search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Praktisk juridik

Så kan internationella skiljeförfaranden stärka de mänskliga rättigheterna

Banker kränker de mänskliga rättigheterna – är internationella skiljeförfaranden vägen framåt för att säkerställa rättvisa för de drabbade? Det frågar sig advokat Claes Cronstedt i sin essä.

EU-kommissionen presenterade den 23 februari 2022 ett lagförslag enligt vilket större företag ska tvingas ta ansvar för miljö och mänskliga rättigheter. Företagen kommer att bli skyldiga att genomföra omfattande risk- och konsekvensanalyser, due diligence, både i den egna verksamheten och i företagens underleverantörer.

Banker och finansinstitut har inte tagits på sängen utan har sedan länge, dock utan större framgång, försökt att anpassa sig till ökande krav att i sina verksamheter skydda mänskliga rättigheter. Equator Principles och Thun Group of Banks är exempel på arbetet att begränsa förekomsten av brott mot människorättskränkningar.

Equator Principles har antagits av 124 banker och finansinstitut i 37 länder. Bankerna har förbundit sig att, innan finansiering beviljas, genomföra en due diligence-process i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, the UN Guiding Principles on Business and Human Rights (UNGP). I praktiken är det dock endast ett fåtal banker som nekar finansiering av projekt som riskerar att skada miljön och kränka mänskliga rättigheter. Barclays och Credit Suisse, till exempel, har förklarat att de vägrat att delta i finansiering av världens största uppvärmda råoljeledning, initierad av det franska oljebolaget TotalEnergies och China National Offshore Oil Corporation.

Thun Group of Banks är en informell grupp med representanter från ett dussin mestadels europeiska banker. De samarbetar i syfte att undersöka hur the UN Guiding Principles kan tillämpas inom olika typer av finansverksamheter. Thungruppens arbete har ifrågasatts av NGOs och forskare på grund av att gruppen hävdar att banker inte kan anses orsaka eller bidra till människorättskränkningar som härrör från kundernas verksamheter. Thungruppens ståndpunkt är dock för närvarande oklar.

Även internationella företag som BlackRock (även kallad världens största skuggbank) är, enligt Earth.Org, tillsammans med bland andra Walmart, McDonald’s, IKEA, Procter & Gamble, Wilmar International Limited och Starbucks delaktiga i skövlingen av Amazonas regnskog och kränkningar av dess urbefolkning. Bland de banker som finansierar dessa projekt finner man, enligt Global Witness, HSBC, Deutsche Bank, JP Morgan, BNP Paribas, Rabobank och Bank of China.

BlackRock avser även att finansiera ChinaPowers bygge av ett vattenkraftverk i Kongo-Brazzaville. Dammen kommer att hota en av Afrikas äldsta nationalparker och dess invånare. BlackRocks VD, Larry Finck, har sagt att ”för att säkerställa framgång på sikt, måste varje företag, förutom att uppnå ekonomiska resultat, också visa hur det ger positivt bidrag till samhället”. Han verkar inte leva som han lär.

Vilka möjligheter till ersättning finns tillgängliga för de drabbade när de befintliga rättssystemen är otillräckliga? Rättslig prövning i nationella domstolar är problematisk då nationella lagar ofta inte är tillämpliga i internationella tvister och domstolarna ofta saknar behörighet att pröva mål mot multinationella företag i avlägsna länder. Och det tar flera år för överbelastade domare att nå ett avgörande, vilket ökar lidandet för de utsatta. Tvister som rör mänskliga rättigheter uppstår ofta i regioner där de nationella domstolarna är dysfunktionella, korrupta, politiskt påverkade eller helt enkelt inkompetenta.

För att minska risken för fortsatta kränkningar av mänskliga rättigheter måste banker och företag anta en övergripande policy som innehåller ett offentligt åtagande att skydda de skadelidande. De måste också genomföra kraftfulla program i syfte att upptäcka var och hur riskerna kan uppstå i samband med låntagarens projekt, och hur tillgången till effektiv rättskipning och gottgörelse kan säkerställas. Innan finansiering beviljas bör bankerna kräva att den tilltänkta låntagaren presenterar resultaten av sitt utförliga due diligence-program för mänskliga rättigheter, tillsammans med en realistisk plan för att förebygga och mildra risken för eventuella kränkningar.

Hur påskyndas en positiv utveckling? Mot bakgrund av problemen med att väcka talan i nationella domstolar rörande konflikter avseende mänskliga rättigheter är det internationella skiljeförfarandet den mest effektiva vägen framåt. Ett icke-statligt forum som kan tillhandahålla skräddarsydda skiljedomsregler och skiljemän och medlare med expertkunskaper kan ha en avgörande betydelse för att säkerställa rättvisa för dem som drabbats. Företagen skulle också få möjlighet att snabbt lösa tvisten som, om den tillåts fortgå, skulle utsätta företagen för betydande risk att förlora renommé och goodwill.

För att detta system ska fungera måste finansieringsavtalet mellan bank och låntagaren inkludera att den senare accepterar att tvister om påstådda människorättskränkningar hänskjuts till skiljeförfarande. Avtalet bör också innehålla en särskild klausul som ger de påstådda offren rätt att som parter påkalla medling och skiljeförfarande mot banken eller bankens kund, eller mot båda. Skiljeförfarandet kan äga rum på vilken plats som helst i världen som parterna väljer, oavsett var de påstådda kränkningarna ägt rum. Skiljenämndens beslut är verkställbart i samtliga 156 stater som är parter till New York-konventionen om erkännande och verkställighet av utländska skiljedomar.

De nyligen lanserade Haag Rules on Business and Human Rights Arbitration erbjuder skräddarsydda regler för skiljeförfaranden som rör företag och mänskliga rättigheter. De utgår från United Nations Commission on International Trade Law (UNCITRAL) men tillämpar bland annat regler om öppenhet, sakkunniga skiljemän samt skyddande av part, vittnen och ombud.

Haag Rules är resultatet av ett privat initiativ bestående av ett team internationellt praktiserande jurister och akademiker som inspirerats av UN Guiding Principles on Business and Human Rights.

Den permanenta skiljedomstolen i Haag har åtagit sig att ansvara för att skiljemännen är oavhängiga och opartiska samt att de har erforderliga kvalifikationer och expertis att tjänstgöra som skiljemän. Skiljenämnden innehåller en code of conduct som parterna måste efterleva och som innefattar högsta internationella etiska standard. Skiljenämndens ordförande måste vara expert på internationell tvistelösning och nationell och internationell lag.

Den ekonomiska globaliseringen har en negativ inverkan på de mänskliga rättigheterna. Det finns ett stort behov av robusta reglerings- och ansvarsmekanismer för att skydda den enskilda individen. Haag Rules är precis vad som behövs.

Claes Cronstedt
Advokat

Claes Cronstedt var tidigare partner i Baker McKenzie. 2013 initierade han ett internationellt skiljeförfarande avseende mänskliga rättigheter. Det första i sitt slag. Projektet döptes till the Hague Rules on Business and Human Rights Arbitration och lanserades i december 2019 i Haag.

Annons
Annons