search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Straffprocessen måste följa utvecklingen

Straffprocessens grundprinciper ska vara kvar, men formerna behöver anpassas till dagens förutsättningar. Det anser utredaren Fredrik Wersäll, som förklarar att han aldrig avsett att avskaffa omedelbarhetsprincipen. 

Det första, och viktigaste, argumentet för att använda tidiga förhör är att många utredningar tar så pass lång tid att bevisningen försämras fram till huvudförhandlingen i en sådan utsträckning att det helt enkelt inte blir den bästa bevisningen, säger Fredrik Wersäll, numera riksmarskalk och tidigare hovrättspresident och riks­åklagare, och ansvarig för Utredningen om processrätt och brottmål.

Han betonar att förslaget om tidiga förhör inte främst syftar till att öka effektiviteten i straffprocessen. Snarare handlar det om att skapa flexibla former för processen.

– Vi har inte anpassat processrätten generellt ut­ifrån olika utredningars kolossalt olika förutsättningar, utan det är samma för alla utredningar. Det kunde inte förutses då, för 80 år sedan, när de här reglerna formulerades, utan utvecklingen har gått litegrann åt att utredningarna ser väldigt olika ut.

Fredrik Wersäll listar de olika fördelarna med att ge ökad tyngd åt tidiga förhör: Förutom att ta in bevisningen medan den är färsk, handlar det om att använda teknikutvecklingen och anpassa sig till användningen av hjälpmedel som övervakningskameror och kroppskameror; att låta vittnen och målsägande slippa ibland ångestladdade förhör i rätten; att minska risken för hot och trakasserier samt att minska behovet av häktning med restriktioner.

Det går naturligtvis inte att helt ta bort rätten till tilläggsförhör, och vittnen måste även fortsättningsvis ha rätt att ändra sig, påpekar Fredrik Wersäll.

– Men om de tidiga förhören är upptagna i tekniskt och rättssäkerhetsmässiga former, så kommer ett sådant förhör att ha ett rätt tungt bevisvärde, även om personen ändrar sig, säger han, och tillägger att om det finns ett tidigt väldokumenterat förhör kan kanske tilläggsförhören bli mindre dramatiska än dagens huvudförhör.

Wersäll betonar också att de föreslagna nya reglerna innebär att polisen måste utveckla sin dokumentation och sina förhörsmetoder. Här kan uppbyggnaden av barnahus, där man i dag tar upp tidiga förhör med barn, ge hjälp och ledning.

Fri bevisvärdering

Advokatsamfundet och enskilda advokater har riktat hård kritik mot förslaget om tidiga förhör. Den främsta invändningen handlar om att försvarare förväntas hålla motförhör utan att ha ett fullständigt underlag. Fredrik Wersäll pekar på att åklagare och polis enligt hans förslag ska vara skyldiga att pröva vilket underlag försvaret behöver. Det är dessutom i allas intresse att försvararen får del av all relevant information, påpekar han.

– Vi har en fri bevisprövning i Sverige, så ett dåligt hållet förhör med ledande frågor där försvarare inte får möjlighet att ställa vettiga frågor och hålla ett motförhör, det har väldigt lågt bevisvärde. Det vet ju åklagarna och inte minst domstolarna.

Fredrik Wersäll jämför åter med barnförhör, där försvarare redan i dag får ställa frågor före huvudförhandlingen. Och att försvarare ofta är missnöjda med kvaliteten på dessa förhör är välbekant.

– Det är en väldigt vanlig invändning från försvarare, att förhöret med barnet inte har hållits i former som är tillfredställande utifrån objektivitetskriterier och annat. Jag vill återigen poängtera att förhöret inte blir bättre, och inte får högre bevisvärde än det faktiskt har. Så det kommer att finnas alla möjligheter för försvarare att komma med invändningar, säger han.

För att kunna fullgöra skyldigheten att lämna ut den relevanta informationen krävs förstås att åklagaren förstår vad som är relevant. Fredrik Wersäll tror att åklagare har den förmågan, även om det krävs en del utveckling på området.

– Det förutsätter en större öppenhet och jag har ju hört från väldigt många advokater under utredningstiden att de upplever det som ett generellt problem att polis och åklagare inte sköter den löpande delgivningen. Det kommer att krävas ett metodarbete från polis och åklagare för att informationsöverföringen ska fungera på ett bra sätt.

Ofrånkomlig utveckling

I debatten har förslaget om tidiga förhör presenterats som att omedelbarhetsprincipen ska slopas. Men det är en missuppfattning, anser Fredrik Wersäll.

– Omedelbarhet och koncentration ska gälla även fortsättningsvis, för de är principer som tjänat oss väl. Vi ska inte tillbaka till något gammalt rannsakningsförfarande, där domstolen sitter på kammaren och successivt prövar målet, utan det ska vara huvudförhandling under ordnade former, säger han.

Snarare, menar han, är förslaget ett sätt att säkra att omedelbarhetsprincipen ska gälla även nya former av bevis, som avlyssning, pejling av mobiltelefoner, filmer från övervakningskameror eller kroppskameror, så att de läggs fram vid en huvudförhandling där alla kan se dem samtidigt.

Fredrik Wersäll är, säger han, lite förvånad över advokaternas och Advokatsamfundets motstånd mot förslaget om tidiga förhör. Han efterlyser här målsägandebiträdenas röster i debatten.

– Målsägandebiträden måste se den oerhörda fördel det skulle vara för ett brottsoffer att få avge ett förhör i ordnade former på ett tidigt stadium, och slippa gå med en oro i kanske ett och ett halvt år inför en huvudförhandling, säger han, och fortsätter:

– Med min hovrättsbakgrund så har jag sett att det blir en enorm lättnad för till exempel sexualbrottsoffer att de inte behöver komma till hovrätten därför att man spelar upp förhöret från tingsrätten. Det är inte en rättssäkerhetsfråga, men en väsentlig rättstrygghetsfråga. Dessutom har teknikutvecklingen i sig sprungit om straffprocessen, anser Fredrik Wersäll.

– Vi kan diskutera de här frågorna i all oändlighet, men jag är väldigt övertygad om att detta kommer. Vi ser runt om i landet att alla förhörsrum utrustas med videoinspelningsutrustning, det kommer allt mer att spelas upp i rättssalarna. Utan invändningar från försvarare åberopas i dag inspelningar från kroppskameror, övervakningskameror och filmade ingripanden, säger han, och fortsätter:

– Min ambition har varit att göra detta i kontrollerade former. Just nu sker ju utvecklingen av formerna för bevisningen i okontrollerade former, eftersom de bevisregler som genomfördes för 80 år sedan inte kunde förutse den utvecklingen. 

Ulrika Öster
Annons
Annons