search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Svårt att rekrytera från konkurrenter

Efterfrågan på jurister är stor på arbetsmarknaden, både från advokatbyråer och bolag. Den stora utmaningen är, precis som advokatbyråerna beskriver, att fylla luckorna efter de jurister som slutar på byråerna. 

 Det konstaterar rekryteringskonsulten Helena Woodcock, som är specialiserad på just rekrytering av jurister. 

– När byråerna ringer mig behöver de som regel en tre- till femåring. Någon som redan kan, berättar Helena Woodcock, och syftar på jurister som arbetat på advokatbyrå i mellan tre och fem år.

– Vem kan då? Ja, hen som sitter hos konkurrenten och gör exakt samma sak. Problemet är att man vill rekrytera från sina konkurrenter. Och det är svårt, fastslår hon.

Advokatrollen rolig men tuff

Fenomenet där många byråer konkurrerar om samma arbetskraft är förstås inte unikt för Sverige. Den brittiska arbetsrättsadvokaten Jay Bhayani beskriver på nyhetssajten Legal Futures en ökad efterfrågan på skickliga jurister, samtidigt som branschen dräneras på talang genom avhopp.

Jay Bhayani anser att branschen nu måste förändras för att kunna behålla sitt humankapital. ”Tiden då talanger kan lockas över med löfte om hörnrum och en fantastisk lön är över” fastslår hon bland annat. En orsak till förändringen är, enligt Jay Bhayani, att distansarbetet under coronapandemin har fått många jurister och advokater att reflektera över sin tillvaro och vad arbetet ger, och vad de egentligen vill ha ut av livet. Svaret, menar hon, är för många något annat än obegränsad arbetstid och höga inkomster.

Helena Woodcock resonerar likadant. Den affärsjuridiska branschen tappar talanger helt enkelt därför att många inte är beredda att arbeta så mycket och offra så mycket av privat- och familjeliv som arbetet traditionellt kräver.

– Det är inte alla som tycker att det är kul. Det finns några som tycker det och dem slåss alla om. De är högpresterare, de har inte har något problem med att vara tillgängliga också sena kvällar och tidigare morgnar, och de reagerar inte heller nämnvärt när weekendresan ställs in. Men då är efterfrågan större än tillgången, vilket gör att priset ökar på de här personerna, säger Helena Woodcock.

De flesta som vill lämna advokatbyråerna och som kontaktar henne har andra önskemål än att gå till en konkurrentbyrå och få högre lön. I stället frågar de efter bolagsjuristtjänster, berättar Helena Woodcock. Men inte för att de tycker att advokatyrket är tråkigt – tvärt om.

– De flesta säger att ”det här är jätteroligt, men jag vill ha ett annat liv”, berättar Helena Woodcock.

Jämställdhetsarbetet till trots är det, enligt hennes erfarenhet, fortfarande främst kvinnor med småbarn hemma som lämnar advokatbyråerna.

– Det är flest kvinnor som börjar på byråerna – för de är typiskt sett mest ambitiösa och har högst betyg på juristlinjen – och sedan är det flest kvinnor som lämnar. Oftast sammanträffar detta med den tid då många väljer att bilda familj. Då känner de att så roligt är det inte, fastslår Helena Woodcock.

Att det just är tre- till femåringarna som hoppar av advokatbyråerna innebär också att de som lämnar branschen just har kommit upp i en nivå som innebär att de är väldigt lönsamma för advokatbyrån, konstaterar Helena Woodcock.

– De har tagit sin examen, kanske suttit ting och sedan arbetat tre år eller mer, är då projektledare eller experter på vissa frågor och kan avlasta delägaren. Då känner de att det är annat i livet som lockar mer och är inte så intresserade av att fortsätta på samma sätt. Många upplever också att de inte heller ser någon tydlig framtid på byrån. Alla kan ju inte bli delägare och då är den framtida karriären väldigt osäker.

Färre timmar märks

Helena Woodcock har själv arbetat på advokatbyrå, och lämnat den för att börja som bolagsjurist när hon själv fick barn och kände att hon ville ha en annan balans i livet. Hon har i många år hört kloka delägare och byråledare tala om avhoppen som ett stort problem, och också sett att de försöker hitta lösningar. Och visst har saker förändrats, men inte i den takt som många önskar. Varför?

– Mitt enda svar är att förändringen liksom inte sipprar ner, den omsätts inte i verksamheten. Det är fortfarande ett högt tempo, och det förekommer väldigt lite resurs- och arbetsfördelning på byråerna, vilket gör att många väljer att lämna, svarar Helena Woodcock, och fortsätter:

– Det spelar ingen roll att advokatbyråerna pratar om balans i livet – för vad betyder det egentligen? Helt klart olika för olika individer, men ska man vara krass kräver en advokatbyrå mycket av sina bitisar. Arbetsmiljön är sådan att du inte kan vara säker på att du kan vara ledig på midsommarafton eller åka en vecka till Mallis och veta att telefonen inte kommer att ringa.

