search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Timkostnadsnormen höjs med 34 kronor

Domstolsverket föreslår regeringen att timkostnadsnormen för 2023 räknas upp med 34 kr – eller 2,32342 procent – i förhållande till timkostnadsnormen för 2022. Timkostnadsnormen skulle då bli 1 476 kr exklusive moms för rättsliga biträden med F-skatt.

Sveriges advokatsamfund har lämnat synpunkter på förslaget till Domstolsverket och beklagat den näst intill obefintliga förändringen som föreslås av timkostnadsnormen för kommande år, mot bakgrund av argument som Advokatsamfundet har framfört tidigare.

Välj auktoriserad rättstolk i första hand

Det ställs inga formella kompetenskrav på dem som tar uppdrag som tolkar i domstol. Samtidigt kan bristfällig tolkning få stora konsekvenser för enskilda och riskerar att hota rättssäkerheten.

Advokatsamfundet har nu, i samarbete med yrkesorganisationen Rättstolkarna, tagit fram en checklista med punkter att tänka på vid användning av tolk. Advokaterna rekommenderas bland annat att anlita en rättstolk i första hand. Auktoriserade rättstolkar står under tillsyn av Kammarkollegiet.

Checklistan finns på Advokatsamfundets webbplats.

M&A är nu tillbaka till normalläge

I Sverige minskade M&A-affärerna med cirka 39 procent mätt i antalet affärer och med knappt 67 procent sett till värde de tre första kvartalen 2022, jämfört med samma period 2021. Det visar advokatbyrån Baker McKenzies analys av M&A-marknaden för de tre första kvartalen 2022. Samtidigt som marknaden gått ner är antalet M&A-affärer i Sverige ändå högre jämfört med volymen under det tredje kvartalet 2019. Även den globala M&A-aktiviteten sjönk under årets nio första månader.

Vinge startar grupp för private funds

En ny verksamhetsgrupp för rådgivning kring fonder är det senaste tillskottet på advokatfirman Vinge. Bak­grunden är att allt fler riskkapitalbolag väljer att flytta sin fondförvaltning till Sverige. Framför allt är det marknaden för små och medelstora riskkapitalfonder, med kapitalåtaganden inom spannet 2–10 miljarder kronor, som växer, enligt Vinge.

Första beslutet om konkurrensskadeavgift

Den 20 oktober fattade Konkurrensverket sina första om konkurrensskadeavgift. Två taxibolag ska därmed betala sammanlagt 1 550 000 kronor för otillåtet samarbete i samband med att de lämnade anbud i en upphandling av färdtjänst. Beslutet kom sedan den upphandlande myndigheten vänt sig till Kon­kurrensverket.

Uppehållstillstånd för studier missbrukas

Det finns starka indikationer på ett omfattande missbruk av uppehållstillstånd för studier, enligt en rapport från Migrationsverket. Migrationsverket har undersökt om och i vilken utsträckning studenter som får uppehållstillstånd för att studera i Sverige i stället använder tillstånden för att arbeta här. Rapporten fokuserar på studenter från Pakistan – den tredje största internationella studentgruppen – men slutsatserna bedöms kunna gälla studenter även från andra länder.

Hösten 2020 antogs cirka 360 studenter från Pakistan till en tvåårig masterutbildning vid ett svenskt lärosäte och fick ett uppehållstillstånd för studier. Bara en dryg tredjedel av dem ansökte ett år senare om att förlänga uppehållstillståndet för att genomföra andra året på sin utbildning. Knappt 30 procent ansökte i stället om arbetstillstånd och ungefär lika många lämnade inte in någon ny ansökan alls.

EU-samarbete ska stoppa kriminella

Europol har tillsammans med polismyndigheterna från EU:s medlemsländer antagit en ny plan för att bekämpa så kallade högriskkriminella nätverk. Bland de planerade insatserna finns riktade informationsutbyten och nya så kallade operational task forces, där flera EU-länders brottsbekämpande myndigheter deltar i samma operation. Högriskkriminella nätverk kännetecknas enligt Europols definition av att de innehåller minst en individ med så hög kapacitet avseende till exempel våld, korruption och finansiering av den brottsliga verksamheten att de utgör ett hot mot samhället.

