search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Advokater i den politiska hetluften

Inför valet har advokaternas ställning och ersättningar plötsligt blivit politiskt intressanta. Medierapporteringen om ”gangsteradvokater” liksom Riksrevisionens rapport om ersättningen till rättsliga biträden har fått politiker att kräva hårdare tag mot advokaterna.

Advokaterna har en central roll inom rättsstaten. Ändå brukar kåren sällan diskuteras i valrörelser, så som det blivit i år. Diskussionen står på två ben: tillsynen över advokaterna och de ersättningar som betalas ut till brottmålsadvokater.

Debatten tog fart när Riksrevisionen i februari presenterade sin granskning av ersättningen i brottmål. Avslöjanden i medierna om missbruk och felaktiga kostnadsräkningar under våren spädde på, liksom flera uppmärksammade fall där brottmålsadvokater brutit mot god advokatsed och i vissa fall även begått brott.

Det parti som riktat den hårdaste kritiken mot advokaterna är Liberalerna, med nyblivne partiledaren Johan Pehrson samt riksdagskandidaten och åklagaren Paulina Brandberg i spetsen. I en debattartikel med rubriken ”Kriminella advokater hotar rättsstaten” i Svenska Dagbladet i juli fordrade Pehrson och Brandberg, tillsammans med partiets rättspolitiska talesperson Juno Blom, ett nytt krav på minst fem års advokatarbete in­nan en advokat kan bli förordnad för personer som misstänks för brott med ett minimistraff på två års fängelse eller mer. I debattartikeln förespråkar Liberalerna också ett centralt tidrapporteringssystem för advokaters kostnadsräkningar för att skapa en samlad överblick.

Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander besvarade kritiken i en debattartikel, och pekade i sitt svar på samfundets pågående arbete för att stärka etiken och tillsynen. Men Liberalerna avfärdade i mångt och mycket svaren, och hävdade att ”de oetiska advokaterna utgör ett reellt hot mot vår rättsstat”.

Är bekymmersamt

Debatten har förts även i riksdagen, stundtals med krav på statliga ingripanden mot advokaterna och Advokatsamfundet. Längst i sin strävan att kontrollera advokater gick den sverigedemokratiske riksdagsledamoten Mikael Strandman, som i februari 2021 frågade justitieministern om regeringen övervägt att införa en statlig licensiering av advokater. Anledningen var enligt Strandman de överträdelser av advokatetiken och rena lagbrott som avslöjats i medierna, och där samfundet enligt Strandman inte agerat tillräckligt tydligt.

Justitieministern sa nej till en sådan licensiering, och hänvisade till vikten av att ha en oberoende advokatkår. Strandmans reaktion blev då bland annat att han ”ser ett problem med att en organisation granskar sig själv. Ett oberoende har inget egenvärde om det i slutänden blir, lite tillspetsat, en grupp ryggdunkande kollegor utan moralisk kompass som granskar sig själva”, sa Mikael Strandman.

Riktigt lika långt vill inte Sverigedemokraternas rättspolitiske talesperson Tobias Andersson gå.

– Överlag kan vi konstatera att det funnits, precis som i alla yrkesgrupper, rötägg inom advokatkåren. Det har ju också blivit en diskussion om vilka påföljder advokater får och hur samfundet hanterar övertrampen. Jag tycker att utifrån de senaste årens händelser finns det absolut skäl att se över hur man kan göra för att kontrollera detta, säger han.

Liberalernas Juno Blom lyfter fram de förslag som presenterats i debattartikeln och föreslår högre straffavgifter, kanske högre än de 250 000 kronor som föreslagits av Advokatsamfundet tidigare i år, samt möjlighet till tidsbegränsade och interimistiska återkallanden av advokattiteln.

Juno Blom påpekar också att det är i advokaternas och Advokatsamfundets intresse att stoppa eventuellt fusk och etikbrott.

– Egentligen tror jag att vi tycker väldigt lika. Advokater är generellt sett plikttrogna människor som arbetar och sliter, framhåller Juno Blom.

Varken Kristdemokraterna eller Moderaterna vill i dagsläget komma med några konkreta förslag på förändringar i advokaternas regelverk och tillsyn.

– Vi tycker att det är bekymmersamt och allvarligt med de många avslöjandena om att advokater hjälpt brottslingar och rent av varit delaktiga i kriminalitet. Men jag noterar också att Advokatsamfundet har inlett ett arbete för att förbättra sin tillsyn, säger Andreas Carlson och tillägger att om samfundet inte agerat hade hans parti sett sig tvunget att kräva åtgärder.

Moderaten Johan Forssell är inne på samma linje, men antyder också att Advokatsamfundet kan räkna med att ha politikernas ögon på sig framöver.

– Jag välkomnar att Advokatsamfundet har så öppna ögon och visar handlingskraft för att råda bot på problemen. Men vi kommer att följa det arbetet, säger han.

Viktigt med fristående advokater

Även miljöpartisten Martin Marmgren hör till samfundskritikerna, och talar om att samfundet tidigare inte gjort tillräckligt.

– Det har varit för lätt för en advokat att fuska, och det har vi sett både i förhållande till kriminella, och i att man kraftigt har saltat räkningarna. Jag tycker att det är uppenbart att det behövs en utökad och förbättrad tillsyn. Den absoluta majoriteten av advokater är ju hederliga. De skulle tjäna på en förbättrad tillsyn eftersom det skulle stärka förtroendet för advokater som grupp och rättssystemet som helhet.

På andra sidan i tillsynsdebatten finns bland andra justitieminister Morgan Johansson, som vill peka på fördelarna i dagens system med oberoende advokater och en fristående disciplinnämnd.