Självklart finns det ett antal personer som med Helena Woodcocks ord ”går igång” på tempot och den ständiga tillgängligheten, som drivs av att arbeta med spännande projekt där juridiken är central. Med dagens tryck räcker dock inte dessa till för att fylla behoven på byråerna.

För att vidga kretsen av personer som vill ha till­varon som affärsadvokat måste byråerna se över sitt sätt att arbeta, anser Helena Woodcock. Det handlar inte bara om timmar, utan också hur man arbetar. Här finns det mycket att göra, att skapa en miljö som till­vara­tar allas kompetens och där man är fler som delar på arbetsbördan över tid. Men förändringen har ett pris.

– Ska byråerna behålla fler jurister så måste de jobba mindre och effektivare. Antingen tjänar då byråerna – och följaktligen också juristerna – mindre, eller så gäller det att hitta sätt att organisera arbetet så att lönsamheten blir bibehållen, eller i vart fall så att det blir mer lönsamt att anpassa sig för att behålla jurister eller locka till sig de man behöver, fastslår Helena Woodcock.

Hit har inte alla byråer kommit och någon enstaka enkel lösning finns knappast. Helena Woodcock konstaterar samtidigt att hon själv är konsult, och mycket väl förstår behovet av att vara tillgänglig för klienterna.

– Jag vill ju inte heller säga nej till uppdraget, jag vill leverera. Det finns en utmaning i konsultrollen och jag har respekt för att det är som det är. Det här är ett reellt problem.

Blir en krock

Strävan efter en ökad balans i livet är alltså en viktig drivkraft för många av de jurister och advokater som lämnar affärsbyråerna, enligt Helena Woodcocks erfarenhet. Men vad är det mer som de efterfrågar?

– Det finns en liten klick högpresterare som drivs av pengar och bekräftelse och prestation, om man ska förenkla. Men annars skulle jag säga flexibiliteten, säger hon.

Här har dock många byråer kommit långt och det spelar i dag mindre roll var man sitter på dagarna, så länge som man levererar det som förväntas och är tillgänglig vid behov. Att kunna arbeta hemma eller på lantstället tas i dag nästan för givet av den yngre generationen. Kravet på så kallad face-time är passerat, enligt Helena Woodcock.

– Vad som också är viktigt är att man har en tydlig utvecklingsplan så man ser en framtid på byrån. Delägare eller inte delägare, vilka alternativ finns och hur ser byrån på just min framtid? Det händer mycket efter just tre till fem år, och här är det jätteviktigt att man fångar upp deras tankar inför en eventuell framtid på byrån.

Helena Woodcock tar också ta upp vikten av att de unga juristerna känner att de själva kan vara med och påverka.

– Dagens unga är mycket för att bestämma själva och vill kanske inte heller foga sig i allt, säger Helena Woodcock, som tror att hennes egen 60-talistgeneration var mer benägen att anpassa sig.

Just därför att de känner ett så stort behov av att styra sina liv själva blir också krocken desto större när de unga möter en advokatbyråverklighet där de förväntas att avstå från intressen, semestrar och familjeaktiviteter därför att klienten eller delägaren ringer. Och i synnerhet om byrån sålt in sig med löften om balans i livet och en fri tillvaro, påpekar Helena Woodcock.

Kanske är det så att vissa advokatbyråer egentligen är rätt nöjda, och att de kanske inte är beredda att göra de förändringar som i så fall skulle krävas, funderar Helena Woodcock. Men då bör de också vara ärliga med det.

– Om de vill ha det så, fine, det är väl jättebra i så fall. Var då tydliga med det, rekrytera endast dem som vill arbeta på det sättet, anställ ”högpresterarna”, var medvetna om att det är ett begränsat antal, ge dem en hög ersättning och kör på.

– Det jag kan bli lite trött på är det motstridiga pratet om att man ska möta de unga och ge balans i livet. Fundera först igenom om ni verkligen vill det. För i så fall kan ni – men det krävs då reella förändringar.

Litegrann, reflekterar Helena Woodcock, är kanske dagens delägare inom affärsjuridiken fast i att de flesta av dem själva är och alltid har varit högpresterande. De kanske helt enkelt har lite svårt att förstå andra människors behov av återhämtning, balans i livet och andra intressen än arbetet.

