LSS-mål Olyckligt när enskilda blir utan stöd

Jessica Gustavsson är en av få advokater som företräder enskilda individer som överklagar beslut enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller återkrav på utbetald assistansersättning.

Klienterna är i olika åldrar, med olika funktionsnedsättningar. Många gånger behöver de assistans för att tillgodose sina grundläggande behov och för att kunna leva ett normalt vardagsliv. Vilka behoven är beror på funktionsnedsättning och livssituation.

– Inget människoöde är det andra likt, och det är särskilt tydligt inom mitt verksamhetsområde, konstaterar Jessica Gustavsson.

Förutom individer med olika funktionsnedsättningar hjälper Jessica Gustavsson också företag inom assistans- och hemtjänstbranschen med tillsyns- och tillståndsfrågor hos Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Just LSS-målen ingick i Rebecka Lorentzons studie av ombudsfördel i förvaltningsprocessen (se artikeln ”Usla odds för den enskilde – ändring på gång?”). Studien visar att det förekom ombud  i 65 procent av LSS-målen. Ungefär hälften av ombuden var dock inte juridiskt kvalificerade, utan gode män, förvaltare, ställföreträdare och liknande. 52 procent av ombuden hade juridisk utbildning.

Får inte andrum

Precis som i de övriga undersökta måltyperna visar Lorentzons undersökning att de personer som drev LSS-mål med hjälp av ombud hade större framgång i sina överklaganden än de som saknade ombud. Bäst gick det för dem som anlitat ett juridiskt skolat ombud. Och slutsatsen stämmer väl med Jessica Gustavssons erfarenheter.

Att så många som dryga 30 procent av personerna i studien hade juridiskt skolade ombud beror troligen till stor del på att många större assistansföretag bistår med juridisk hjälp till brukare som överklagar LSS-beslut. Däremot stöter Jessica Gustavsson, som själv tidigare arbetat som jurist på assistansbolag, sällan på andra advokater med LSS som huvudsaklig verksamhetsinriktning.

– Vi är få advokater som är specialiserade på dessa rättsprocesser, säger hon.

En viktig orsak till detta är förstås kostnaderna för att anlita ett ombud. Rättshjälp beviljas nästan aldrig för processer i förvaltningsdomstol, och rättsskyddet i hemförsäkringen omfattar som regel inte detta område.

Just kostnaderna för att anlita en advokat eller annat kvalificerat ombud är också ett av de största problemen för enskilda som tvingas driva sina LSS-ärenden i domstol, berättar Jessica Gustavsson. Det andra stora problemet är de utdragna processerna.

– Det kan dröja mellan ett och två år att få sin ansökan om insats först utredd och bedömd av myndighet, sedan prövad av domstol i en eller flera instanser, säger Jessica Gustavsson.

Eftersom många kommunala beslut är tidsbegränsade kan konsekvensen bli att den enskilde tvingas ansöka om insatsen på nytt, innan det föregående beslutet ens har prövats av domstol. Många gånger förändras den sökandes behov under den utdragna prövningen, vilket också kan leda till nya processer. Det kan bli nödvändigt att ha två processer igång parallellt.

Fyller kunskapsluckor

Precis som i övriga förvaltningsmål brukar bristen på ersättning för ombudskostnader motiveras med officialprincipen: att förvaltningsdomstolarna själva ska utreda målet och hjälpa den enskilde till rätta. Men Jessica Gustavsson ser att hon ofta fyller en viktig funktion i domstolen.

– Domstolen har främst juridiska kunskaper och hanterar många olika sorters förvaltningsmål. Den medicinska kunskapen om diagnoser, funktionsnedsättningar och liknande behöver förmedlas av vårdexpertis genom mig som ombud. Att fylla kunskapsluckan i förhållande till de funktionsnedsättningar och hjälpbehov som är aktuella är en viktig del i mitt arbete, säger hon.

För att fylla luckorna är det viktigt att skriva så pedagogiska yttranden och överklaganden som möjligt, med ingående men samtidigt koncisa beskrivningar av situationen i det enskilda fallet och stark anknytning till bevisningen och särskilt det medicinska underlaget, konstaterar Jessica Gustavsson, som ibland ser tydligt i domarna att hon nått fram med sina argument.

– Jag blir kanske som mest nöjd med mitt arbete när jag ser att förvaltningsdomstolen tagit till sig av mina argument och återgivit dem i domskälen. Jag använder mig också återkommande av domstolarnas formuleringar i min argumentation, säger hon.

Emellanåt ser Jessica Gustavsson dock också ”tomma” domar där domskälen främst består i ett instämmande med myndighetens beslut.

– Det blir särskilt frustrerande efter en lång, omfattande och bevistung tvåpartsprocess. Jag vill åtminstone kunna förklara för klienten varför det inte gick vår väg, inte bara att det inte gick vår väg, säger Jessica Gustavsson, som tillägger att domstolarnas arbete ändå är på väg åt rätt håll.

Precis som skatterättsadvokaterna efterlyser Jessica Gustavsson också mer aktiva domstolar, och en tydlig processledning. Här har det dock blivit bättre på senare år.

Behövs ombud för att lyckas

Tydligt motiverade domar och aktiv processledning är alltså två förbättringar som Jessica Gustavsson önskar se. Men utöver det behöver också möjligheten till ersättning för ombudskostnader ses över, anser Jessica Gustavsson.

– Vi märker ju att vi når framgång med en relativt stor del av våra överklaganden. Då ser jag ett tydligt syfte med att överklaga och få saken prövad i domstol. Såsom rättsutvecklingen har sett ut klarar den enskilde sällan att få tillräcklig assistans utan kvalificerad juridisk rådgivning och det är olyckligt om enskilda måste avstå från detta av ekonomiska skäl, säger hon och tillägger att rätt hjälpinsatser dessutom är hälsofrämjande för enskilda.