Försvarsvilja och motståndskraft som första försvarslinje

I januari arrangerade vi på Folk och Försvar vår årliga rikskonferens i Sälen. Äntligen var det möjligt att vara på plats i Sälen igen efter två pandemiår med digitala produktioner. Det var större intresse och uppmärksamhet än på mycket länge, sannolikt med anledning av det allvarliga omvärldsläget med kriget i Ukraina.

Vi är tacksamma att rikskonferensen fick så mycket uppmärksamhet på olika sätt och inte minst i media. Tack vare att det rapporteras om konferensen och tack vare frågorna som tas upp under den når informationen ut till långt fler än dem som är på plats. Eftersom vårt uppdrag är att öka kunskap och engagemang för dessa frågor som påverkar Sveriges säkerhet vill vi nå så många som möjligt.

Temat för årets konferens var Nato och EU i en ny säkerhetspolitisk verklighet, men genomgående tema var också motståndskraft och totalförsvaret. Detta är kärnan i Folk och Försvar och ett ämne som ligger oss varmt om hjärtat. När vår organisation grundades under andra världskriget 1940 var syftet att informera om vad var och en kunde göra för att bidra till Sveriges säkerhet. Genom att samla representanter för försvars­organisationer och de stora folkrörelserna i en och samma organisation skulle informations- och kunskapsöverföring underlättas. Det var arbetsmarknadens parter (arbetsgivarorganisationer, fackliga sammanslutningar) och de politiska ungdomsförbunden som var grundarna.

Folkförankringen syftar till att öka kunskap om vad som påverkar vår säkerhet, vad som händer om Sverige blir angripet och vad var och en kan göra både för att motverka att det händer och bidra med om det händer. Därför är folkförankring viktigt för försvarsviljan. Försvarsvilja är att man tycker att det land vi lever i och våra värderingar ”att få tro på vem och vad man vill, få älska vem man vill och få tycka vad man vill” är värt att försvara om det är hotat. Därför behövs också kunskap om hur hoten ser ut och hur man kan motverka det. I en värld med ständigt informationskrig och påverkansmetoder är detta något som är en del i vardagen redan nu.

Har man kunskapen och viljan att bidra till att försvara detta så behövs modet att faktiskt göra det. Där är det viktigt att känna att alla kan bidra utifrån sina egna individuella förutsättningar. Alla behöver inte vara en del av det militära försvaret, det finns många andra sätt att bidra på.

Under året som gått har vi sett åtskilliga exempel på försvarsvilja och motståndskraft hos Ukrainas befolkning som visar varför det är essentiellt att samhället fortsätter att fungera och vad mod och försvarsvilja kan vara, i stort och smått.

I december berättade personer i Ukraina att de minsann skulle fira nyår trots bombningar för att visa att Putin inte kan knäcka dem. Under året har vi sett otaliga bilder på sönderbombade gator med brända bilvrak längs trottoarerna. Några veckor senare är de åter belagda med ny asfalt, all bråte är borta och husen ommålade. Hur många gånger har de inte gjort detta för att sedan bli bombade igen? Det är ett kraftfullt budskap från medborgarna till angriparna: Ni kan inte bryta ner oss, våra liv fortsätter.

Trots att det pågår ett fullskaligt krig i delar av landet lyckas det ukrainska folket förse med diesel både Försvarsmakten för att fortsätta kriga och civilbefolkningen som kan fortsätta köra sina bilar. Skolundervisning hålls på de sätt som går under förutsättningarna. Vardagen pågår parallellt med kriget i ett och samma land. Det är vad totalförsvaret handlar om. Att allt ska kunna fortsätta så långt som möjligt även under så stora påfrestningar som kriget innebär.

Därför är det viktigt att klargöra att försvarsvilja innebär att man vill ställa upp för sitt land och sina medmänniskor. Men det behöver alltså inte innebära att man deltar i det militära försvaret som anställd, reservofficer eller värnpliktig, utan det är precis lika viktigt att bidra till det civila försvaret. Där behövs var och en av oss. Försvarsvilja kan lika gärna vara att man precis som i Ukraina bidrar till att samhället kan fungera så normalt som möjligt under svåra påfrestningar. Sopor måste fortfarande hämtas, vägar lagas, elnät fixas, barnomsorg, skolor och äldreomsorg fungera, annars kommer inte de som behövs på annan plats att vilja lämna sina nära och kära. De måste kunna vara trygga med att anhöriga kommer att bli omhändertagna. Mod behöver inte innebära hjältedåd, det är även viktigt att till exempel ha egenberedskap för att ta hand om sig själv eller en så enkel sak som att vara källkritisk.

Tillit, inkludering och sammanhållning är viktiga grunder som försvarsviljan vilar på. För att känna att man vill bidra till att försvara vårt samhälle måste man känna sig som en del utav det, att man är inkluderad som en given del och att sammanhållningen med ens medmänniskor är god. En av vårt samhälles stora utmaningar är att det finns stora grupper som inte känner sig som en självklar del av vårt samhälle. Om totalförsvaret ska bli en angelägenhet för hela befolkningen krävs arbete i alla led från individnivå och lokalnivå i olika föreningar till kommunal, regional och nationell nivå.

Det behövs också tillit till varandra, att våga lita på att andra gör vad som krävs. Då kommer det att vara naturligt att själv göra det och då inte bara för sig själv utan även för att hjälpa andra. Om vi vet att våra grannar, vänner, främlingar kommer att ställa upp den dagen det behövs så kommer det att vara naturligt att hjälpa även dem.

Vi kan alla se till att vi fortsätter att gå till våra jobb, att vi tillsammans med grannar och bekanta hjälper varandra så långt som möjligt själva. Då kan samhällets resurser ägnas åt dem som är svagast och som måste ha hjälp. Här i Sverige finns redan ett stort engagemang för vårt totalförsvar. Det är väldigt många som visat intresse att bidra sedan den 24 februari 2022.

De frivilliga försvarsorganisationerna och Hemvärnet har fått rekordmånga intresseanmälningar. Hemvärnet tog emot 30 000 intresseanmälningar 2022 mot vanligtvis 2 000–3 000 per år. Oavsett vad dessa personer förväntar sig att kunna bidra med är det ett tecken på ett stort engagemang från var och en.

Engagemanget har varit omfattande även under de andra kriser som inträffat de senaste 10 åren. Många visade på medmänsklighet och omsorg genom att ta hand om främmande personer som inte kunde komma hem vid terrorattentatet 2017, hjälpa till under skogsbränderna och inte minst alla de initiativ som visades under pandemi från både företag och privatpersoner. Det finns därför en god grund att bygga Sveriges motståndskraft på. Vi kan alla hjälpas åt att se till att dessa krafter vet vad de kan göra om det värsta händer. Om vi som befolkning kan uppvisa detta utåt så kan det rent utav vara en tröskel som håller ett angrepp borta. Om Putin hade känt till hur stark motståndskraft befolkningen i Ukraina har, hade det då sett annorlunda ut?

Maud Holma von Heijne
Generalsekreterare för Folk och Försvar

Maud Holma von Heijne är generalsekreterare för Folk och Försvar sedan 2017. Folk och Försvar är en oberoende organisation som består av 107 rikstäckande demokratiska organisationer i Sverige, bland annat Advokatsamfundet.