search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Många orsaker till ökade kostnader

Det finns flera förklaringar till att kostnaderna för rättsliga biträden ökat under de senaste åren. Men framför allt handlar det om att antalet mål har ökat. Det visar en analys som Domstolsverket genomfört.

Domstolsverket har på regeringens uppdrag analyserat orsakerna till de ökade kostnaderna för rättsliga biträden, som försvarare, målsägandebiträden och offentliga biträden.

I mars kom rapporten, där det konstateras att kostnaderna ökat för de flesta typerna av förordnanden och i de flesta domstolstyperna. I vissa fall har dock också kostnaderna minskat, bland annat i hovrätterna.

Domstolsverket ser flera olika skäl till att kostnaderna ökat:

  • Antal mål har ökat vilket gett fler förordnanden.
  • Den årliga uppräkningen av timkostnadsnormen.
  • Antalet förordnandemål, alltså brottmål där försvarare eller målsägandebiträde förordnats men där förundersökningen läggs ned utan att åtal väcks, har ökat kraftigt samtidigt som den genomsnittliga ersättningen för dessa mål ökat.
  • Den genomsnittliga ersättningen för olika förordnanden som ökat något mer än den årliga uppräkningen av timkostnadsnormen.

Domstolsverket pekar i sin rapport också på att anslaget till rättsliga biträden skiljer sig från anslagen till exempelvis Åklagarmyndigheten och domstolarna, genom att det är ett så kallat sakanslag, utan tak. Detta innebär, enligt Domstolsverket vissa effektivitetsproblem. I rapporten uttrycker Domstolsverket att rättsliga biträden ”har ekonomiska intressen som står i konflikt med statens intresse att dämpa utgiftsutvecklingen på anslaget”.

Frågan om eventuella oegentligheter begångna av rättsliga biträden har inte ingått i Domstolsverkets uppdrag. I rapporten konstateras ändå att konsekvenserna av eventuellt fusk med ersättningen troligen är ”större ur ett förtroendeperspektiv än ur ekonomisk synvinkel”.

Advokatsamfundet har haft en inledande dialog med Domstolsverket gällande planerna på införandet av digitala kostnadsräkningar och lämnat principiella och praktiska synpunkter på hur ett sådant system bör utformas. Advokatsamfundet har bland annat framhållit att detta inte får bli alltför administrativt betungande och att hänsyn måste tas till advokaters tystnadsplikt.

Advokatsamfundet följer nu noggrant hur de åtgärder som ­Domstolsverket föreslagit följs upp. Flera av åtgärderna kan komma att få betydande konsekvenser för ledamöterna i form av ändrade ekonomiska förutsättningar och ökad administrativ börda.

Om granskningen

Domstolsverket har på uppdrag av regeringen analyserat varför utgifterna för anslaget 1:12 ”Rättsliga biträden m.m.” ökat under flera år. I sin rapport föreslår verket också åtgärder för att skapa en bättre kostnadskontroll. Under perioden 2016–2020 ökade utgifterna för rättsliga biträden med 660 miljoner kronor, eller 24 procent.


Domstolsverkets förslag för att minska kostnaderna

  • Översyn av regelverket.
  • Utbyggd brottmålstaxa.
  • Bättre underlag vid förordnandebeslut och översyn av processen.
  • Krav på mer detaljerade och digitala kostnadsräkningar.
  • Översyn av regleringen av ­ersättning för tidsspillan.
  • Differentierad ersättning för ­advokat och biträdande jurist.
  • Införande av taxa för förord­nandemål.
  • Möjlighet till uppföljning av hur taxa används.
  • Digital kostnadsräkning.
  • Värderingsverktyg för bedömning av biträdets anspråk.
Annons
Annons