search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyhetsreportage

Jurist och aktivist

I USA är advokater högljudda i samhällsdebatten och kallar sig gärna aktivister. Men var går gränsen för hur aktivistisk en jurist kan vara? Advokaten har djupdykt i den amerikanska kulturen, där politiskt engagemang kan vara så tätt sammanflätat med juridiskt arbete att delarna ibland är svåra att skilja åt.

En tredjedel av kongressledamöterna i USA är jurister eller advokater – i Sveriges riksdag är det 6 procent. Och medan advokater i Sverige mestadels håller låg profil, är deras amerikanska motsvarigheter betydligt mer närvarande i samhällsdebatten. En del advokater i USA kallar sig aktivister och ser stora möjligheter i att kombinera sitt juridiska arbete med opinionsbildning.

Advokaten Gloria Allred är så välkänd att hon har porträtterats i såväl The Simpsons som South Park och har fått en egen Netflix-dokumentär, ”Seeing Allred”. Det är hon som företrätt klienter där kvinnor anklagat högprofilerade personer som Bill Cosby, O. J. Simpson och Donald Trump för sexuella övergrepp eller ofredanden. I dokumentären skildras hennes gärning: hur hon kommit att förknippas med debatter och protester, som i frågan om barnbidrag till ensamstående mammor för flera decennier sedan. Gloria Allred vägrade då att lämna distrikts­åklagarens kontor innan hon fått ett möte med honom. Hon blev utslängd av polis – men kom tillbaka. Sedan 70-talet har hon synts i tv-debatter, i början som enda kvinna. Och just kvinnorättsfrågor har blivit Gloria Allreds signum. Efter att ha arbetat några år på en advokatbyrå startade hon sin egen: Allred, Maroko & Goldberg.

– Vi är den ledande byrån för kvinnors rättigheter. Mitt huvudfokus är att förbättra förutsättningarna och statusen för kvinnor, genom rättsprocesser och genom att tala offentligt om relaterade frågor. Det handlar inte bara om att jag säger vad jag själv tycker. Oftast pratar jag å klienters vägnar, jag blir deras språkrör, säger hon när Advokaten intervjuar henne.

Gloria Allred beskriver det som att de två andra delägarna i advokatbyrån sedan start haft stor förståelse för hennes kampvilja och tendens att göra väsen av sig.

– Min främsta uppgift är att företräda klienten, och jag gör vad som är bäst, sett till klientens intressen. Vi har många fall som vi inte pratar om, säger hon.

Men Gloria Allred har också gett sig själv epitetet aktivist och har synts i såväl protester som Pride-parader.

– Jag är inte politiker, jag är advokat. Politiker sätter fingret i luften och ser vart det blåser, för de vill bli valda och omvalda och pratar därför ofta i ganska generella ordalag för att inte göra sig ovän med någon. Jag är aktivist för medborgerliga rättigheter, och vårt jobb är att utmana status quo, som ofta är ogynnsamt för kvinnor. Det är som myten om Sisyfos: Vi rör oss långsamt upp för berget, och det tar aldrig slut.

Men kan inte aktivismen och arbetet för firman krocka?

– Jag väljer inte ämnen och debatter utifrån vad som är bra för min byrå. Den gången då jag blev utslängd från distriktsåklagaren hade jag många fall där mödrar inte kunde få barnbidrag. Jag ville lyfta den frågan, och gjorde det som krävdes. Jag ångrar ingenting av det. Jag fick träffa distriktsåklagaren till slut och det ledde till att miljontals dollar i barnbidrag gick till mammor som behövde dem.

Gloria Allred är besviken över att inte fler kvinnorättsadvokater i USA hörs i debatten år 2022.

– Fler kvinnor är tvistadvokater, det är en liten ökning, och det är förstås bra. Det är kopplat till att vi har fler kvinnliga advokater, även om många inte är delägare – och det är delägarna som bestämmer vilka fall man ska ta sig an och hur man ska prata om dem offentligt.

Gloria Allred förvånas över att jurister i Sverige inte brukar kalla sig själv aktivister och agerar som sådana.

