search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Processledning och tydligare domar nödvändigt

Fortfarande finns mycket kvar att göra för att stärka rättssäkerheten i skatteprocessen, menar advokaterna Linnea Back och Mattias Schömer. Det handlar dels om domstolarnas syn på Skatteverket, dels om processledning och domskrivande. Men de önskar också ett mer omfattande system för ersättning för ombudskostnader.

Skattemålen är i fråga om rättegångskostnader positivt särbehandlade. Till skillnad från övriga förvaltningsmål finns här en, visserligen begränsad, men ändå uttalad, rätt för den enskilde som vinner över Skatteverket att få ersättning för sina kostnader.

Trots det är skattemålen den måltyp i förvaltningsdomstolarna som fått mest kritik under de senaste åren. Att bevisvärderingen brister och att domarna är dåligt motiverade är två synpunkter som förts fram av advokater, bland annat i en rapport från stiftelsen Rättvis skatteprocess 2018.

Rapporten utmynnade i ett samarbete mellan Advokatsamfundet, förvaltningsdomstolarna och Skatteverket för att stärka skatteprocessen. I en rapport 2019 föreslås en rad insatser för att stärka rättssäkerheten, bland annat bättre motiverade domar och tydligare processledning. Förra året fortsatte Advokatsamfundet att trycka på för en bättre skatteprocess, genom en hemställan till Justitie- och Finansdepartementen.

Tror verket är opartiskt

Advokaterna Linnea Back och Mattias Schömer ingår båda i Advokatsamfundets skatterättsgrupp, och deltar alltså i samarbetet för att förbättra skatteprocessen. De är positiva till att frågorna diskuteras. Men särskilt mycket förändringar har de ännu inte sett.

Ett av de största problemen i skatteprocessen, enligt Linnea Back, är förvaltningsdomstolarnas överdrivna tilltro till Skatteverkets objektivitet.

– Domstolarna lägger för stor vikt vid Skatteverkets argument och ser inte alltid när det brister i objektivitet, säger hon.

Konsekvenserna av domstolarnas tilltro till Skatteverket kan bli besvärliga. Linnea Back berättar om ett ärende nyligen, då hon för klientens räkning begärde att digitala handlingar som Skatteverket omhändertagit skulle undantas från granskningen. Egentligen ska undantag begäras för varje enskild handling, men här var mängden handlingar enorm, och klienten försökte därför kategorisera vilka typer av dokument som skulle undantas.

Förvaltningsdomstolen medgav att det kunde finnas skäl för undantag och bad, eftersom omfattningen av materialet var ohanterlig, Skatteverket att särskilt specificera de handlingar de ville ta del av, om möjligt i samråd med klienten. Skatteverkets reaktion blev att skicka tillbaka hårddisken och be klienten berätta exakt vilka som skulle undantas.

– Det var så många dokument att om vi satte en biträdande jurist på att granska dem, och hon hann med tre dokument i minuten åtta timmar om dagen, så skulle det ta henne tre veckor att gå igenom dem, berättar Linnea Back, och fortsätter:

– Där tycker jag att domstolen har tappat sin roll. Det var uppenbart inte domstolens mening att sorteringen skulle läggas över på klienten. Om man litar så mycket på att Skatteverket är opartiskt, så att man lägger över hela ansvaret för dömandet på Skatteverket, då har hela domstolshanteringen gått väldigt fel.

Mattias Schömer upplever även han att domstolarna har en övertro på Skatteverkets objektivitet.

– Där tror jag att domstolen gör det för lätt för sig när de lägger vikt vid att det är en myndighet som gör ett uttalande. Enligt min mening bortser man då ifrån att det är en mänsklig egenskap att vilja vinna. En egenskap som även många av myndighetens processförare är besjälade av. Med detta sagt så är det inte så märkligt att Skatteverkets processförare kan brista i sin opartiskhet. Det här behöver domstolarna titta närmare på.

Vill ha tydlig ledning

Vilka är då de största problemen i dagens skatteprocess? Mattias Schömer svarar genom att vända på frågan och istället berätta om en av de bästa skatteprocesserna han upplevt. En pensionerad domare ryckte in som ordförande i Förvaltningsrätten i Stockholm. Med honom fick alla parter uppleva en trygg, tydlig och högst aktiv processledning, något som annars ofta saknas i skattemålen, enligt advokaterna.

– Domaren ville förstå vad de olika parterna hade för inställning till de frågor som skulle prövas inom ramen för den muntliga förhandlingen. Man har muntlig förhandling bland annat för att reda ut saker som inte har kunnat redas ut eller förstås under skriftväxling. Han var supernoggrann med det, berättar Mattias Schömer.

Annars upplever han ofta förvaltningsrätten och kammarrätten som passiva vid de muntliga förhandlingarna, som ju i förvaltningsdom­stolarna utgör ett komplement till den vanliga, skriftliga, handläggningen av mål.

– Det tycker jag är synd. De skattskyldiga är ofta med vid förhandlingarna, och de har många gånger en uppfattning när de går ifrån förhandlingssalen, att ”vi har inte blivit motsagda av Skatteverket, så det känns väldigt bra”, säger Mattias Schömer, som då tvingas förklara att Skatteverket egentligen inte behöver säga någonting, utan kan luta sig tillbaka mot sina många skriftliga inlagor.

– Det är synd att domstolen inte ber myndigheten förklara sig eftersom den muntliga förhandlingen är ett ypperligt tillfälle för att reda ut oklara frågor för den skattskyldige.

Även Linnea Back önskar sig en tydligare processledning från domstolen. Det skulle vara ett sätt att begränsa även den skriftliga kommunikationen och vara tydligare med eventuella oklarheter som kvarstår.

