search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

Advokatsamfundet ska inte verka för konkurrensbegränsning

Debatten om advokatbyråers mottagningskontor och förordnandelistor fortsätter.

I Advokaten nr 2 för 2022 begär advokat Mikael Niklasson att advokater inte ska få vara uppsatta på de så kallade förordnandelistorna i mer än en domsaga. Att förespråka protektionism och konkurrensbegränsning är inget som advokatkåren överhuvudtaget ska befatta sig med. Dessutom saknar förslaget lagstöd. Advokatsamfundet ska göra en kartläggning i saken och kan då förhoppningsvis peka på vikten av näringsfrihet bland fria aktörer.

Inledningsvis några fakta. En domstols uppgift är inte att hålla lokala advokater under armarna. Där­emot finns det ett samhällsintresse av att det finns tillräckligt många advokater inom en domsaga som kan vara allmänheten behjälplig. Ju fler desto bättre. En domstol kan redan i dag med stöd av rättegångsbalken förklara en aktör olämplig. Likaså kan Advokatsamfundet genom sin disciplinverksamhet ge disciplinär påföljd till advokat som inte sköter sitt uppdrag.

Av 1 kap. 9 § regeringsformen framgår att domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Av 2 kap. 17 § samma lag framgår att begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag. Såväl inom Sverige som inom EU gäller principen om fri rörlighet för bland annat tjänster. Högsta domstolen har bestämt en praxis om att max tre timmars spilltid ersätts för offentliga uppdrag från avlägsen ort utan särskilt beslut. Tidsspillan utgår från ett lokalt mottagningskontor, varvid skattekollektivet inte belastas. Det är i ljuset av dessa bestämmelser som advokat Mikael Niklassons begäran och enstaka tingsrätters beslut ska ses.

Ingen kommun kan hindra ICA från att etablera sig för att huvudkontoret inte är beläget i kommunen. Ingen offentlig upphandling kan begränsa aktörer med krav på att enbart åta sig uppdrag inom en viss kommun.

Ingen advokat har ”rätt” till några som helst uppdrag av det allmänna. Staten har i princip två möjligheter att förmedla uppdrag. Likabehandla intresserade eller upphandla. Ingen tingsrätt kan ställa krav på fria näringsidkare, till exempel advokater, att välja var de vill komma i fråga för domstolsförordnanden. Ett sådant beslut saknar som angivits ovan lagstöd och kan innebära skadeståndsskyldighet för staten, om kausalitet kan visas.

Vi advokater är rent allmänt mycket gynnade eftersom det är få branscher som kan förvänta sig att i princip dagligen kontaktas av en domstol och erbjudas uppdrag. Det finns redan i dag en debatt om att advokatväsendet är ett särskilt gynnat skrå. Begäran om exklusivitet till domstolsuppdrag ger belackarna vatten på sin kvarn. Kort sagt. Advokater arbetar på och ska arbeta på en konkurrensutsatt marknad bland likabehandlade aktörer. Den som inte klarar den konkurrensen får finna sig i att byta arbete.

Tvärtom är det så att domstolarna välkomnar och bör välkomna ytterligare aktörer inom sina domsagor. Högre konkurrens ger enligt grundläggande ekonomiska samband bland annat högre kvalitet. Domstolarna borde snarare utnyttja mängden av aktörer genom att ställa högre kunskapskrav för att dessa överhuvudtaget ska erhålla offentliga uppdrag av vad slag det än må vara, vilket är fullt möjligt. Detta leder på sikt till specialisering och bättre hjälp och service för allmänheten.

Det är sammanfattningsvis viktigt att Advokatsamfundet vid sin kommande genomgång står upp för de grundläggande principerna som all näringsverksamhet i demokratiska stater vilar på. Att hålla lokala advokater nöjda är inte en av dessa.

Mats Bergh
Lina Staaf Stigsson
Ida Håmås
Jakobs Erik Werf
Advokater och delägare i Advokaterna Bergh & Staaf

Annons
Annons
Annons