search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Generalsekreteraren

Viktigt att främja och stärka barnens rättigheter

Man brukar säga att julen är barnens högtid. Vad passar då bättre än att fokusera på barnen i denna min sista ledare för året?

Att främja och stärka barnens rättigheter är en av de viktigaste frågorna vi har i vårt samhälle. Ändå är barnperspektivet inte så framträdande som det borde vara. Det märks i olika sammanhang. Ett exempel är lagstiftningen om särskild företrädare för barn, där man den 1 juli 2021 införde lagändringar om verkställighet av skadestånd och brottsskadeersättning, som i praktiken inte går att tillämpa. På Advokatsamfundet arbetar vi mycket aktivt för att komma tillrätta med det, eftersom barn när de har behov av en särskild företrädare inte får sina rättigheter tillgodosedda som det fungerar i dag. Läs gärna mer om detta i mitt blogginlägg ”När nya lagregler drabbar barn negativt”.

Ett annat exempel på bristande barnperspektiv är hur man ser på barn i migrationsprocessen. Många barn som kommer till Sverige har varit med om hemska saker, sådant som barn inte ska behöva uppleva. Trots att alla barn har samma rättigheter och lika värde får inte alla sina rättigheter tillgodosedda när de kommer till Sverige. I slutet på november var jag på en föreläsning som Barnrättscentrum anordnat till ära för drottning Silvia som ett erkännande av hennes bidrag till främjandet av barns rättigheter. Där talade professorn i folkrätt Rebecca Thorburn Stern om barns rättigheter i kristider. Hon ställde den viktiga frågan – är det barnet eller migranten som ska komma först vid bedömningen av de mänskliga rättigheterna? Samma fråga kan man ställa sig inom kriminalpolitiken. Är det barnet eller den misstänkte som kommer först? Vilka hänsyn behöver vi ta när det handlar om barn?

Jag som har arbetat mycket med familjerättsliga vårdnadsärenden tycker också att det är talande att svensk lagstiftning fortfarande accepterar att en förälder i domstol kan kräva kontakt med sitt barn men ett barn inte kan yrka umgänge med en förälder. Det säger något om att vi fortfarande har en bristande syn på barn som självständiga rättighetsbärare.

Barnkonventionen gäller som svensk lag sedan den 1 januari 2020 men det finns fortfarande brister i både lagstiftning och praxis. FN:s barnrättskommitté, som granskar hur stater följer barnkonventionen, har flera gånger kritiserat Sverige, bland annat vad gäller hur länge häktning kan ske av personer under 18 år. Trots att det sedan den 1 juli 2021 har införts en tidsfrist på tre månader för häktade under 18 år, visar statistiken att antalet unga som sitter häktade längre inte har minskat.

”Mänskliga rättigheter börjar med barns rättigheter”, som betonades vid Barnrättscentrums föreläsning i november. Barns erfarenheter är viktiga, inte bara för dem själva, så att de kan leva i trygghet, utan också för att det som barn upplever konstituerar allas framtid. De erfarenheter som barn har kommer att påverka deras beslut som vuxna.

Jag önskar er alla en riktigt god och fridfull jul!

Mia Edwall Insulander
Advokatsamfundets generalsekreterare

mia.edwall.Insulander@advokatsamfundet.se

Annons
Annons