– Det är ett privilegium att vara advokat, och därför tycker jag att man har en plikt att stärka andra människor, för det ger ringar på vattnet. Jag får talarförfrågningar från hela världen, så det finns helt klart ett behov. Vi behöver flera advokater som för fram sina åsikter, men det finns förstås både fördelar och risker med det.

Tahmina Watson är advokat, aktivist, poddare, bloggare och författare baserad i Seattle, där hon har en egen advokatbyrå. Hon har specialiserat sig på migrationsrätt och har bland annat engagerat sig emot Donalds Trumps ”muslim ban”, som innebar att invånare i en del muslimska länder hindrades från att resa till USA.

– Jag tror att de flesta som ger sig in i juridikens värld inte föreställer sig att de också ska vara aktivister. Det bara blir så, när människorna du försöker hjälpa inte kan få en bättre situation om det inte skapas förändring, och du blir en del av den utvecklingen. Jag kommer från London, och hade jag stannat där hade jag inte varit aktivist, eftersom det politiska landskapet är annorlunda.

Hon menar att man som advokat i USA per automatik får en trovärdighet som också ger tyngd åt den samhällspolitiska rösten. Tahmina Watsons erfarenhet är också att många klienter uppskattar att hon samtidigt driver politiska frågor.

– Det ger dem tillit till att jag kan lösa deras fall, och att om lagen inte är till deras fördel så kommer jag att kämpa för att lagstiftningen ska ändras.

I sin bok ”Legal Heroes in the Trump Era” lyfter Tahmina Watson fram samhällspolitiskt engagerade advokater som verkar i vad hon menar har varit en svår tid.

– Jag kände inte att min aktivism var riskfylld förrän Trump­administrationen tog makten. Då var jag faktiskt rädd. Men det har också gjort att ännu fler advokater har blivit aktivister på olika sätt, för när presidenten försökte skaka om grunden för lagstiftningen började advokater förstå att de måste stå upp för den. Många advokater hade tidigare gett donationer till olika organisationer som jobbar med till exempel medborgarrättsfrågor, men såg nu att det inte är tillräckligt. Det här har varit en tid då vår yrkeskår har klivit fram som aldrig tidigare.

Tahmina Watson nämner också protesterna kring George Floyds död som en faktor som gjort att fler advokater engagerar sig i samhällsdebatten. Samtidigt har medierna enligt henne fått upp ögonen alltmer för advokater och den expertis de besitter. Hon ser att kulturen bland jurister är annorlunda i europeiska länder såsom Sverige, men vill uppmana advokater att ta vara på sin röst.

– Advokaters kunskaper är guld värda. Så om du vill se förändring har du en stark grund att stå på. Det finns så många frågor där våra röster behövs. Ukraina är bara det senaste exemplet. Vilka frågor engagerar dig just nu? Och vad kommer att bli viktigt i framtiden? Vi advokater kan ibland se framåt på ett sätt som andra inte kan. Sverige har Greta Thunberg som känd aktivist, och hon är ett barn – föreställ dig då vad du som advokat kan göra.

Samtidigt ser Tahmina Watson också hur jobbet på en byrå kan krocka med att driva frågor, men tror att samhällsengagemang i litet och diskret format spelar roll.

– Miljön och kulturen runt en dikterar vad man kan och inte kan göra. På en stor advokatbyrå måste du fakturera tid och har mindre frihet. Men det finns sätt. Man kan till exempel lägga en timme i veckan på att jobba pro bono eller engagera sig i organisationer som jobbar med en viss fråga. Det finns alltid människor som kan leda vägen framåt, och jag tror och hoppas att de finns även på våra stora byråer.

Robyn Gigl jobbar på en advokatbyrå i delstaten New Jersey och är aktivist inriktad på HBTQ-personers rättigheter. Hon har varit advokat i 45 år och var managing partner när hon påbörjade sin transition. Men det var först 2008, på den nuvarande byrån, som hennes röst började höras – det var året då hon kom ut som transkvinna.

– Den processen inspirerade mig till att engagera mig mer i samhället. Det finns inte så många advokater som är transpersoner och har de erfarenheterna. Den personliga resan kan ha samma värde som de juridiska kunskaperna, eftersom man har de faktiska erfarenheterna av lagens effekter.

