search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Gästkrönika

Tillsammans är vi starka

Christina Gellerbrant Hagberg, rikskronofogde och myndighetschef för Kronofogdemyndigheten till och med den 10 april 2022, numera general­direktör för Arbetsgivarverket, beskriver i sin gästkrönika Kronofogdens arbete mot den organiserade brottsligheten.

Kronofogden motverkar den organiserade brottsligheten tillsammans med andra

De som ingår i den organiserade brottsligheten gillar statussymboler. Kronofogden stör dem genom att ta ifrån dem detta. Pengarna går till skadestånd till brottsoffer, statskassan och andra som har fordringar. Pengarna kan då inte heller finansiera ytterligare brottslighet.

Kronofogden motverkar organiserad brottslighet

Kronofogden bidrar till att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag.

Vi förebygger och motverkar också ekonomisk brottslighet och deltar i det myndighetsgemensamma arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten.

Ekonomisk vinning är en viktig drivkraft för den organiserade brottsligheten

Det finns många skuldsatta i våra register som inte har några synliga tillgångar. De flesta av dem har inte några utmätningsbara tillgångar, men några försöker aktivt dölja sina tillgångar. Och några av dem är en del av den organiserade brottsligheten.

Vi hittar tillgångar när vi söker från skrivbordet, men det arbetssättet räcker inte alltid. Söker vi dem som håller sig undan får vi inte alltid tag i dem, ofta för att de inte bor där de är folkbokförda. Eller också hittar vi inga tillgångar. Vi ger oss därför ut på fältet, på kvällar och nätter och tillsammans med andra myndigheter för att hitta de dolda tillgångarna.

Då får vi tag i kontanter och värdefull egendom som lyxbilar, märkeskläder, väskor, smycken och annat. Samtidigt upptäcker vi misstänkta bidragsbrott och folkbokföringsbrott som vi anmäler till berörda myndigheter.

Den organiserade brottsligheten rör sig i en gråzon mellan illegal och legal verksamhet

Den grova brottsligheten har gått från att råna banker och värdetransporter till att råna socialförsäkringen. De enskilt största utbetalningarna från välfärdssystemet görs i dag till företag.

Den organiserade brottsligheten rör sig ofta i en gråzon mellan illegal och legal verksamhet. Den begås alltmer i det dolda genom att använda legala företagsformer, infiltration och penningtvätt av brottsvinster. Svarta löner har delvis övergått i låga vita löner och det förekommer exploatering av människor, identitetsutnyttjande och falska inkomstuppgifter.

Den organiserade brottsligheten leder till allvarliga konsekvenser

Den organiserade brottsligheten innebär miljardförluster och kan hota invånarnas trygghet, säkerhet och hälsa. Den kan också påverka samhällsviktiga funktioner, bland annat genom hot och våld mot statstjänstemän. Ytterst kan demokratin och rättssäkerheten skadas.

I förlängningen riskerar den organiserade brottsligheten att leda till sämre samhällsservice, lägre förtroende för staten och myndigheterna och gynna tillväxten av parallella samhällsstrukturer.

Kronofogden motverkar organiserad brottslighet tillsammans med andra

Tolv statliga myndigheter har ett mångårigt och strukturerat sätt att samarbeta mot brottslighet: Polisen, Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Kustbevakningen, Migrationsverket, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullen och Åklagarmyndigheten.

De tolv myndigheterna samarbetar även med andra myndigheter: Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, CSN, Finansinspektionen, Inspektionen för vård och omsorg, Pensionsmyndigheten, Statens Institutionsstyrelse, Transportstyrelsen och Länsstyrelsen i Stockholms län som samordnar övriga länsstyrelser i satsningen.

Vi utvecklar kontinuerligt arbetssätten för att nå bästa resultat och för att möta nya brottsliga tillvägagångssätt och allvarliga fenomen.

En samverkansinsats kan gå till så här. Polisen stoppar bilar och kontrollerar körkort. Tullen går igenom bilen och kontrollerar om det finns gods. Om godset inte härrör från brott och därmed inte ska förverkas, kontrollerar Kronofogden om det finns obetalda skulder. I så fall utmäter vi godset, säljer det och ser till att skulderna betalas.

Varje myndighet jobbar utifrån sin lagstiftning och är en viktig länk i en kedja av åtgärder mot den organiserade brottsligheten. Självklart följer vi alltid gällande sekretessregler.

Ju bättre och tätare vi samarbetar, desto svårare blir det för den organiserade brottsligheten. Tillsammans är vi starka.

Vår samverkan ger en bred samhällsnytta

Vår samverkan försvårar en kriminell livsstil och stör den organiserade brottsligheten.

När vi utmäter stora kontanta belopp förhindrar vi att pengarna investeras i nya brottsupplägg, som köp av vapen eller narkotika. De tillgångar vi utmäter säljer vi, och pengarna går till att betala skulderna, exempelvis till brottsoffer, underhållsstöd, böter, brottsoffermyndigheten, statskassan och andra som har fordringar.

Insatserna gör det svårare för personer inom den organiserade brottsligheten att skryta med sina klockor, bilar och smycken. När trycket blir tillräckligt hårt kan de till slut ta emot hjälp för att lämna denna livsstil. Insatserna innebär också att risken för att andra ska känna sig lockade av deras livsstil minskar.

Med vår samverkan får vi också säkrare trafik, arbetsplatser och livsmedelshantering. Och vi får schysstare konkurrens bland företagen.

Vårt gemensamma arbete innebär att den som inte vill göra rätt för sig inte kommer undan med det. Det stärker förtroendet för våra verksamheter och bidrar till en bättre betalningsvilja i samhället.

Kronofogden kan bidra ännu mer med ­distansutmätning

När en person med en dyr bil eller klocka stoppas i en rutinkontroll måste Polisen eller Tullen ha stöd i sitt eget regelverk för att kunna ta hand om egendomen. Om Kronofogden inte är på plats eller snabbt kan ta sig dit, kan den inte utmätas.

Det innebär att skuldsatta inom den organiserade brottsligheten får behålla tillgångar som egentligen borde användas till att betala deras skulder.

Under lång tid har vi arbetat för att vi ska få en möjlighet att besluta om utmätning på distans, exempelvis efter ett samtal från Polisen. Det pågår nu ett lagstiftningsärende och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.

Distansutmätning innebär betydligt större möjligheter att komma åt mer tillgångar hos skuldsatta inom den organiserade brottsligheten. Vi räknar med att kunna driva in avsevärt mycket mer pengar till brottsoffer, statskassan och andra med fordringar.

Alla kan bidra i arbetet med att motverka ­organiserad brottslighet

Hela samhället behöver hjälpas åt för att motverka den organiserade brottsligheten. Det är inte bara de samverkande myndigheterna som behöver agera, utan även privatpersoner och företag kan bidra genom att inte köpa svarta tjänster eller varor.

Som sagt – tillsammans är vi starka. Det är när vi kombinerar våra olika uppdrag och arbetar tillsammans som vi kan motverka framväxten av den organiserade brottsligheten.

Christina Gellerbrant Hagberg
Rikskronofogde och myndighetschef för Kronofogdemyndigheten till och med den 10 april 2022, numera generaldirektör för Arbetsgivarverket

Annons
Annons