LVU-uppdragen medför inbyggda etiska dilemman

Enligt LVU 36 § andra stycket är ett offentligt biträde för ett barn under 15 år, som inte är biträde för vårdnadshavaren, också barnets ställföreträdare i målet eller ärendet. Det innebär att barnet kan överklaga avgöranden genom ställföreträdaren.

Det offentliga biträdets huvuduppgift är att ge råd och stöd till barnet. Som ställföreträdare ska biträdet företräda barnet i processen, framföra barnets åsikter och ta till vara barnets intresse. Ställföreträdaren övertar vårdnadshavarens befogenheter, beslutar i frågor som rör utredningen och bistår barnet under rättsprocessen.

– Utgångspunkten är att ställföreträdaren ska verka för barnets bästa. Advokaten ska också framföra den uppfattning som barnet har gett uttryck för. Men det är inte detsamma som att advokaten alltid ska följa barnets instruktioner. Där kan det ligga en möjlig advokat­etisk problematik, säger advokat Magnus Wallander, vice ordförande i Advokatsamfundets disciplinnämnd.

Ur ett advokatetiskt perspektiv innebär uppdraget som offentligt biträde och ställföreträdare att advokaten ska verka för barnets bästa. Advokatens främsta skyldighet är att ta till vara klientens – barnets – rätt på bästa sätt och att visa klienten trohet och lojalitet.

I LVU-målen finns en inbyggd konfliktsituation i och med att advokaten är både offentligt biträde och ställföreträdare för barn under 15 år. Advokaten har alltså dubbla uppdrag: dels att föra fram barnets egen inställning, dels att verka för barnets bästa.

I de båda rollerna ingår att ta hänsyn till barnets självbestämmande i takt med barnets ålder och mognad. Om biträdet inte delar barnets inställning, ska biträdet redovisa båda uppfattningarna och utveckla varför de skiljer sig åt. Den dubbla lojaliteten kan strida mot de grundläggande riktlinjerna för advokatuppdrag. Att representera barnets rätt och barnets bästa i ett LVU-mål är därmed ett uppdrag som kan innehålla många konfliktsituationer.

Ställföreträdaren ska tillvarata barnets intresse och bör därmed framföra barnets synpunkter och önskemål. Ett särskilt problem kan uppstå om klienten är under 15 år och ställföreträdaren har en annan uppfattning än barnet. I den situationen bör advokaten hävda den uppfattning som advokaten anser är bäst för barnet – med beaktande av barnets önskemål. Men det ingår i uppdraget att från början informera barnet om de komplikationer som uppdragets natur kan medföra och att informera om att det alltid ingår i uppdraget att föra fram barnets inställning och önskemål – oavsett ställföreträdarens egen uppfattning.

Om barnet har uppnått viss mognad och klart har gett uttryck för att han eller hon vill att ett avgörande ska överklagas, ska ställföreträdaren se till att det sker. Det kan innebära att ställföreträdaren är skyldig att överklaga till exempel ett beslut om omedelbart omhändertagande – även om ställföreträdaren själv anser att beslutet bör bestå.

– Den övergripande principen är att se till barnets intresse. Om barnet är äldre, blir det svårt för advokaten att driva en annan linje än den som barnet hävdar. Det kan leda till att man blir skyldig att frånträda uppdraget. Men man måste se detta från fall till fall. Advokaten måste ha det oberoendet och den integriteten att advokaten kan göra en egen bedömning – till exempel om den uppfattning som barnet framför verkligen är barnets riktiga uppfattning, eller om det är en uppfattning som barnet har blivit instruerat att framföra, säger Magnus Wallander.

Om barnet och ställföreträdaren har olika ståndpunkter, leder det till att det måste anses finnas en intressekonflikt mellan dem. Som huvudregel ska då advokaten enligt god advokatsed frånträda uppdraget. Men med hänsyn till reglerna i LVU skulle det i sådana fall vara omöjligt för alla advokater att biträda ett barn under 15 år. Situationen får lösas genom att båda inställningarna redovisas till domstolen.

Ett LVU-uppdrag kan avse flera syskon. Men advokaten kan inte åta sig ett uppdrag för flera syskon om det finns risk att syskonen har, eller kan få, motstridiga intressen. Samma hinder finns om advokaten har en kvarstående tystnads- och lojalitetsplikt mot något eller några av syskonen på grund av tidigare uppdrag.

I ett beslut av disciplinnämnden som finns publicerat på nämndens webbplats (ärendenummer 21/2717) hade en advokat varit ställföreträdare och offentligt biträde för två syskon i en LVU-process i kammarrätten. Modern hade överklagat förvaltningsrättens beslut att omhänderta syskonen, som var 13 och 8 år.

I kammarrätten anförde advokaten att den bästa lösningen på kort sikt för det äldre syskonet var att barnet fick flytta hem till sin mamma, och han förordade att omhändertagandet av det äldre syskonet skulle upphävas. Däremot anförde han att det yngre syskonet fortsatt borde få LVU-vård i ett jourhem, även om också det yngre syskonet själv hade uppgett att han ville flytta hem till sin mamma.

Disciplinnämnden noterade att om en advokat företräder flera klienter i samma sak och en intressekonflikt mellan klienterna uppstår, måste advokaten frånträda uppdraget för samtliga klienter. Förelåg en sådan intressekonflikt här, där barnens vilja visserligen var densamma, men ställföreträdaren gjorde olika bedömningar av vad som var barnens bästa?

Nämnden konstaterade att ett offentligt biträde som ställföreträdare för barn i en LVU-process ska framföra barnets åsikter och ta till vara barnets intresse. Ställföreträdaren ska alltså göra en självständig bedömning av barnets bästa.

Att advokaten i ärendet gjorde olika bedömningar för de två syskonen av vad som var barnens bästa, medförde inte en sådan intressekonflikt som innebar att han borde ha frånträtt sina uppdrag för barnen. Det fann disciplinnämnden i sitt beslut.

– Detta gäller oavsett om barnen hade samma uppfattning eller olika uppfattning. Det kunde ha varit så att barnen hade olika uppfattning och att advokaten hade kommit till samma slutsats som i det här fallet. Låt oss säga att det yngre syskonet inte hade hävdat att han ville komma hem till sin mamma, utan hävdat någonting annat. Det hade inte varit något hinder för advokaten att driva fallet på det sätt som han gjorde nu. Han gick emot det yngre barnets uppfattning, men han gjorde det med utgångspunkten att detta var för barnets bästa, säger Magnus Wallander.

Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)

36 § 1 st. Den unge ska få relevant information. Den unge ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör honom eller henne. Om den unge inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. Den unges åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. 3 st. Den som är förordnad som offentligt biträde enligt 39 § för någon som är under 15 år, utan att samtidigt vara biträde för vårdnadshavaren, är utan särskilt förordnande den unges ställföreträdare i det mål eller ärende som förordnandet avser.

Rekommendationer

Rekommendationer om hur advokater bör agera vid LVU-uppdrag finns i Advokatsamfundets promemoria om uppdrag för svaga eller utsatta klienter (cirkulär nr 8/2015, senast reviderad 2020), avsnitt 3: ”Advokatens uppdrag som ställföreträdare och offentligt biträde i LVU-mål” . Promemorian finns som PDF under rubriken ”Vägledning och referensdokument” på Advokatsamfundets webbplats.