Journalisten Risk att tystnaden ökar med tidiga vittnesmål

Ann Törnkvist är journalist och författare till böckerna Följ fucking order, om Södertäljenätverket, och nu senast Gola, vittna, dö, som handlar om ett vittnesmord och den tystnadskultur som växt sig allt starkare på senare år. Hon ser att det i dag finns stora problem med att lyckas lagföra personer som begått brott. Här spelar just tystnaden från vittnen en stor roll.

– Det finns forskning om tingsrätternas syn på teknisk bevisning, och Attunda tingsrätt frikänner oftast av alla tingsrätter med hänvisning till teknisk bevisning. Men ”bortom rimligt tvivel” kan inte enkom avgöras med mobilmastdata och filmer från övervakningskameror. I båda mina böcker har det funnits personer som jag anser uppenbarligen ha begått de brott de frikänts från, säger Ann Törnkvist.

Ann Törnkvist har också sett att lagstiftningen ibland misslyckas med att fånga upp hot och påverkan från grovt kriminella. Hon pekar på hur Södertälje tingsrätt nyligen frikände en man med kopplingar till Södertäljenätverket, som stod åtalad för grov utpressning. Måls­äganden uppgav att han hotats, men mannen ska inte ha uttryckt några hot.

– En person med så skräckinjagande våldskapital behöver inte göra mer än att vara närvarande, säger Ann Törnkvist, som betonar att hon inte uttalar sig om huruvida han borde ha dömts eller inte.

”Vittnen är redan rädda”

Polisen behöver nya operativa verktyg för att kunna möta dagens brottslighet, menar Ann Törnkvist, som samtidigt är skeptisk till förslaget om tidiga vittnesmål. Risken är, menar hon, att tystnaden snarast ökar och att polisen inte kommer någonstans över huvud taget.

– Vittnen är redan rädda, men precis efter ett brott gör känslosvallet med chock och sorg – och för den med rättspatos och en känsla av vrede – att de vill berätta vad de har sett. Men om de vet att allt de uppger kan användas i rätten, där misstänkta med känt vålds­kapital sitter i samma sal, då kanske de tiger redan i förhören.