Notiser

Skärpta straff för brott i kriminella nätverk

Regeringen beslutade i mitten av augusti om en lagrådsremiss med förslag till ett antal straffskärpningar och nya bestämmelser för att sätta press på de kriminella nätverken. Bland annat ska det bli straffbart att involvera personer under 18 år i brott eller brottslig verksamhet. Förslagen är en del av regeringens 34-punktsprogram med ytterligare åtgärder mot gängkriminaliteten.

Knäckta chattar gav 2 000 fängelseår

Uppgifter från krypterade chattappar som Encrochat, Sky och Anom har hittills lett till över 2 000 utdömda fängelseår, enligt Polismyndigheten. Polisen har haft tillgång till information från den knäckta apparna sedan sommaren 2020.

Delphi rapporterar om sin hållbarhet

Advokatfirman Delphi har publicerat sin första hållbarhetsrapport, för verksamhetsåret 2021. Rapporten syftar till att sammanställa Delphis hållbarhetsarbete i ett och samma dokument, så att klienter, medarbetare, samarbetspartners och andra intressenter lättare ska kunna granska verksamheten.

Brist på rättstolkar ger olikhet inför lagen

Det är stor brist på rättstolkar inom flera språk, visar en undersökning som P3 Nyheter genomfört. Några av de språk där det saknas rättstolkar är det största afghanska språket dari samt den största kurdiska dialekten kurmanji. Enligt uppgifter till P3 Nyheter har domstolar i flera rättegångar använt vanliga tolkar i stället för rättstolkar. Dålig tolkning kan, enligt forskare och advokater, riskera att leda till rättsosäkerhet och olikhet inför lagen.

Slut för företag som brottsverktyg

Sedan hösten 2021 har Skatteverket utrett närmare 340 ärenden där misstänkta aktörer har tagit över företag utan att anmäla det till Skatteverket.

Enligt Skatteverket visar undersökningarna att tre fjärdedelar av de kontrollerade företagen inte bedrev verksamhet som ger rätt till skatteregistrering. Genom att frånta oseriösa företagare deras F-skatt-, moms- och arbetsgivarregistrering uppger Skatteverket att man minskar aktörernas förmåga att upprätthålla en legitim fasad.

Kriminalvården får besluta om fotboja

Från den 1 oktober får Kriminalvården möjlighet att på eget initiativ utreda och besluta om en klient ska avtjäna fängelsestraff på upp till sex månader genom intensivövervakning med elektronisk kontroll, med så kallad fotboja, i stället för att sitta på anstalt. I dag krävs det att personen själv ansöker om det, men genom en lagändring slopas det kravet.

Samtidigt beslutade riksdagen också om en möjlighet till skärpt kontroll av de klienter som verkställer ett fängelsestraff med fotboja. Det innebär att Kriminalvården ska kunna meddela vistelseförbud i vissa områden och även kontrollera på elektronisk väg att det efterlevs.

Onlineregistrering av bolag snabbare

Tidsfristen för Bolagsverkets handläggning av onlineregistreringar av aktiebolag ska bli kortare. Det är konsekvensen av en förordningsändring som trädde i kraft den 1 augusti. Beslutet innebär att ett EU-direktiv om digitalisering inom bolagsrätten genomförs i svensk rätt. Syftet med direktivet är bland annat att möjliggöra registreringar online av aktiebolag och filialer på nationell nivå och gränsöverskridande inom EU.

Grundlagsskadestånd klubbat av riksdagen

Riksdagen röstade den 22 juni 2022 ja till en ny lag om grundlagsskadestånd. Den nya lagen ska stärka skyddet för enskildas fri- och rättigheter genom att lyfta fram regeringsformen i rättstillämpningen och tydliggöra rättsläget på området. Lagen trädde i kraft den 1 augusti.

Disciplinnämnden uteslöt en advokat

Advokatsamfundets disciplinnämnd uteslöt genom beslut meddelat den 23 juni 2022 en advokat ur samfundet. Nämnden förordnade att beslutet genast skulle verkställas. Den som önskar ta del av beslutet kan beställa detta via e-post receptionen@advokatsamfundet.se. Läs mer på etiksidorna.

Bris om barn och gängkriminalitet

Barnrättsorganisationen Bris presenterade under sommaren rapporten ”Barns rättigheter i skottlinjen”, som lyfter kopplingen mellan gängkriminalitet, barnets rättigheter och barns uppväxtvillkor. Rapporten framhåller vikten av att barn alltid görs delaktiga i frågor som rör barn och att det är en förutsättning för att nå hållbara lösningar. En av rapportens slutsatser är att fokus i debatten på hårdare tag står i vägen för samtal om barns trygga uppväxtvillkor. 

Psykisk misshandel kan bli eget brott

I en departementspromemoria överlämnad i början av augusti föreslås bland annat att psykisk misshandel blir ett särskilt brott. Utredaren föreslår också att
förolämpning ska kunna ingå i bland annat en grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Förslagen ska nu remissbehandlas.

Ds 2022:18 Straffansvar för psykiskt våld

IMY: Polisen måste gallra i misstankeregistret

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har granskat polisens misstankeregister och konstaterar att polisen måste bli bättre på att gallra uppgifter som inte längre får finnas kvar i registret. I registret finns personuppgifter om den som är skäligen misstänkt för brott eller har begärts överlämnad eller utlämnad för brott.

Enligt lagen om misstankeregister ska uppgifter tas bort bland annat om en förundersökning har avslutats utan att åtal väckts med anledning av misstanken eller om åtalet lagts ned. Polisen har dock, enligt IMY, inte säkerställt att detta görs fortlöpande.

Konkurrensverket öppnar för visselblåsare

Konkurrensverket öppnade den 17 juli en extern rapporteringskanal för missförhållanden enligt visselblåsarlagen, inom områdena offentlig upphandling och konkurrens. Enligt den så kallade visselblåsarlagen, som implementerar EU:s visselblåsardirektiv, ska alla arbetsgivare med minst 50 anställda inrätta interna rapporteringskanaler för visselblåsning.

Dessutom har ett antal statliga myndigheter fått i uppdrag att inrätta externa rapporteringskanaler, så kallade visselblåsarfunktioner, inom utpekade ansvarsområden. Konkurrensverket har detta ansvar inom områdena konkurrens och offentlig upphandling. Rapporter kan lämnas till myndigheten skriftligt, muntligt eller vid ett möte.

Civil Rights Defenders polisanmälde Paludan

Under våren har Rasmus Paludan, partiledare för det högerextrema och antimuslimska partiet Stram Kurs, hållit möten där han bland annat bränt Koranen i ett flertal svenska städer. Organisationen Civil Rights Defenders menar att Paludan gjort sig skyldig till hatbrott och har polisanmält Paludan för hets mot folkgrupp. Även en rad andra aktörer har anmält den danske politikern.