search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

Slå vakt om rättsstaten

Claes Sandgren har läst skriften Slå vakt om rättsstaten med uppskattning. I sitt inlägg tar Sandgren upp frågor som han anser förtjänar ytterligare debatt. Särskilt uppmärksammas nämndemannainstitutet som enligt Sandgren är det svagaste inslaget i den svenska rättsstaten.

Skriften Slå vakt om rättsstaten kommer mycket lägligt med tanke på att rättsstaten är satt under press såväl i Europa som i andra delar av världen, och även den svenska rättsstaten har sina fläckar. Skriften är en nyttig appell till rättssamhället att slå vakt om förtroendet för rättsstaten och dess legitimitet. Det är inte minst förtjänstfullt att den för fram konkreta förslag till förbättringar och på så vis fyller en framåtblickande funktion. För min del skulle jag vilja peka på ett par frågor som förtjänar ytterligare debatt.

Nämndemannainstitutet torde vara det svagaste inslaget i vår rättsstat men berörs bara på ett ställe, nära nog i förbigående. Det är Elisabet Fura och Iain Cameron som sätter i fråga att nämndemännen nomineras av de politiska partierna.

Fura påpekar också att det förekommer att nämndemän uttrycker ”en politisk uppfattning i överläggningar”. Men det är värre än så, eftersom även deras beslut kan vara en konsekvens av deras politiska hemvist. En avhandling i nationalekonomi visar att nämndemän från Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har mindre respektive större benägenhet att bevilja asyl. (1)

En annan studie påvisar likaså en politisk snedvridning av nämndemäns dömande, i detta fall i brottmål. Nämndemän nominerade av Sverigedemokraterna dömer strängare än övriga när de tilltalade är unga brottslingar eller har arabiska namn, medan nämndemän nominerade av Vänsterpartiet är mer benägna än andra att bifalla åtal i mål med kvinnliga målsägande. (2)

Ett annat problem är att det finns en radda nämndemän som varit jäviga med följd att målen måst tas om. Flera mål har gällt nämndemän som deltagit i det förfarande som lett till åtal, i första hand som ledamöter av en polisstyrelse. Ett närliggande problem är att nämndemän, företrädesvis sverigedemokrater, agerat olämpligt. Det kan leda till att nämndemännen inte bara anses vara jäviga, utan även stängs av eller entledigas. Om det skett kan de överklaga domstolens beslut till Överklagandenämnden för nämndemannauppdrag, vars beslut – i 63 ärenden åren 2009–2021 – är en provkarta över den mångfald av skäl som föranlett avstängningen eller entledigandet. Exempel är nämndemän som gett uttryck åt förutfattade meningar, som har svårt att hålla sig vakna, uteblir från tjänstgöringen, inte vill döma i migrationsmål, uttalar sig olämpligt på internet eller i andra sammanhang, uppträder olämpligt, har olämpliga kontakter med tilltalade, skriver olämpliga insändare, beter sig förtroendeskadligt, begår upprepade trafikförseelser, dömts för brott eller är föremål för brottsutredning, vägrar att rätta sig efter ett domstolsbeslut i en vårdnadstvist, begär ersättning för inkomstförlust fastän ingen sådan uppkommit med mera. – Till dessa exempel kan alltså läggas alla de fall i vilka nämndemännen inte överklagat.

Nämndemäns bristande integritet är så mycket mer bekymmersam som skälet för att de medverkar i dömandet främst är att stärka allmänhetens förtroende för domstolarnas verksamhet. Som det nu är sår deras medverkan snarare misstro mot rättskipningen.

En annan bekymmersam fråga är domstolarnas inställning till staten som part i ett mål. Enligt en enkät som Demoskop gjort med advokater som processar i skattemål anser 61 procent att förvaltningsdomstolarna är partiska till statens förmån. Motsvarande siffra är 7 procent enligt advokater som processar i allmän domstol. (3) Det är naturligtvis allvarligt om ombuden saknar förtroende för skatteprocessen, inte minst som deras bristande tillit får antas smitta deras huvudmän. Som en konsekvens av undersökningen tillsattes en arbetsgrupp som lämnade förslag om hur rättssäkerheten i skatteförfarandet kunde stärkas, nämligen bättre skrivna domar, tydligare processledning, ökad transparens hos Skatteverket med mera. (4) Men rapporten innehöll inga förslag till författningsändringar.

Här kan skjutas in att före detta ordföranden för Regeringsrätten (HFD), Hans Ragnemalm, uttryckte sig oförblommerat om de domstolskolleger som hade sin bakgrund i skatterätten: ”[…] utgången i ett [skatte]mål kunde ibland vara helt förutsebar, då man studerade avdelningens sammansättning.” (5) – Fanns det månne ett inslag av skämtlynne i uttalandet?

Artikeln ”Nordens sämsta rättsstat men globalt högt rankad” påminner om att det råder en viss begreppslig förbistring avseende distinktionen rättssäkerhet – rättstrygghet. Vanligen syftar rättsstaten på rättssäkerheten och det är fallet i de allra flesta inläggen i skriften. Men rättstryggheten är central i den rangordning av staters rättsstatlighet som World Justice Project genomfört. I dess rättsstatsindex över 129 länder hamnar vi med 0,86 poäng på en hedrande 4:e plats efter Norge (0,90), Danmark (0,90) och Finland (0,88). Vår sämsta gren är ”Regulatory Enforcement” där vi får en nionde plats. Vår ”Criminal Justice” hamnar visserligen på femte plats men dess delkomponent ”brottsutredningsystemets effektivitet” är en mycket svag punkt (0,53) som drar ned betyget. Ett index över rättsstaten i form av enbart rättssäkerhet skulle ha förbättrat vår position, möjligen så att vi inte skulle vara ”Nordens sämsta rättsstat.”

Claes Sandgren
Seniorprofessor vid Stockholm Centre for Commercial Law

Claes Sandgren är aktuell med boken ”Korruption, intressekonflikter, maktmissbruk och maktfullkomlighet”.

1 Martén, Linna, Essays on Politics, Law, and Economics, Economic Studies 60, Uppsala universitet, Uppsala 2016.

2 Anwar, Shamena, Patrick Bayer och Randi Hjalmarsson, Politics in the Courtroom: Political Ideology and Jury Decision Making, Journal of the European Economic Association 23 April 2018.

3 Demoskop, Skattemål i förvaltningsdomstol. Rättvis skatteprocess. Rapport 7.5.2018. Rapporten bygger på 335 internetintervjuer, varav 85 med advokater som arbetar med skattemål.

4 Advokatsamfundet, Skatteverket och förvaltningsdomstolarna, Åtgärder för att förbättra skatteprocessen i stora och komplicerade mål. Rapporten kan laddas ned från Advokatsamfundets, Domstolsverkets och Skatteverkets hemsidor.

5 Ragnemalm, Regeringsrätten inifrån, s. 391.

Annons
Annons