search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyhetsreportage

Organisationerna som driver rättsutvecklingen framåt

Att organisationer använder juridiken i kampen för individers rättigheter har blivit allt vanligare. Centrum för rättvisa har under 20 års tid varit ledande i att driva prejudikatbildande rättsprocesser som ger enskilda tillgång till rättvisa. Men finns det risk för ett demokratiskt underskott när domstolarna får mer makt?

Att använda sig av domstolarna i stället för att påverka politiker för att förändra samhället har blivit allt vanligare, där exempelvis frågor om mänskliga rättigheter eller miljö drivs i internationella och nationella domstolar.

I Sverige har stiftelsen Centrum för rättvisa i 20 år drivit rättsfall åt människor som fått sina fri- och rättigheter kränkta. Organisationen ansluter sig därmed till den judikalisering av samhället och politiken som många ledarskribenter och även jurister och advokater pekat på.

Centrum för rättvisa bildades 2002 efter amerikansk förlaga, med den amerikanska konstitutionens skydd för grundläggande fri- och rättigheter och med maktdelning där domstolarna ses som en naturlig del i skyddet av medborgarnas rättigheter, förklarar Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa.

Dyrt ta tillvara sina rättigheter

– Den traditionen har vi inte haft i ­Sverige. Vår grundlag bygger istället på att all ­offentlig makt ska ligga i riksdagens händer och domstolarnas roll har traditionellt varit svag. Men det blev en förändring när Sverige gick med i EU 1995 och Europakonventionen blev svensk lag. EU-domstolen och Europadomstolen hade sedan länge ställt krav på de nationella domstolarna att vara drivande och skydda den enskildes rättigheter. Då skapades en möjlighet även i Sverige att driva rättsfall mot stat och kommun för överträdelser av grundläggande fri- och rättigheter, säger han.

– Det är dock få människor som drabbats av rättighets­överträdelser som i praktiken har möjlighet att tillvarata sina rättigheter. Det kostar pengar att anlita advokat att driva ens rättsfall, det tar ofta åratal och det kan kosta hundratusentals kronor eller mer. Och varken den statliga rättshjälpen eller försäkringsbolagens rättsskydd räcker till här.

Centrum för rättvisa skapades i syfte att mobilisera resurser för att kunna hjälpa enskilda att utan kostnad driva rättsfall om överträdelser av fri- och rättigheter begåtts.

Vill skapa prejudikat

Sedan starten 2002 har Centrum för rättvisa granskat tusentals fall och har engagerat sig som ombud i hundratals. Fallen har handlat om allt från att skydda människors hem från tvångsinlösen, att få överklaga ingripande myndighetsbeslut och få överklagandet prövat inom skälig tid, till att sätta stopp för utvisningar av arbetskraftsinvandrare på grund av arbetsgivarens misstag. Frågorna drivs såväl i allmänna domstolar som förvaltningsdomstolar som Migrations­överdomstolen, Mark- och miljööverdomstolen samt Euro­padomstolen. Man deltar även genom att lämna remissvar på ny lagstiftning som berör rättigheter, men det är en mindre del av verksamheten.

– Rättsfallen vi driver har dubbla syften, att hjälpa enskilda att få rätt, men också att fokusera på rättsfall som kan bli prejudikatbildande. Målet är att driva våra mål till högsta instans, så att det kan bildas prejudikat som inte bara kommer den enskilde klienten till del utan också stärker rättssäkerheten i systemet. I de flesta fall när vi stämmer staten håller den med om att det kan finnas prejudikatbehov, säger Fredrik Bergman.

– Utmaningarna för enskilda är störst när det gäller skadeståndsmål i allmän domstol. Det som i huvudsak blivit det verktyg som finns i svensk rätt för att driva de grundläggande fri- och rättigheterna har varit skadeståndet. Och skadeståndsmålen handläggs i allmän domstol. I dessa fall måste enskilda både betala sin egen jurist och dessutom stå risken för motpartens kostnader vid förlust. Det är få enskilda som har möjlighet att göra detta, vilket leder till att endast den som har en tillräckligt tjock plånbok har råd att driva sitt fall och tillvarata sin rätt. Resultatet blir att vi får en ojämlik tillgång till rättvisa.

Centrum för rättvisa är en insamlingsstiftelse med 90-konto som får sina pengar från privata gåvor. En del från allmänheten men huvuddelen från filantropi, människor som tycker rättssäkerhet är viktigt. Varje år får man in cirka 10 miljoner kronor. Det täcker verksamhetens kostnader. Men gåvorna får inte komma varifrån som helst.

Måste vara oberoende

– Vi har regler som värnar vårt oberoende, säger Fredrik Bergman. Vi tar inte emot pengar från stat, kommun eller offentliga organisationer eller privata intresseorganisationer. Och vi tar inte emot några villkorade bidrag eller gåvor. Vi skulle aldrig ta emot pengar för att driva en viss enskild fråga. Det är viktigt att ha oberoende både mot dem vi granskar och mot lobbyorganisationer och politiska organisationer.

