Företagare vill stärka Lagrådet

Svenskt Näringsliv gav sig in i diskussionen om Lagrådet och rättsstaten i januari i år, när rapporten Lagrådet – motvikt eller rundningsmärke? publi­cerades. I rapporten presenteras statistik över Lagrådets avgivna yttranden under perioden 2006–2022.

Rapportförfattarna konstaterar i skriften att en stor andel av yttrandena, 23,5 procent, innehåller kritik mot de remitterade förslagen. Andelen kritiska yttranden varierar under perioden, men variationerna kan enligt rapporten inte förklaras med vilka partier som haft regeringsmakten. Författarna finner det anmärkningsvärt ”att andelen kritiska yttranden ligger på en konstant hög nivå under hela den undersökta perioden och att det inte finns några tydliga tecken på en minskning”.

4,8 procent av yttrandena innehöll vad som i rapporten beskrivs som ”avgörande” kritik, alltså att Lagrådet avstyrkt hela eller delar av lagförslaget eller konstaterat att hela eller delar av förslaget inte kan ligga till grund för lagstiftning. Den vanligaste grunden för avgörande kritik är bristande beredning av förslaget.

Svenskt Näringsliv har i rapporten också studerat i vilken mån regeringen tar till sig Lagrådets kritik. Här har dock bara ett mindre antal yttranden undersökts, inriktade på näringslivet. Enligt rapporten tar regeringen och riksdagen i de allra flesta fall hänsyn till kritiken och ändrar. I några fall valde regeringen till och med att dra tillbaka förslag efter Lagrådets granskning. I fem av de 33 granskade ärendena röstades dock förslag igenom av riksdagen, trots avgörande kritik från Lagrådet.

Granskningen avslutas med tre förslag ämnade att ”stärka kvaliteten i lagstiftningen”:

1. Låt Lagrådet granska fler lagförslag, genom att skärpa regeringsformen 8 kap. 21 § så att regeringens möjligheter att undanta lagstiftning från Lagrådets granskning begränsas.
2. Tillväxtverkets regelråd, som granskar författningsförslag ur ett näringslivsperspektiv, bör involveras mer i lagstiftningsarbetet.
3. Stärk Lagrådets mandat, så att Lagrådet ges möjlighet att förorda återremiss till regeringen. Regeringen bör i dessa fall vara bunden att låta Lagrådet yttra sig över det reviderade förslaget.

Lagrådet – motvikt eller rundningsmärke? En granskning av Lagrådets yttranden 2006–2022. Svenskt Näringsliv, januari 2023.