklingen på AI-området kan jämföras med hur sociala medier snabbt växte fram och skapade osäkerhet om gränserna för advokaters agerande, påpekar Sten Bauer. Under perioden 2018–2020 kom flera avgöranden från disciplinnämnden med koppling just till Facebook, Instagram och Youtube. Frågorna nämnden ställdes inför var dels vad en advokat kan göra utan att riskera att urholka förtroendet för kåren, dels hur tystnadsplikten ska tolkas i förhållande till sociala medier.
Sten Bauer tycker att nämnden lyckades bra med att klargöra vad som gällde för publiceringar i sociala medier. Som en följd är disciplinärendena kopplade till sociala medier efter den första osäkra perioden inte alls så många.
Än har inte disciplinnämnden prövat några anmälningar som rör AI-användning. Men Sten Bauer tror att det kommer.
– Varje ny företeelse tvingar oss advokater att tolka hur vi kan bete oss. Det gäller att säkerställa att vi efterlever våra huvudprinciper och våra etiska regler och ändå anpassar oss till den nya världen, säger han.
Ju mer tekniken går framåt och tar plats i samhället, desto tydligare blir en annan advokatetisk princip, nämligen att advokaten är skyldig att ha tillräcklig kompetens för de ärenden han eller hon arbetar med. Sten Bauer berättar att han helt nyligen uppmanat en ung kollega på byrån att lära så mycket som möjligt om AI och dess tillämpningar, helt enkelt för att frågorna kommer att vara stora och viktiga i rådgivningen i framtiden.
En annan advokatetisk frågeställning som rör den professionella kompetensen, är att chattbottarna emellanåt tar sig friheten att helt enkelt fabricera data och rättsfall. Fenomenet, som kallas hallucination, blev känt för världen – och av advokaterna – i och med rättsfallet Mata v. Avianca. Där tog en advokat chattbotten till hjälp för att skriva en inlaga till domstolen, och ChatGPT uppfann en rad nya, okända rättsfall till stöd för talan (se fakta om fallet Mata v. Avianca).
Det är alltså tydligt att den nya tekniken, åtminstone som den används på öppna plattformar, väcker etiska frågor för advokaterna. Samtidigt pågår arbetet med att ta fram modeller som hanterar information på ett säkert sätt. Sten Bauer manar advokaterna att än så länge ta det lugnt och vara försiktiga med att använda de olika öppna tjänster som erbjuds i advokatverksamheten.
– De stora systemen kommer så småningom att erbjuda tjänster som gör det möjligt att upprätthålla tystnadsplikten. Men det kommer att ta lite tid, säger han och tillägger att jurister kanske inte ska vara först med att anamma nya tjänster.
– Jag tror inte att en byrå är hopplöst akterseglad för att den inte arbetar med AI-tjänster eller maskininlärning i dag, men för oss har det varit en självklarhet att utforska området. Vi kan inte stoppa tillbaka anden i flaskan, säger Sten Bauer och fortsätter:
– Så vilka möjligheter finns det för oss att bli bättre advokater och vad betyder tekniken får våra klienter? Vilka nya färdigheter behöver de av oss? Bland annat dessa frågor jobbar vår maskininlärningsgrupp med, som vi tillsatte redan 2017, långt innan de publika AI-tjänsterna lanserades. Vår vision inom området är tydlig. Vi vill kunna erbjuda våra klienter datadrivna juridiska bedömningar, men exakt hur den affärsmodellen ser ut får framtiden utvisa. Fortsätt att läsa Advokaten och skaffa kunskap, så kommer det här nog att bli riktigt bra.