search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Etik

Svåra avvägningar för försvarare när klienten har restriktioner

När klienten har restriktioner för kontakter med omvärlden uppstår gränsdragningsproblem för försvararen, som måste fullgöra sin lojalitetsplikt mot klienten utan att syftet med restriktionerna går förlorat. En ny vägledning ger stöd i försvararuppdraget.

Advokatsamfundet har tagit fram en vägledning om advokatens intresseavvägningar vid uppdrag för en frihetsberövad klient som är belagd med restriktioner. Syftet är att vägledningen ska ge stöd i de ofta komplicerade gränsdragningsfrågor som kan uppstå för försvarare i sådana sammanhang. Vägledningen refererar många av de viktigaste avgörandena från Advokatsamfundets disciplinnämnd och Högsta domstolen på temat. Den baseras framför allt på disciplinnämndens och HD:s praxis, men även på uttalanden i den juridiska litteraturen på området. Vägledningen har utarbetats som ett led i Advokatsamfundets förstärkta etiksatsning som har pågått under 2021.

Den offentlige försvararen är normalt den enda person som den frihetsberövade får träffa eller tala med för att förbereda sitt försvar och den ende som helhjärtat står på den frihetsberövades sida. Den enskilde frihetsberövades ovillkorliga rätt att obehindrat och utan övervakning av staten samråda med sin försvarare – enrumsprivilegiet – gäller också när den frihetsberövade har belagts med restriktioner för kontakter med omvärlden. Därför innebär enrumsprivilegiet att advokaten har ett mycket stort ansvar och att höga krav ställs på advokatens omdöme när det gäller att tillvarata klientens rätt utan att agera så att syftet med restriktionerna går förlorat. Om advokaten inte tar sitt ansvar i det avseendet kan det få till följd att klientens viktiga rätt till enskild kommunikation med försvarsadvokaten ifrågasätts – och i förlängningen kan riskera att begränsas.

Även för erfarna försvarsadvokater uppstår ofta nya situationer med svåra gränsdragningsfrågor om advokatens lojalitetsplikt och om hur advokaten ska fullgöra sin lojalitetsplikt i förhållande till restriktionsbelagda klienter. I sådana situationer är det viktigt att ta den tid som behövs för att göra en så fullständig bedömning av läget som möjligt. Det kan vara klokt att söka råd från någon erfaren kollega.

Vägledningen tar upp konkreta problem som kan uppstå på områden som:

  • kurativa åtgärder och förmedling av meddelanden till och från klienten
  • egna utredningsåtgärder som kontakt med vittnen och inhämtande av bevisning
  • hantering av advokatens informationsöverskott i förhållande till klienten l
  • samverkan med andra försvarare i samma mål.

Advokaterna Fredrik Ungerfält, ledamot av Advokatsamfundets styrelse, och Staffan Bergqvist, ledamot av disciplinnämnden, har båda bidragit med synpunkter under arbetet med vägledningen.

Fredrik Ungerfält konstaterar att det under lång tid har funnits ett starkt behov av en sammanhållen och uppdaterad praktisk vägledning från samfundet kring de svåra etiska frågorna vid uppdrag för klienter med restriktioner.

– Genom den nya vägledningen får vi nu det, och jag tror att den kommer att vara till mycket stor praktisk nytta som ytterligare ett stöd för advokater med försvararuppdrag, säger Fredrik Ungerfält.

Staffan Bergqvist menar att vägledningen är särskilt viktig för försvarare som inte har varit advokat någon längre tid eller inte har någon mer erfaren kollega att rådfråga när frågorna aktualiseras.

– Jag tror också att såväl domstolar som åklagare kommer att ha nytta av att få kunskap om hur Advokatsamfundet ser på dessa frågor, särskilt eftersom det finns hänvisningar till disciplinnämndens praxis, säger Staffan Bergqvist.

Rekommendationer för försvarare

  • Utgå alltid från att en frihetsberövad klient är underkastad restriktioner tills saken har klarlagts.
  • Det är åklagaren som bestämmer om lättnader och undantag från restriktionerna. Lättnader och undantag kan alltså inte medges av polis eller häktespersonal.
  • Uppgifter från en restriktionsbelagd klient till utomstående kan som huvudregel förmedlas bara efter godkännande av åklagaren, om det inte rör sig om uppgifter som är uppenbart harmlösa och inte kan leda till att brottsutredningen försvåras.
  • Möjligheterna för försvararen att själv bedöma vad som är uppenbart harmlösa uppgifter är som huvudregel ytterst begränsade.
  • Vid tveksamma situationer är det sällan fel att stämma av med åklagaren om viss information kan föras vidare.
  • När svårbedömda situationer uppstår – diskutera frågan med en erfaren kollega eller kontakta Advokatsamfundets kansli för vägledning. (Kansliet kan inte ge förhandsbesked om ett agerande strider mot god advokatsed eller inte, men kan lämna råd och vägledning om vilka överväganden som bör göras.)
Annons
Annons