search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyhetsreportage

Stockholmspriset i kriminologi till amerikanska forskare

Tre amerikanska forskare har tilldelats utmärkelsen Stockholmspriset i kriminologi för 2021 och 2022.

Den 14 juni presenterade pristagarna sin forskning i hörsalen på Norra latin i centrala Stockholm. Det skedde i samband med en av världens mest ansedda kriminologikonferenser, The Stockholm Criminology Symposium, som anordnas av Brå på uppdrag av Justitiedepartementet. Omkring 400 forskare, praktiker och beslutsfattare från olika länder samlades under konferensen för att ta del av det senaste inom aktuell forskningen om kriminologi.

2021 års pristagare, professor Elijah Anderson vid Yale University, utsågs först i år på grund av coronapandemin. Han tilldelades Stockholmspriset i kriminologi för sin forskning om vilka mekanismer som ligger bakom våldet i socialt, ekonomiskt och etniskt segregerade områden. Hans forskning har i hög grad bidragit till en förståelse för hur social interaktion mellan unga människor, även mellan goda vänner, kan leda till våld, enligt den internationella prisjuryn.

I sin presentation berättade Elijah Anderson om hur han inledde sin forskning på 1970-talet med en doktorsavhandling, där han under tre år följde en grupp män i ett gatuhörn i södra Chicago. Studien visade att varje man behöll sin sociala status i gruppen delvis genom våld. År 1978 publicerades studien under namnet A Place on the Corner, en mycket hyllad bok.

Därefter har Elijah Anderson skrivit flera böcker, bland annat om hierarkier och splittring i fattiga afroamerikanska områden.

I sin senaste bok från år 2022, Black in White Space: The Enduring Impact of Color in Everyday Life, beskriver han hur svarta människor navigerar i vita områden. Han tar upp hur vita människor ofta undviker att vistas i svarta områden, medan svarta män­niskor måste röra sig i vita områden för att kunna existera.

– Fördomsfulla vita nedvärderar ofta okända svarta människor, oberoende av social klass. Svarta personer som rör sig i vita områden tyngs ofta av negativa antaganden, som de måste motbevisa innan de kan skapa relationer i det vita området. Det här är en viktig iakttagelse, särskilt när det gäller polisens uppförande och svarta människors kontakt med polisen, men även hälsovården, arbetsplatser, utbildningsväsendet och i samband med bostadsanskaffning, sade han under prisceremonin i Stockholms stadshus senare på kvällen, då priset delades ut av H.M. Drottning Silvia.

2022 års pris gick till professor Francis T. Cullen från University of Cincinnati och professor Peggy C. Giordano från Bowling Green State University i Ohio. De båda pristagarna, som har arbetat oberoende av varandra i flera decennier, prisas för sin forskning om att adekvat rehabilitering under och efter intagnas tid i fängelse minskar risken för återfall i brott.

Peggy C. Giordano och hennes kollegor har studerat hundratals unga brottslingar för att ta reda på varför vissa av dem slutar att begå brott, medan andra fortsätter. Hon har i sin forskning särskilt fokuserat på problembeteende hos ungdomar. Peggy C. Giordano hade inte möjlighet att närvara vid prisutdelningen, men Francis T. Cullen berättade om sin forskning i Norra latins hörsal på förmiddagen före prisutdelningen.

– Jag kan inte fatta att jag är här. Jag trodde aldrig att jag skulle vinna det här priset. Det var på tiden, sade han med ett skratt och tillade:

– Det var naturligtvis en chock att få telefonsamtalet och jag är väldigt glad över att stå på samma scen som framstående forskare som Elijah Anderson, vars arbete jag har läst många gånger, sade han.

Francis T. Cullen har ägnat 40 års forskning åt att belägga att fängelsestraff inte minskar risken för upprepade brott. Rehabiliteringsprogram kan däremot, enligt honom, vara ett mycket effektivt sätt att sätta stopp för ett liv i kriminalitet. Han har också arbetat hårt för att amerikanska rehabiliteringsprogram inte ska drabbas av nedskärningar.

Francis T. Cullen inledde sin presentation med att berätta att för några år sedan satt 639 av 100 000 amerikanska invånare i fängelse. Det kan jämföras med Frankrike och Sverige, där 102 respektive 70 av 100 000 invånare var intagna.

Han gav sedan en bild av hur inställningen till att döma ut fängelsestraff i USA har förändrats sedan han började studera på college. Mellan 1968 och 1975 var under 200 000 personer intagna i statliga och federala fängelser.

– Det fanns en tilltro till rehabilitering. Men plötsligt förändrades allt, sade Francis T. Cullen. Under perioden 1976–2010 inföll en period av massfängslande. För att förklara orsaken till utvecklingen citerade Francis T. Cullen den amerikanska statsvetaren och författaren James Q . Wilson:

– Onda människor finns. Ingenting hjälper förutom att skilja dem från oskyldiga män­niskor.

Under den här perioden, 1982, publicerade Francis T. Cullen studien Reaffirming Rehabilitation tillsammans med forskaren Karen Gilbert om fördelarna med rehabilitering. Därefter har han ägnat merparten av sin karriär åt att studera just rehabilitering.

Totalt satt nästan 2,3 miljoner människor i USA fängslade 2009.

– Ingen trodde att den här trenden någonsin skulle brytas. Men retoriken om hårda tag försvann. Och 2010 upphörde eran av massfängslande, sade Francis T. Cullen under sin presentation.

Mellan 2009 och 2019 minskade det totala antalet intagna i landet med 9,2 procent.

