Thomas Rolén, Domstolsverkets generaldirektör Mycket är bra, men inte allt

– Man kan konstatera att vår svenska rättsstat mår bra. Men jag tror inte att man med det kan luta sig tillbaka på något sätt. Vi ser ju tendenser och strömningar som utmanar den demokratiska rättsstatens principer i länder runt omkring oss, men även i Sverige har vi sett en ökad polarisering, säger han och fortsätter:

– Därför välkomnar jag betänkandet, och det är bra att en enig kommitté står bakom. Om man ska göra någonting för att skydda oberoende domstolar så är det i lugna tider man ska göra det. Jag tycker att stora delar av det här betänkandet är bra.

Rolén noterar att utredningen inte föreslår några förändringar av Domstolsverkets sätt att arbeta. Det tolkar han som ett kvitto på att verket gör ett bra jobb.

Men Rolén omfamnar inte alla delar av betänkandet. Just den del som rör förslaget om domstolsadministrationen och Domstolsstyrelsen, framförallt sammansättningen av styrelsen, känner han tveksamheter inför. I förslaget beskrivs i detalj hur styrelsen ska utformas. Enligt förslaget ska styrelsen bestå av nio ledamöter, varav fem ska vara eller ha varit ordinarie domare. Direktören för Domstolsstyrelsen ingår inte. Det är inte helt lyckat, anser Rolén, som betonar att en styrelse bör ha en så bred kompetens som möjligt. Inte minst eftersom Domstolsverket har ett stort antal strategiska och praktiska verksamheter, som bland annat rör it-, innovations-, teknik- och digitaliseringsfrågor samt lokalfrågor, kommunikation, hr-frågor och en omfattande utbildningsverksamhet.

Rolén menar att det hade varit bra om det hade problematiserats och analyserats mer om ansvarsförhållanden för styrelsen och gränsdragningen mellan vad som är judiciellt och administrativt.

Thomas Rolén har tidigare tagit ett initiativ till ett domstolschefsråd med enbart domare.

– Men det har varit ett rådgivande organ, och där har jag varit ordförande. Så det finns likheter, men nu föreslås en styrelse med fullt ansvar, säger Rolén, som sätter frågetecken för sammansättningen i styrelsen eftersom den inte får in den breda kompetens som man vill ha i styrelser.

Tillräckligt skydd?

Thomas Rolén säger att om förslagen i Grundlagskommitténs betänkande genomförs så ökar trögheten, vilket är bra. Men han frågar sig om det går att bygga ett tillräckligt starkt skydd för att skydda grundlagar och domstolar.

– Ytterst handlar det om att vi har stabila demokratier och att vi medborgare har en god kunskap och insikt om rättsstatens betydelse, sammanfattar han och tillägger att utvecklingen i vissa europeiska länder som Polen och Ungern inger oro.

– Det är förvånande och skrämmande att de med demokratiska metoder har kunnat börja montera ner demokratin och rättsstaten, säger Rolén, som anser att det bästa skyddet för att förhindra en sådan utveckling handlar om en kombination av att ha ett väl utvecklat konstitutionellt system och en väl informerad och upplyst allmänhet.

Nyligen visade en undersökning av Stiftelsen Rättsfonden att svenska gymnasister har mycket vaga begrepp om vad en rättsstat är. Och just unga människor är den viktigaste målgruppen för informationsinsatser, anser Rolén. Domstolsverket arbetar nu med olika projekt riktade till unga. Verket har också fört samtal med Advokatsamfundet för att se om de kan göra något gemensamt.

I det svenska rättssamhället väckte den så kallade snippa-domen nyligen stor upprördhet av olika skäl. Ett handlade om nämndemännens oberoende. Efter den omdiskuterade domen begärde två medverkande nämndemän sitt entledigande efter att ha haft samtal med företrädare för det politiska parti som nominerat dem.

– Det är alldeles klart att nämndemännen är och ska vara oberoende. Så fort de är utnämnda till nämndemän så representerar de bara allmänheten och inte någon politisk uppfattning, säger Thomas Rolén och tillägger att just nu pågår en kampanj för att nominera nya nämndemän. Och han uppmanar de politiska partierna att även nominera personer som inte är medlemmar i partierna.