Robyn Gigl skriver böcker och deltar i samhällsdebatten kring HBTQ-frågor. Det är i hennes fall svårt att skilja mellan vad som påverkat hennes juridiska arbete: hennes deltagande i samhällsdebatten eller att hon är transkvinna.

– När jag först kom ut förlorade jag en del klienter, och personer som tidigare hade rekommenderat mig slutade att göra det. Det blev en del konsekvenser för mig. Men jag fick fortsätta som managing partner tills vi stängde firman sex år senare. På den nya firman är en av delägarna gay, så vi har en stor öppenhet där. Så jag skulle inte säga att min aktivism har skadat min karriär. Dessutom berikar det mig som människa att jag försöker att hjälpa andra.

Hon skiljer mellan sitt arbete på byrån och sin passion för HBTQ-frågor – även om de ibland går in i varandra.

– På dagen är jag advokat och hjälper mina klienter. Min aktivism hör till fritiden och är inte en del av hur de flesta av mina klienter ser mig. Sedan finns det några klienter som har kontaktat just mig på grund av mitt engagemang i de här frågorna.

Robyn Gigl är medveten om att alla inte är på en lika tolerant byrå – eller i en lika tolerant delstat, för den delen.

– Skulle jag stå upp för HBTQ-personers rättigheter i en del av landet där folk är mer intoleranta, skulle det kunna innebära att klienter lämnade firman. Och förlorar ens arbetsgivare affärer på grund av det man gör, säger de förmodligen åt en att sluta med ens aktivism, eller att sluta på firman. Alla advokater har inte samma möjlighet att göra sin röst hörd i olika frågor. Både arbetsgivaren och det politiska klimatet i delstaten avgör.

Det finns också jurister i USA som innehar positioner som kräver att de behåller en neutralitet, exempelvis de som jobbar för justitieministern eller för domstolsväsendet. Robyn Gigl ser hur aktivismen i USA trots det har en historisk förankring.

– Gå tillbaka till 1950-talet och du hittar väldigt många advokater som var involverade i medborgarrättsrörelsen. Advokater var också engagerade i exempelvis jämställdhet långt innan HBTQ-rörelsen fick fart. Jag är säker på att det också finns ännu tidigare exempel på hur advokater har kombinerat juridik med opinionsbildning, säger hon.

Att samhällsengagemanget bland advokater är något som ökat är Robyn Gigl säker på.

– Det gäller inte minst advokater som jobbar för organisationer som ägnar sig helt åt vissa frågor och ägnar sin karriär hängivet åt aktivism. Det är på något sätt inbäddat i hur USA fungerar, att frågor som aktivister ägnar sig åt går att förändra via juridik och lagstiftning.

Michael Meltsner är advokat och juridikprofessor vid Northwestern University och har bland annat skrivit boken ”With Passion: An Activist Lawyer’s Life”. Han har länge engagerat sig i medborgarrättsrörelsen och har främst arbetat för organisationer specialiserade på just de frågorna.

– När jag tog examen 1960 sa jag att jag ville jobba för American Civil Liberties Union, men fick höra att de redan hade en advokat – idag har de hundratals.

Men Michael Meltsner har också exempel på när deltagande i debatten går ihop med arbetet på en stor byrå.

– Ett exempel är försöken till att juridiskt reglera vad som händer på Guantánamo. Många av dem som har engagerat sig är byråadvokater som var så upprörda att de kände att de behövde göra något. Dessutom har många firmor i USA pro bono-arbete. Det är förstås lättare att genomföra någon typ av aktivism i blå, demokratiskt styrda, stater än i röda, konservativa, och det är också därför de flesta NGO-er finns i urbana områden som New York.

Varför tror du att så många advokater också är aktivister i USA?

– Det är en plats där mycket avgörs i rättssalar, och det har öppnat upp för en advokatdriven kultur. Det är annorlunda i länder som Sverige, där hela samhällsdebatten inte vilar på olika lagförslag och där man inte har en motsvarighet till Högsta domstolen här i USA.

A. Scott Bolden, delägare i Reed Smith LLP som är en av USA:s största advokatbyråer, syns själv flitigt i tv-kanaler som CNN och FOX med sin opinionsbildning. Han har tidigare bland annat lett District of Columbias handelskammare i Washington och haft en egen radioshow, och företräder en rad ideella verksamheter. Han blir nästan förvånad över frågan om huruvida man som advokat vid en stor byrå samtidigt kan vara involverad i debatter och samhällsutveckling.