– De kan sitta och riva av några mejl på midsommarafton mellan snapsen och dansen, för de klarar det. De tycker inte ens att det är jobbigt, tvärtom, de tycker det är roligt. Det kanske skapar en förväntan att alla ska vara precis så, säger hon.

Att välja är nödvändigt

Den tuffa sanningen blir alltså att advokatbyråerna i någon mån måste välja mellan att fortsätta som förut och då tappa duktiga jurister, eller att hitta nya sätt att organisera sig och arbeta för att behålla och också attrahera fler jurister.

Men samma sak gäller förstås också för de unga juristerna. Att både äta kakan och ha kvar den – det går inte.

– Många unga jurister har snabbt vant sig vid en hög ersättningsnivå på advokatbyrån. När jag träffar dem för att prata om en karriär som bolagsjurist utgår de från att de kan få samma lön på ett bolag. Och så är det ju förstås inte. Man kan kanske inte både ha kakan och äta den. Vill man ligga på en högre ersättningsnivå redan som tre- till femåring är min rekommendation att i så fall vara kvar på advokatbyrå. Väldigt få bolag kan matcha den lönen.

Trots att Helena Woodcock ser att det framför allt är kvinnor som lämnar advokatbyråerna så vill hon inte tala om problemet i termer av jämställdhet eller diskriminering. Hennes erfarenhet är snarare att advokatbyråerna just nu letar med ljus och lykta efter kvinnliga delägare och blivande delägare.

Snarare, menar Helena Woodcock, är det kvinnorna som inte vill spela på de villkor som branschen erbjuder. Om det är därför att de tar ett större ansvar för hem och familj vill hon inte spekulera i.

– Det är ingen man som skulle få bli delägare heller på andra villkor än de andra. Alla har samma förutsättningar. Man skulle kunna vända på det och säga att det egentligen inte finns något mer jämställt än advokatbyråer. Det är bara hur mycket du omsätter som ytterst räknas, säger Helena Woodcock, som tycker att de avhoppade kvinnorna många gånger gör rationella val.

– De kalkylerar vad som måste ”offras” för att få bli delägare, och för många är det helt enkelt inte värt det. Livet har annat att erbjuda. Men det är klart att det blir ett problem när en delägarkår endast består av män. 

Ulrika Öster

Helena Woodcocks tips till advokatbyråerna

  • Inse att det inte finns någon magisk formel som gör det möjligt att behålla attraktiv kompetens eller rekrytera in ny. Vill ni förändra för att ge medarbetarna mer balans i livet går det – men det kostar också, inte bara i antal debiterade timmar, utan tid och kraft att vilja förändra sättet att arbeta på, och också vilka karriärvägar som utlovas och tillhandahålls.
  • Om ni har bestämt er för att ändra arbetssätt räcker det inte med en jämställdhetsplan och en HR-chef – det nya synsättet måste genomsyra hela organisationen och drivas av varje delägare, vidare ner till de seniora juristerna som ofta är de som tar ett stort ledaransvar för de yngre.
  • Ärlighet, flexibilitet och en mer eller mindre tydlig karriärplan är viktiga krav från dagens unga jurister. Var därför ärlig om arbetsvillkor och arbetsbörda, annars kommer de att känna sig lurade och missnöjda. Ha också en löpande dialog kring hur deras framtid på byrån ser ut.
  • Vidga sökområdet i rekryteringen. Det finns många duktiga jurister runt om i landet på företag, myndigheter och domstolar, om man vågar lyfta blicken.
  • Se över organisationen och hur ni arbetar. Med mer teamarbete kan de enskilda medarbetarna avlasta varandra och fördela bördorna.
  • Var rädd om de medarbetare som är duktiga och som vill vara kvar, men som av olika skäl inte vill eller kan bli delägare. Ge dem ett reellt inflytande och större flexibilitet i arbetet. Våga prata om framtiden.

Tips till jurister som funderar över sitt yrkesval

  • Du kan inte få allt – mindre jobb innebär också allt som oftast lägre lön.
  • Var ärlig mot dig själv och hitta din drivkraft.
  • Kom ihåg att inget är för evigt. Yrkeslivet är långt och innehåller många olika faser, allt behöver inte ske på en gång.
  • Välj arbetsgivare med omsorg. Olika advokatbyråer har kommit olika långt i omställningen för att ge ökad balans i livet. Är det senare inte viktigt för dig, välj då en byrå som bättre passar in på dina behov. Är det däremot centralt, ta ett ärligt samtal med rekryterande chef och be gärna att få konkreta exempel på hur byrån har organiserats och arbetar för att åstadkomma detta. Gör din egen research och säkerställ att byråns värderingar matchar just dina.

 

Annons
Annons
Annons