Det är styrelsen som bestämmer vilka fall som ska drivas, och centrumet har i snitt ett 20-tal ärenden i gång samtidigt. Ungefär hälften av dessa har initierats utifrån tips och förfrågningar från allmänheten. Den andra hälften handlar om eget researcharbete.

– Vi har ett team som arbetar med att identifiera potentiella fall, vi har omvärldsbevakning av medier och vi bevakar ett antal myndigheter som typiskt sett genererar intressanta frågor. Exempelvis vad som händer hos JO och JK ger en temperaturmätare på rättsstaten. Genom att titta på vad de behandlar för ärenden så kan man se var det finns systematiska brister i rättsstaten.

Alltfler vill ha hjälp

Paula Röttorp har suttit i stiftelsens styrelse i 15 år medan hon jobbat som advokat och affärsjurist, först på Vinge och sedan som partner och managing partner på Hannes Snellman. Vid nyår klev hon in som senior jurist hos Centrum för rättvisa med huvuduppgiften att driva processer i domstolarna.

– Centrum för rättvisa är unikt. Det finns ingen annan aktör som erbjuder hjälp till enskilda och samtidigt bidrar till att utveckla den svenska rättsstaten. Vårt syfte är ju att hjälpa klienten men också att driva rättsutvecklingen. Centrumet har visat att man klarar av att göra det på ett sätt som ingen annan, säger Paula Röttorp.

I takt med att centrumet blivit alltmer känt är det också fler som vill ha hjälp.

– I styrelsen tittar vi på vilken rättighet som berörs, om det är ett problem som drabbar många eller om det gäller rättsregler som ställer till det på flera områden. Om det är något som sker systematiskt eller är väldigt udda. Rättsfrågan ska vara principiellt intressant och vara relativt tydlig, vi undviker helst bevisfrågor. Det är hur myndigheten behandlat frågan som är avgörande för oss, säger Paula Röttorp och fortsätter:

– På det här viset har vi vaskat fram frågor som de högsta domstolarna hållit med om är viktiga ur rättssäkerhetssynpunkt. Anledningen att vi får upp fall så ofta är att Högsta domstolen (HD) och andra högsta instanser håller med om att de här rättsfallen är viktiga för rättstillämpningen.

22 vunna mål i högsta instans

Hittills har Centrum för rättvisa vunnit i högsta instans 22 gånger. Merparten av dessa har avgjorts i HD men vinster har också gjorts i allt från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) till Europadomstolen.

– Det finns nog ingen advokatbyrå som kan visa upp ett motsvarande track record. Det visar att vi driver väl underbyggda rättsfall kring så viktiga områden att de högsta instanserna anser att det måste prövas, att det är en oklarhet i det svenska rättssystemet, säger Paula Röttorp.

Fällde Sverige för FRA-lagen

Ett av organisationens mest framgångsrika mål gäller den svenska FRA-lagen där Sverige i våras fälldes i Europadomstolens högsta juridiska instans. FRA-lagen ger staten rätt att i hemlighet massövervaka all elektronisk kommunikation i syfte att kartlägga yttre hot mot landet. Men lagen riskerar att hota människors personliga integritet.

– Det fanns ett allmänintresse i att få svar på frågan om FRA-lagen levde upp till Europakonventionens krav på rättssäkerhet och skydd för den personliga integriteten, säger Fredrik Bergman. Sverige fälldes för brott mot Europakonventionen och skyddet för privatlivet. Europadomstolen ansåg att lagstiftningen brister i flera avseenden. Det innebär att Sverige måste skriva om FRA-lagen och stärka skyddet för integriteten. Och domen blir även vägledande för övriga Europa.

En annan viktig framgång gällde en person som fråntagits sitt medborgarskap, säger Paula Röttorp.

– Trots att det står i grundlagen att man inte får fråntas sitt svenska medborgarskap hade Skatteverket under flera decennier en praxis som innebar att grundlagen rundades och att enskilda förlorade sina medborgarskap. Här slog HD fast att det var ett brott mot grundlagen som leder till skadeståndsansvar för staten.

Ersättning när myndighet gjort fel

Ett viktigt rättsområde handlar om den enskildes rätt att anlita jurist eller advokat. Där vann centrumet i fjol ett mål i HD om rätten att få ersättning för jurist- och advokatkostnader när personen anlitat advokat därför att en myndighet fattat ett felaktigt beslut och där personen i slutänden fått rätt. En person hade fått sin bil felaktigt utmätt av kronofogden och fick stå för advokatkostnaderna fast hon hade rätt.

– HD slog fast att hon hade rätt till ersättning för sina rättegångskostnader, annars skulle hon inte få en rättvis rättegång. Det är jätteviktigt att det klargjorts i HD att enskilda som behöver anlita advokat för att försvara sig mot felaktiga myndighetsbeslut ska kunna få ersättning för sina kostnader, säger Fredrik Bergman.

