search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

Advokatsamfundet är passivt avseende extrema försvarararvoden

Advokat Mats Bergh menar att de extrema försvarararvoden som uppmärksammats i medierna inte är möjliga att fakturera genom enbart eget arbete. Arvodena är möjliga på grund av bland annat en mycket långtgående substitution. Problemet måste tas på allvar och åtgärdas, anser Bergh.

Ingen kan ha undgått att samhället snabbt förändrats och den allvarliga brottsligheten exploderat. Därmed ökar behovet av bland annat offentliga försvarare och måls­ägandebiträden. Aftonbladet har gjort en granskning av en enskild försvarares kostnadsräkningar som bland annat därefter efter resolut ingripande från Advokatsamfundet resulterade i både uteslutning och påbörjad polisutredning.

Generalsekreteraren i Advokatsamfundet Mia Edwall Insulander har i Advokaten nr 2 beskrivit hur Advokatsamfundet aktivt arbetar med frågorna, vilken i slutändan handlar om varumärkesvård. Jag ­delar inte den uppfattningen.

Vi advokater har ett egenintresse av att hålla rent inom advokatkåren. Ingen enstaka advokat skall tillåtas att missbruka systemet. Denna debattartikel tar enbart sikte på extrema försvarararvoden. Det finns redan idag bestämmelser om hur kostnadsräkningar skall vara utformade samt en ganska stor samsyn i domarkåren om vilka åtgärder som bör och skall arvoderas. Domare prövar alltid rimligheten av begärda arvoden.

Vi som, i mitt fall i mindre mån, arbetar med offentliga uppdrag har alla upplevt att vi blivit prutade. Ibland på mycket små belopp. Prutningar av kostnadsräkningar har ibland gått så långt att det arbete som skall utföras enligt lag och god advokatsed inte längre godtas. Över tid riskeras att det nödvändiga uppdraget att bevaka misstänkta och brottsutsattas rätt inte längre utförs professionellt, med risk för felaktiga domar som följd. Detta riskerar att bakvägen underminera rättssäkerheten. Två skilda världar således. Vi riskerar nu att inte alls bli trovärdiga i denna diskussion.

De bästa affärsadvokaterna är de som tjänar och skall tjäna bäst. De är konkurrensutsatta, de juridiska frågorna, i ljuset av skadeståndsansvar, är komplicerade och en advokat bestämmer själv vad denne vill specialisera sig på. Med det sagt.

Årligen presenterar Dagens Juridik sammanställningar av statliga arvoden för rättsliga aktörer utifrån Domstolsverkets siffror. De högsta ersättningarna ligger på omkring 50 miljoner kronor under åren 2016–2021. Det finns inga möjligheter att en offentlig försvarare kan fakturera dessa belopp enbart genom eget arbete, även om många advokater arbetar betydligt mer än gemene man. Risken är uppenbar att felaktig redovisning skett eller att enstaka försvarare satt i system att åta sig för många uppdrag för att därefter substituera, det vill säga sätta annan i sitt ställe. Flera av de numera ur Advokatsamfundet uteslutna advokaterna har enstaka år fakturerat skyhöga belopp, utan Advokatsamfundets granskning.

En advokat som tillfrågats om sin fakturering om över 10 000 000 kronor under 2018 har till Dagens Juridik uppriktigt uppgivit ”Siffrorna du nämner är ju smickrande för mig. Och förklaringen stavas substitution, jag driver min rörelse på substitutioner.” Såvitt känt har ingen disciplinutredning initierats i saken.

Den misstänkte eller brottsoffret har naturligtvis en förväntan om att faktiskt företrädas av den som är utsedd och ingen annan. Uppdraget som offentlig försvarare är personligt. Det hindrar inte att vid enstaka tillfällen och med domstols godkännande annan kan fullgöra del av uppdraget. Dessutom måste även offentliga försvarare få ha semester. Substitution skall dock vara undantag och bryter i viss mån mot lag. Medansvariga för att problemet kan fortgå är domstolarna som förordnar uppdragen, Domstolsverket som inte reagerar på de uppseendeväckande arvodesuppgifter som de själva förfogar över samt Advokatsamfundets disciplinverksamhet.

Vi är nu i en situation där en hel bransch ifrågasätts av allmänheten, delvis med rätta. De försvarsadvokater som stoltserar med tätplatserna är helt tysta i debatten. Det borde de inte vara. De borde förklara sin fakturering för allmänheten. Problemet måste tas på allvar och åtgärdas.

Advokatsamfundet har enligt min uppfattning under många år förhållit sig passiv till de uppgifter som indikerar överutnyttjande eller missbruk av systemet. De borde redan för många år sedan aktivt inlett utredningar om rimligheten av de högsta av de extrema arvoden som Domstolsverkets sammanställning visar och som både allmänheten och Advokatsamfundet har haft kännedom om. Mot bakgrund av hur olika årsfaktureringar kan slå borde faktureringar över vart fall 18 miljoner kronor på en treårsperiod vara en tydlig indikation på granskningsgrund.

Avslutningsvis vill jag tillägga att Domstolsverket bör utbilda och JO eller JK i sin kontrollverksamhet tydligare bevaka att besluten om nedsättning av arvodesäskanden är mer utförligt motiverade på sätt förvaltningslagen redan i dag stadgar. Dels för att möjliggöra polis­anmälan om bedrägeriförsök upp­dagas, dels för att prutningar, kanske under allmänhetens tryck, inte ska kunna underminera rätts­säkerheten bakvägen. 

Mats Bergh
Advokat och delägare i Advokaterna Bergh & Staaf. Rättspolitisk debattör.

Läs generalsekreterare Mia Edwall Insulanders replik.

Annons
Annons