– Dagens system fungerar bra. Jag har stort förtroende för Advokatsamfundets agerande gentemot de advokater som faller ur ramen och som inte lever upp till de grundläggande etiska riktlinjerna, säger han, och tillägger att allmänheten också har insyn genom de allmänna företrädarna i disciplinnämnden och att samfundet har agerat för att skärpa tillsynen i vissa avseenden.

Morgan Johansson fortsätter:

– Det ska finnas ett grundläggande respektavstånd mellan staten och samfundet. Politiker ska ha respekt för advokaternas oberoende ställning. Det är i hel- och halvdiktaturer som staten går in och sätter press på advokater eller advokatsamfund eller försöker detaljstyra dem. Där ska Sverige aldrig hamna.

Även Linda Westerlund Snecker tar avstånd från politisk styrning över advokaterna. Men hårdast i sitt avståndstagande från alla förslag om statlig tillsyn över samfundet är ändå Centerpartiets Johan Hedin, som avvisar alla förslag till systemförändringar.

– Det är oerhört viktigt att advokatkåren är fristående. Alla tendenser, där man tar enskilda exempel som kanske inte alls är typiska för advokatkåren, och lyfter fram dem som exempel på att man bör ändra ett helt system, tycker jag är väldigt oroande och ett uttryck för ett hårdnande debattklimat, säger Johan Hedin.

Målsägandebiträden får kosta

Främst är det de dock inte tillsynen över advokaterna, utan de stigande ersättningarna till rättsliga biträden som försvarare, målsägandebiträden och offentliga biträden som väckt politiska reaktioner. När Advokaten frågar de rättspolitiska talespersonerna om de vill se några förändringar av ersättningarna efterlyser en rad partier just ett nytt system för kontroll av ersättningarna.

– Ersättningssystemet i sig behöver ses över så att det ställs mycket högre krav på detaljerad redovisning, men kanske också så att det blir en statlig bank så att man inte kan fakturera samma minuter i olika mål, säger Tobias Andersson från Sverigedemokraterna, och fortsätter:

– Kontentan är att det har varit oskäliga kostnader, och skattebetalarnas pengar ska inte gå till fusk med räkningar.

Även moderaten Johan Forssell talar om fusk och dubbeldebitering bland brottmålsadvokater, och pekar dessutom på den ökning av kostnaderna för rättsliga biträden som syns under de senaste tio åren.

– Jag är övertygad om att det går att hitta en bra balans där, att ge ett bra stöd till den som behöver det, men samtidigt att det inte ska hamna i fel fickor, säger han.

När riksdagen debatterade Riksrevisionens rapport om ersättningar i brottmål behandlades bland annat en motion från Kristdemokraterna om att inrätta en central arvodeshantering för rättsliga biträden. Förslaget röstades ner. Däremot antog samtliga partier utom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ett tillkännagivande om att regeringen bör genomföra en översyn av hela systemet för ersättning till rättsliga biträden i brottmål. Andreas Carlson från Kristdemokraterna lyfter åter frågan om nytt system för arvoden.

– En central arvodeshanterare kan kontrollera men också avlasta i domstolarna, som i dag får lägga mycket tid på att bedöma arvodesanspråk. Så där kan man både avlasta domare och få en granskning av kostnaderna som egentligen inte är negativ för någon, säger han.

Trots reservationen från Vänsterpartiet i riksdagsomröstningen efterlyser även talespersonen Linda Westerberg Snecker ett enhetligt system för arvoden.

– Advokater lägger ner ett otroligt arbete, och för det ska de få betalt. Men det måste vara en bra balans: ska advokater ha betalt från offentliga medel så måste man se till att det finns en bra praxis i hur kostnadsräkningarna ska se ut och lämnas in. Vi har också rätt att ställa krav på dem som ska ha betalt från offentliga medel, säger hon.

På ett specifikt område är dock alla partier, från höger till vänster, eniga om att man kan tillåta högre kostnader för biträden. Det handlar om 2018 års reform om målsägandebiträden, där brottsoffer som huvudregel inte längre får behålla sina biträden i hovrätten. Efter flera motioner på området enades riksdagen i mars i år om att regeringen skyndsamt bör göra en översyn av reglerna.

– Vi har tagit intrycka av de synpunkter som kommit in och lagt fram ett förslag om att se över rätten till målsägandebiträde i högre instans, säger Andreas Carlson, KD.

Även Linda Westerlund Snecker är angelägen om att rätta till de fel som blev i och med målsägandebiträdesreformen.

– Det här var ju något som alla partier missade. När vi tog den propositionen var det ingen som reagerade på att målsägandebiträdena inte följde med till överrätten. Jag vet att alla tycker nu i efterhand att det blev fel, säger hon. 

Mia Edwall Insulander: Samfundets oberoende är en central princip

– Det är glädjande att några partier förstår vikten av ett oberoende advokatsamfund, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander, som tagit del av politikernas svar och enkäten.

Mia Edwall Insulander konstaterar också att frågan om kontrollen av ersättningarna för ­offentliga uppdrag är viktig även för samfundet. Samtidigt, påpekar hon, är det viktigt att eventuella förändringar av ersättningssystemet tar hänsyn till advokaternas särskilda roll och uppdrag, och inte naggar kärnvärden som tystnadsplikten i kanten.

Det starka politiska stödet för att riva upp reformen med målsägandebiträden i hov­rätterna är glädjande, anser Mia Edwall ­Insulander.

– Det är mycket positivt att riksdagen har tagit intryck av den kritik som framförts av bland andra Advokatsamfundet mot resultatet av målsägandebiträdesreformen. Jag hoppas att riksdagen nu är beredd att vidta snabba åtgärder för att rätta till de problem som den skapat, säger hon.

Ulrika Öster
Annons
Annons