Rättsutvecklingen i HD har nu bidragit till att HFD i ett mål som centrumet driver ska pröva om rätten till en rättvis rättegång även innefattar en rätt till ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsprocessen. Förvaltningsprocessen har sedan 1970-talet varit utformad så att enskilda inte får ersättning för sina kostnader trots att det konstaterats att myndigheterna gjort fel.

– Det råder en konflikt mellan den svenska förvaltningsprocessen och en modern syn på rätten till en rättvis rättegång. Om HFD kommer till samma slutsats som HD blir det den största domstolsledda juridiska reformen för enskildas rättssäkerhet i Sverige någonsin. Det skulle vara ett viktigt led i att göra tillgången till rättvisa mer jämlik. Frågan avgörs i plenum i HFD i januari 2022, säger Fredrik Bergman.

– Vi har en enorm spännvidd på våra mål och är måna om att visa att vi inte är en enfrågeorganisation, betonar Paula Röttorp. Rättssäkerhetens principer måste genomsyra alla områden. Och ofta när det brister på ett område är det även relevant på andra områden.

Domstolar och demokrati

Men det finns också kritiker som är skeptiska till att domstolarna har fått mer makt. Kritiken handlar om att domstolarna saknar den demokratiska förankring som riksdagen har och att det finns risk för ett demokratiskt underskott om viktiga samhällsfrågor avgörs i domstolarna.

Fredrik Bergman och Paula Röttorp har förståelse för kritiken och tycker det är bra med en levande debatt om domstolarnas roll.

– Det är politikerna som gett domstolarna en starkare roll i och med vårt medlemskap i EU. Det har lett till en sund konstitutionell dialog mellan lagstiftare, förvaltning och domstolar i hur fri- och rättigheterna ska utvecklas. Mycket av vår verksamhet handlar om att anpassa den svenska juridiken till vad som redan följer av EU-rätten och Europakonventionen. De svenska domstolarna har hittat en bra balans mellan det mer europeiska synsättet och det som stämmer överens med våra konstitutionella traditioner.

– Och man får inte glömma att det alltid är lagstiftaren som har sista ordet. Om lagstiftaren är missnöjd med den rättsutveckling som sker i domstolarna kan den alltid ändra lagen. Dessutom anser jag att domstolarna i Sverige är väldigt försiktiga och inte tar ut svängarna i onödan, säger Fredrik Bergman. Men frågan är viktig att diskutera.

Knuffa utvecklingen i rätt riktning

Centrum för rättvisa får ibland frågan om den är en politisk organisation, vilket Fredrik Bergman inte anser att den är.

– Vårt uppdrag handlar om att värna det konstitutionella rättighetsskyddet i Sverige och våra rättsprocesser syftar till att förverkliga detta. Vi använder alltså juridiken som ett medel för samhällspåverkan, men vi gör det alltid inom ramarna för gällande rätt.

Både Fredrik Bergman och Paula Röttorp tror att behovet att försvara enskildas fri- och rättigheter bara kommer att öka fram­över och ser gärna att fler organisationer engagerar sig.

– Det kommer hela tiden nya politiska beslut och myndighetsbeslut där enskilda intressen körs över. Jag anser att vi behövs mer i dag än kanske någonsin när det sker fler diskussioner om rättsstaten och domstolarnas roll på ett negativt sätt. Domstolarnas roll som rättsstatens väktare ifrågasätts runt om i världen och även i Sverige. Det behövs en stark röst för rättssäkerheten, för juridikens roll som värn för enskildas rättssäkerhet mot felaktig maktutövning, säger Paula Röttorp. 

Andra aktörer

Andra ideella eller delvis ideella aktörer som driver rättsfrågor och frågor om antidiskriminering:

Föreningen Disability Rights Defenders Sweden (tidigare kallad Med lagen som verktyg) driver diskrimineringsfall som har samband med funktionsnedsättning – om nödvändigt i domstol. Strategisk processföring utvecklar rättspraxis och ett fungerande diskrimineringsskydd bidrar till bättre levnadsvillkor. Finansieras av Allmänna arvsfonden. lagensomverktyg.se

Barnrättsbyrån arbetar på uppdrag av barn och unga upp till 21 år och hjälper till i frågor som rör alla barns rättigheter. Finns i Stockholm och Umeå, driver bland annat rättsfall när detta är nödvändigt. Barnrättsbyrån startade som ett projekt inom Ersta diakoni 2011, och har funnits som egen organisation i fem år. Totalt elva medarbetare, bland andra jurister och socionomer, arbetar på Barnrättsbyrån med att ge socialt och juridiskt stöd åt barn och unga, 0–21 år. Finansiering: stiftelsemedel, gåvor, offentliga medel. barnrattsbyran.se

Diskrimineringsbyråerna
Det finns 18 lokala antidiskrimineringsbyråer i Sverige, som erbjuder kostnadsfri rådgivning och stöd till personer som känner sig diskriminerade. Här finns också utbildning om diskriminering och arbete för lika rättigheter i hela Sverige. Byråerna finansieras delvis med medel från Myndigheten för ungdoms- och civilsam­hällesfrågor (MUCF).

Hans Hellberg
Annons
Annons