Det finns, enligt Francis T. Cullen, ingen tydlig förklaring till vad det beror på. Men 2015 identifierade han och kriminologen Joan Petersilia några faktorer som kan ha haft betydelse för att antalet intagna i amerikanska fängelser minskade: en långvarig nedgång i brottsligheten, en stadig minskning av utdömda straff, den djupa lågkonjunkturen i USA 2008 som gjorde att regeringen inte hade råd att bygga fler fängelser och en allmän bild av att människor med olika etnisk bakgrund inte behandlades på samma sätt i fängelserna.

Frågan är vad som bör hända nu. Svaret på frågan är, enligt Francis T. Cullen, motiverade straff (enlightened corrections). Begreppet finns i den kanadensiska forskaren Steven Pinkers bok från 2018: Enlightenment Now – The case for reason, science, humanism in progress.

Steven Pinker lyfter fram upplysningens fyra ideal som en källa till att saker och ting stadigt förbättras, det vill säga förnuft, vetenskap, humanism och framsteg.

Det finns enligt Francis T. Cullen tre skäl att tillämpa motiverade straff. För det första stödjs det av den amerikanska allmänheten. Stödet för dödsstraff är till exempel 55 procent i dag jämfört med 80 procent 1994.

– Och allmänheten vill att kriminalvården ska vara humanistisk. En stor andel av allmänheten tror att brottslingar kan förändra sig, sade han.

För det andra fungerade inte massfängslade, enligt Cullen, därför att det inte var rationellt: det var varken vetenskapligt belagt, humanistiskt eller bidrog till framsteg.

För det tredje ger tankesättet om motiverade straff vägledning om vilken kriminalvård som bör eftersträvas – den bör bland annat vara evidensbaserad, bidra till att intagna växer som människor och vara rättvis.

Avslutningsvis tog han upp att det finns mycket litteratur om vad som inte fungerar i dagens fängelser, medan väldigt lite finns skrivet om hur fängelserna skulle kunna transformeras till bättre platser.

Enligt Francis T. Cullen hämmas en meningsfull fängelsereform av att det redan finns fängelsebyggnader.

– Att ersätta dem eller bygga om dem på ett grundläggande sätt är inte sannolikt. Dessutom är staternas budgetar begränsade. Pengar som investeras i kriminalvården måste tas från andra prioriterade områden. Men fängelserna kommer att påverka flera miljoner människors liv, både de intagna och deras familjer, sade Francis T. Cullen. 

Stockholmspriset i kriminologi

  • Ett internationellt pris som instiftats med stöd av svenska Justitiedepartementet.
  • Delas sedan 2006 årligen ut för framstående insatser inom kriminologisk forskning eller för praktisk tillämning av forskningsresultat som avser brottsbekämpning och främjandet av mänskliga rättigheter.
  • Prissumman uppgår till minst en miljon kronor.
  • Priset kan delas ut till en pristagare eller delas av flera pristagare.
  • Pristagarnas utses av en oberoende internationell jury som består av både forskare och praktiker.
  • Priset delas ut i samband med den tre dagar långa konferensen Stockholm Criminology Symposium som årligen anordnas av Brå.
  • Syftet med priset är att öka kunskapen om brottsorsaker på individuell och strukturell nivå, att få en mer effektiv och human politik för att behandla brottslingar, att öka kunskapen om alternativa brottsförebyggande åtgärder, att fungera som praxis för att hjälpa brottsoffer och att förbättra metoderna för att minska myndighetsmissbruk inom rättsväsendet på ett internationellt plan.
  • Ireg Observatory – en internationell, icke-vinstdrivande organisation som bland annat rankar organisationer och universitet – placerar Stockholmspriset i kriminologi på första plats i kategorin ”akademiska priser inom samhällsvetenskap och humaniora”.

Källa: Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet

Elijah Anderson

Född 1943 i Missouri.

Sterlingprofessor i sociologi och afroamerikanska studier vid Yale University.

Publikationer: 1978: A Place on the Corner. 1999: Code of the Street: Decency, Violence and the Moral Life of the Inner City. 2011: The Cosmopolitan Canopy: Race and Civility in Everyday Life. 2022: Black in White Space: The Enduring Impact of Color in Everyday Life

Francis T. Cullen

Född 1951 i Boston.

Professor i criminal justice vid University of Cincinnati.

Ordförande för the Academy of Criminal Justice Sciences 1993-1994 och för the American Society of Criminology 2003–2004.

Har varit redaktör för både Justice Quarterly och the Journal of Crime and Justice.

Peggy C. Giordana

Professor i sociologi vid Bowling Green State University i Ohio, där hon har undervisat sedan 1974.

Tidigare pristagare

2020: Philip J. Cook (USA) och Franklin E. Zimring (USA)

2019: Ruth Dreifuss (Schweiz) och Peter Reuter (USA)

2018: Herman Goldstein (USA)

2017: Richard E. Tremblay (Kanada/Frankrike/Irland)

2016: Travis Hirschi (USA), Cathy Spatz Widom (USA) och Per-Olof Wikström (Sverige/UK)

2015: Ronald V. Clarke (UK) och Patricia Mayhew (UK)

2014: Daniel S. Nagin (USA) och Joan Petersilia (USA)

2013: David Farrington (UK)

2012: Jan van Dijk (Nederländerna)

2011: John H. Laub (USA) och Robert J. Sampson (USA)

2010: David Weisburd (Israel/USA)

2009: John Hagan (USA) och Eugenio Raúl Zaffaroni (Argentina)

2008: David Olds (USA) och Jonathan Shepherd (UK)

2007: Alfred Blumstein (USA) och Terrie E. Moffitt (USA)

2006: John Braithwaite (Australien) och Friedrich Lösel (Tyskland)

Kamilla Kvarntorp
Annons
Annons