– Jag brukar själv försöka vara tydlig med vilka delar i processen vi berör under förhandlingen och vad vi vill, berättar hon.

Ett annat sätt att skapa bättre struktur skulle kunna vara användningen av muntliga förberedelser, menar advokaterna. Detta förslag finns också med i Advokatsamfundets hemställan om processuella förändringar.

Tydlighet kan leda framåt

Den skatterättsliga rådgivningen och tvisterna handlar många gånger om stora ekonomiska värden. Men nästan lika viktigt för klienterna som avkastningen är, enligt Mattias Schömer, förutsebarheten.

– Klienten gör en investering, och förväntar sig, om det går bra, en avkastning. Då vill man gärna veta på förhand vad avkastningen blir efter skatt – inte tio år och en skatteprocess senare.

Här kan det bli problem. Skattelagstiftningen är komplex och blandar detaljreglering med övergripande principer, på ett sätt som många gånger gör beskattningen svår att förutsäga, påpekar Mattias Schömer.

Ett sätt att öka förutsebarheten skulle dock vara bättre och tydligare domar från förvaltningsdomstolarna, anser Mattias Schömer. Han ser ofta domar som är slutsatsstyrda, som han kallar det.

– Förvaltningsrätten har kommit fram till att det ska beskattas på ett visst sätt. Då tar de bara fram de sak­omständigheter som talar för detta. Men de bemöter inte de omständigheter som förts fram som talar i den andra riktningen. De står inte med i domen, säger Mattias Schömer.

Resultatet blir att klienten, den skattskyldiga, upplever att domstolen missat eller helt enkelt struntat i de argument som förts fram.

– Domstolen skulle lägga energi på det som framförts. Såga det vid fotknölarna om det behövs. Eller lyfta fram det. Så att det i domen går att förstå hur domstolen resonerat, säger Mattias Schömer.

Han får medhåll av Linnea Back. Båda advokaterna berömmer dock Högsta förvaltningsdomstolen, som enligt Linnea Back producerar mer välskrivna, förklarande domar än de lägre instanserna.

Tydligare domar skulle, i synnerhet i kombination med en mer aktiv processledning, göra skatteprocessen mer legitim för den skattskyldige, anser Mattias Schömer.

– Om domarna tar upp de saker som är framförda och bemöter dem, i skrift, och dessutom processleder så blir det begripligt, även om det i slutänden går dåligt för den skattskyldige. Istället för att ingen säger ett ljud, och så plötsligt har du förlorat målet.

I förlängningen kan mer motiverade domar också göra skatteprocessen mer förutsebar, menar både Mattias Schömer och Linnea Back. Det blir ju då möjligt att se vilka argument som håller och vilka som inte gör det. Domstolarna och myndigheten kommer därmed att slippa onödiga kostsamma processer.

Men förändringarna kan också ha politiska implikationer, menar Mattias Schömer:

– Med en tydlig process och en domstol som är aktiv och tar aktiv roll i förhandlingssalen och domar som är tydligt beskrivande av det som är framfört och vilken domstolens inställning är till det som framförts kan man kan se om vi behöver ändra på skattereglerna eller beviskraven. Det går inte att veta nu.

Skär i räkningen

Som affärsadvokater vid stora advokatbyråer företräder Linnea Back och Mattias Schömer huvudsak­ligen företag, ofta stora företag. Eftersom processerna många gånger gäller stora belopp är dessa som regel villiga och kapabla att betala för kvalificerad rättslig hjälp.

Skattemålen utgör dessutom ett undantag inom förvaltningsrätten, genom att en enskild part som vunnit mot Skatteverket i vissa fall kan få ersättning för rättegångskostnader.

Och på just den punkten har förvaltningsdomstolarna blivit bättre, anser Linnea Back.

– På senare tid har vi fått väsentligt mycket mer ersättning, framför allt har det tagits hänsyn till att Skatteverket genom sin processföring skapat merkostnader för klienterna, säger hon.

Samtidigt är det mer regel än undantag att domstolarna skär i ersättningen, konstaterar skatteadvokaterna.

Resultatet blir att den skattskyldige som vinner mot Skatteverket och som kanske lagt ner år av arbete på att driva sin sak ändå får betala stora delar av processen själv.

– Om Skatteverket nu dragit igång en process och upptaxerat någon i strid med lagar och regler, då borde den personen åtminstone få ersättning för de kostnader man haft, fastslår Mattias Schömer.

För mindre bemedlade personer och småföretag kan reglerna innebära att det inte fullt ut blir möjligt att försvara sig mot staten. Och advokaterna upplever ibland att klienter tvingas avbryta en process som de har goda förutsättningar att vinna, av ekonomiska skäl. Linnea Back kallar det för ett systemfel, särskilt när det gäller frågor som skattetillägg, som internationellt räknas som straff.

– Du har visserligen rätt till muntlig förhandling och att få tala i din sak, men du får också vara tyst, vilket överensstämmer med brottmålsprocessen. Om du anlitar ett ombud, som staten stått för om det varit en brottmålsprocess, är det däremot långt ifrån säkert att du får betalt för ombudet, säger hon.

Skatteförfarandelagen 43 kap. 1 § 1 st.

Den som i ett ärende eller mål har haft kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat som denne skäligen har behövt för att ta till vara sin rätt har, efter ansökan, rätt till ersättning om

  1. den sökandes yrkanden i ärendet eller målet bifalls helt eller delvis,
  2. ärendet eller målet avser en fråga som är av betydelse för rättstillämpningen, eller
  3. det finns synnerliga skäl för ersättning.
Ulrika Öster
Annons
Annons
Annons