search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Lagrådet uppmanar regeringen att backa

Lagrådet, i form av ledamöterna Martin Borgeke, Mari Andersson och Petter Asp, uppmanar i ett yttrande regeringen att ”någon gång backa ett steg och överväga helheten och inte bara göra justeringar i det enskilda”.

Uppmaningen kommer i ett yttrande över ett förslag om straffskärpningar för sexualbrott, i ett stycke som fått rubriken ”Avslutande och allmänna anmärkningar om förslaget till straffskärpningar”. Lagrådet konstaterar att de på senare tid fått granska många förslag om straffskärpningar, och varnar regeringen för att allt för mycket föreslå åtgärder i enskilda fall, på bekostnad av helheten.

Färre mål väntar i domstolarna

Sveriges domstolar avgör mål i hög takt. För andra året i rad avgörs fler mål än vad som kommer in. Under 2021 kom det in 480 208 mål till landets domstolar, medan 486 382 mål avgjordes. Utvecklingen verkar hålla i sig, och nu finns 6 254 färre mål i balans (icke avgjorda mål) än föregående år.

Vid tingsrätterna ökade brottmålen i antal medan tvistemålen minskade. För hovrätternas del fortsatte antalet inkomna mål att öka till de högsta nivåerna under 2000-talet. Även Högsta domstolen har sett en kraftig ökning av antalet mål.

Källa: Domstolsverket

Arvikabröder får ersättning av nåd

Regeringen beviljar ersättning ex gratia med en miljon kronor var till de två bröder som felaktigt pekades ut som skyldiga till fyraårige Kevins död i Arvika 1998. Det meddelade justitie- och inrikesminister Morgan Johansson vid en pressträff i mars.

I Advokaten nr 2 2022 beskrevs de båda brödernas långa kamp för upprättelse. Ex gratia, latin för ’av nåd’, innebär att en ersättning ges, trots att givaren inte är juridiskt skyldig att betala den.

Förtroendet för polisen gott

Sjukvården åtnjuter högst förtroende hos medborgarna av samhällsinstitutionerna, men polisen är tätt efter. Det visar Medieakademins årliga förtroendebarometer för 2022.

77 procent av medborgarna uppger att de känner förtroende för sjukvården, medan siffran för polisen är 76 procent. Förtroendet för polisen har därmed ökat sedan 2021. Även domstolarna får höga förtroendesiffror; 66 procent av de tillfrågade känner förtroende för den dömande makten.

Disciplinnämnden redovisar 2021

Nu finns uppgifter om disciplinnämndens verksamhet under förra året att ta del av, som pdf-fil, i form av ett ljusblått häfte på Advokatsamfundets webbplats. I häftet presenteras disciplinnämnden och dess arbetssätt, liksom statistik för det gångna året. Här redovisas också en rad olika ­advokatetiska ställningstaganden som kommit under året.

Kronvittnen: Kritiserat förslag till riksdagen

Trots omfattande kritik från många remissinstanser och från Lagrådet har regeringen nu valt att gå vidare med sitt förslag om att införa en form av kronvittnessystem, med möjlighet till strafflindring för den som medverkar i utredningen av någon annans brott. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Hälften kvinnor bland SCC:s skiljedomare

Andelen kvinnor bland skiljedomare som utsågs av Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut, SCC, ökade något under 2021, jämfört med året innan. SCC:s styrelse utsåg 49 procent kvinnor, jämfört med 47 procent under 2020. Bland de partsutsedda skiljedomarna var utvecklingen den motsatta – andelen kvinnor minskade från 23 procent till 17 procent.

Högre ersättning för barnfridsbrott

Brottsoffermyndigheten har beslutat i sina första ärenden rörande det nya barnfridsbrottet, som finns efter en lagändring den 1 juli 2021. I två fall dubblar myndigheten kränkningsersättningen till barnen, jämfört med vad de tidigare blivit tilldömda i domstol.

Totalt har Brottsoffermyndigheten prövat tre ärenden om barnfridsbrott av normalgraden vid ett tillfälle. I samtliga ärenden har ersättningen bestämts till 10 000 kronor för kränkning.

Lång handläggning i migrationsmål

Riksrevisionen har granskat migrationsdomstolarnas handläggningstider under åren 2013–2020, och funnit att handläggningstiderna ökat kraftigt från 2016. De längre handläggningstiderna hänger framför allt ihop med en stor ökning av antalet asylmål, enligt Riksrevisionen. Riksrevisionen har också funnit att handläggningstiderna varierar kraftigt mellan de olika domstolarna.

Regeringens mål är att 90 procent av alla asylmål ska vara avgjorda inom fyra månader, men i Göteborg tar detta hela 28 månader (år 2020). I Malmö tar det 20 månader, i Luleå 12 månader och i Stockholm 6 månader.

Lagrådet får förslag om grundlagsskadestånd

Regeringen överlämnade i slutet av mars en lagrådsremiss om grundlagsskadestånd. Förslaget innebär att enskilda ska kunna få skadestånd av staten eller en kommun vid överträdelser av grundläggande fri- och rättigheter enligt regeringsformen.

Enligt förslaget ska staten eller en kommun ersätta både ekonomisk och icke-ekonomisk skada som uppkommer vid en överträdelse från deras sida. Skadestånd ska dock bara betalas om den enskilde inte har fått eller kunnat få kompensation på något annat sätt.

Annons
Annons