– Det korta svaret är: Visst kan man det. Det beror förstås på graden av aktivism och hur man definierar den. Men i USA är advokater vid frontlinjen när det kommer till förändring, för det finns alltid en juridisk komponent. Advokater förlorar inte sin yttrandefrihet för att de jobbar åt en stor byrå. Du måste förstås vara vaksam på intressekonflikter, men jag har aldrig sett ett exempel på att byrån har haft ett problem med någons engagemang, det är snarare tvärtom – de flesta byråer uppmuntrar en viss mån av aktivism, säger han.

Själv är A. Scott Bolden kopplad till det demokratiska partiet, och han kommenterar gärna politiska och juridiska frågor i media.

– Det gör jag i mitt eget namn, inte i byråns. Mina föräldrar var medborgarrättsaktivister, så för mig finns aktivismen i hjärtat. Självklart finns det risker, klienter kanske inte håller med om dina åsikter, men jag ser det som att det å andra sidan finns risker med att inte göra allt du kan för att förbättra samhället, juridiskt, socialt och politiskt. USA har förändrats mycket de senaste fem, sex åren, jag tror inte att någon kan stå vid sidan av.

Som exempel nämner han det senaste valets efterspel med Donald Trump i täten. Också George Floyds död har väckt ett allt större behov att driva frågor i USA, menar A. Scott Bolden.

– Att vara sociala ingenjörer är en del av advokaters mission: att förändra lagar, leda förändring, även att försvara status quo. Advokater är en central del av demokratin.

Tyler Maulsby är ordförande i New Yorks advokatsamfunds yrkesetikkommitté, och han betonar att första tillägget till USA:s konstitution – om yttrandefriheten – är otroligt starkt. Dessutom uppmuntrar de advokatetiska reglerna i New York advokater att engagera sig i att förbättra lagen, vilket är öppet för tolkning.

– Aktivism och politiska tal är subjektiva ord. Det finns absolut risker när advokater går för långt i sina åsikter och det går bortom juridiken. Det är domstolens sak att avgöra var gränsen går, men vi är väldigt försiktiga med att ingripa disciplinärt mot advokater för deras politiska aktiviteter om det inte alldeles tydligt är ett övertramp.

Som exempel nämner han Trumps advokat Rudy Giuliani som blivit förbjuden att verka som advokat efter att, som Tyler Maulsby uttrycker det, ”missbrukat sin advokatlicens genom att sprida lögner”. Men i de flesta fall är det svårt att sätta en gräns mellan rätt och fel, sett ur ett etiskt perspektiv.

– Det är en enorm gråzon. Man ska också komma ihåg att utfallet vid en prövning skulle se olika ut i de femtio olika delstaterna, säger Tyler Maulsby.

Men det finns också ställningstaganden som advokater kan göra som inte omfattas av de etiska reglerna.

– Vi har till exempel advokatbyråer som nu avsäger sig klienter som har kopplingar till ryska myndigheter. Det är ett affärsbeslut som byråerna tar, att de inte vill vara associerade med den typen av klienter på grund av det pågående kriget. Det är politiskt, men inte nödvändigtvis en etisk fråga – det kan också vara ett beslut grundat på en kalkylering om att man annars riskerar att tappa andra klienter i stället.

Visserligen tar byråer som helhet ställning i frågor ibland, men oftast handlar det om enskilda individer. Där är det ofta arbetsgivaren, och inte en etisk kommitté, som sätter gränserna – exempelvis kan någon som jobbar för en organisation som arbetar för en viss fråga inte uttala sig på motsatt sätt som privatperson, och byråer kan ha åsikter om anställdas opinionsbildning vid sidan av arbetet på firman.

– Ska man se till helheten så sker aktivismen på grund av att så mycket förändring i USA sker genom att olika domstolar ändrar gällande rätt. Så har det varit i hundratals år. Därför är advokaters samhällsengagemang ofta stort och så sammanflätat med det juridiska arbetet att det kan vara svårt att skilja åt, säger Tyler Maulsby. 

Adrianna Pavlica

Annons
Annons