EBM vill gärna utreda bidragsbrottsligheten

Amir Rostami, särskild utredare för 2021 års bidragsbrottsutredning, presenterade i somras delbetänkandet Stärkt arbete med att bekämpa bidragsbrott. Rostami föreslår där bland annat att Ekobrottsmyndigheten får ett utvidgat uppdrag, genom att ansvaret för att utreda bidragsbrott flyttas dit. I dag utreds bidragsbrott av den vanliga polisen. Ekobrottsmyndigheten är i sitt remissvar positiv till förslaget. ”Vi har goda förutsättningar för att ta över ansvaret för den här typen av brottslighet”, säger generaldirektör Monica Rodrigo i en kommentar på myndighetens webbplats.

Allt färre har utsatts för brott mot person

Den självrapporterade utsattheten för brott mot person minskade i år för tredje året i rad och ligger nu på den lägsta nivån sedan 2016. Det visar Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2022 som Brottsförebyggande rådet, Brå, publicerade i oktober. För nästan alla brottstyper har andelen utsatta legat stabilt eller minskat sedan förra året. Undantaget är försäljningsbedrägerier, som har ökat under tidsperioden.

ICC lanserar ny digital plattform

Den internationella skiljedomstolen ICC har nu tagit digitaliseringen ännu ett steg. Med den nya plattformen ICC Case Connect kan parterna i skiljeförfaranden, liksom skiljedomarna, överblicka ett pågående förfarande, överföra dokument samt få en överblick över alla sina pågående och avslutade ärenden. I stället för att skicka in dagens manuella formulär ska skiljedomare också kunna uppdatera information om sig själva direkt via plattformen.

IMY kritiserar Schengensystem

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, riktar kritik mot hur polisen hanterar personuppgifter i Schengens informationssystem. Inom systemet utbyts uppgifter om bland annat efterlysta personer mellan EU:s medlemsländer. IMY har granskat den nationella delen av Schengens informationssystem, SIS II.

Granskningen visar att Polismyndigheten till stora delar följer regelverket men att det även finns brister. IMY har därför förelagt Polisen att vidta ett antal åtgärder för att komma tillrätta med bristerna. Polisen måste bland annat ändra i sina rutiner och införa individuella prövningar av behovet av förlängningar av registreringar i SIS II och dokumentera besluten.

Konkurser: Nu ökar de i antal

Konkurserna fortsatte att öka i antal under september, enligt kredit- och affärsinformationsföretaget UC. Statistiken visar också att en ökad andel bolag som fått pandemistöd gått i konkurs sedan sommaren. Främst är det inom hotell- och restaurangbranschen och i detaljhandeln som antalet konkurser ökar i jämförelse med samma månad i fjol. Konkurserna är dock inte jämnt fördelade över landet: I hela Norrland med undantag för Jämtlands län, liksom i stora delar av Mälardalen, har antalet i stället minskat.

Mannheimer Swartling ny medlem i klimatallians

Advokatbyrån Mannheimer Swartling tar ytterligare ett steg i sin hållbarhetsstrategi genom att ansluta sig till Net Zero Lawyers Alliance (NZLA), ett nätverk som mobiliserar jurister och advokatbyråer för att påskynda övergången till nettonollutsläpp. I och med medlemskapet planerar Mannheimer Swartling att minska byråns klimatpåverkan, samt att integrera en än större klimatmedvetenhet i rådgivningen.

Civil Rights Defenders kritiserar Tidöavtalet

Organisationen Civil Rights Defenders har granskat Tidöavtalet ur ett rättighetsperspektiv. Granskningen avser främst kriminalpolitik, migrationspolitik och rättssäkerhet, men berör också andra områden. Granskningen utmynnar i en hård kritik mot avtalet. Tidöavtalet beskrivs som repressivt, med en kriminalpolitik som fokuserar på straffrättsliga påföljder på grund av deras popularitet bland väljarna, snarare än deras brottsförebyggande effekt.

Civil Rights Defenders anser dessutom att flera av åtgärderna står i strid med internationella och regionala skyldigheter och konventioner som Sverige förbundit sig till samt mot grundlagen. Tidöavtalet presenterades av Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna den 14 oktober 2022.

Annons
Annons