search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Bild på vittne publicerades

Tidningen Mitt i Stockholm rapporterade i oktober om att polisen i sina olika sociala medie-konton publicerat bilder på och sökt kontakt med en ung man, som eventuellt bevittnat ett brott.

Publiceringen väckte reaktioner i sociala medier, och kritiserades i Mitt i Stockholm av Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander. ”Jag tycker att det är väldigt problematiskt, främst på grund av den uppenbara risken för hot och repressalier”, sa hon. Polisen och den ansvariga åklagaren försvarade inledningsvis bildpubliceringen, men valde sedan att ta bort bilderna.

Ålder avgörs av ansökningsdatum

Det är personens ålder vid ansökningsdatum som avgör om den som ansöker om familjeåterförening ska betraktas som barn eller inte när myndigheter fattar beslut, enligt en dom från EU-domstolen. Avgörandet grundas på syftet med EU:s familjeåterföreningsdirektiv, att främja familjeåterförening, men även rätten till privat- och familjeliv samt principen om barnets bästa.

Migrationsverket har uppdaterat sin rättsliga styrning utifrån domen. Enligt verkets tillförordnade rättschef Carl Bexelius innebär domen en stor förändring i förhållande till hur familjeåterföreningsärenden hittills handlagts i Sverige.

Åklagarmyndigheten organiserar om

Från den 1 januari 2021 har Åklagarmyndigheten en ny organisation med färre åklagarområden. Dagens sju geografiska åklagarområden blir då i stället fyra: Nord–Mitt, Väst–Bergslagen, Stockholm samt Syd–Öst. Åklagarkamrarna berörs inte, utan antalet åklagarkammare kommer att vara lika många som tidigare, med samma placeringsorter. Syftet med förändringen är ökad effektivitet och flexibilitet.

Förslag: Brottmål ska få avgöras på handlingarna

I en promemoria från Justitiedepartementet lämnas förslag om att tingsrätter i större utsträckning ska få möjlighet att avgöra brottmål på handlingarna. Tingsrätter ska utan huvudförhandling få döma inte bara till böter som i dag, utan även till villkorlig dom eller till villkorlig dom i förening med böter. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2021. Promemorian ska nu remissbehandlas.

Skärpt syn på brotten gav högre ersättning

En 18-årig rumänsk kvinna får 250 000 kronor i kränkningsersättning av Brottsoffermyndigheten, sedan hon utsatts för människo­handel för sexuella ändamål. Det är ett högre belopp än vad domstolen dömt ut. Beslutet har fattats av Nämnden för brottsskadeersättning, som motiverar den högre nivån med att synen på både sexualbrott och människohandel har skärpts.

Effektivt men riskabelt med datoriserade beslut

Det är numera vanligt att myndighetsbeslut fattas av datorer, visar Riksrevisionens granskning.
Det så kallade automatiserade beslutsfattandet leder i de flesta fall till ökad effektivitet och
rättssäkerhet, men inte alltid.

De fel som uppstår kan dessutom få stora konsekvenser för enskilda och minska tilliten till statsförvaltningen, enligt Riks­revisionen.

Rätt om Erstavik

I förra numret, Advokaten nr 8 2020, blev det fel i en bildtext. På sidan 40 uppgavs att Erstavik är ett av landets kvarvarande fideikommiss. Detta var fel. Den siste fideikommissarien avled 2015, och fideikommisset har sedan dess avvecklats, sedan den fasta egendomen överförts till ett fideikommissaktiebolag.

Polisen vill använda mer släktforskning

Omkring 16 år efter brottet kunde polisen i juni gripa en dubbelmördare i Linköping. Gärningsmannen hittades med hjälp av dna-baserad släktforskning inom ramen för ett pilotprojekt där sökningar i dna-baserade släktforskningsdatabaser användes. Projektet har nu utvärderats och Polismyndigheten kommer att se över möjligheterna att införa metoden nationellt.

Rapporten Pilot: Dna-spår och släktforskning. Användningen av släktforskningsdatabaser i brottsutredande syfte

Besked om ersättning för tidsspillan och utlägg

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, har i två domar klargjort vad som ska gälla för beräkning av ersättning till offentliga biträden som är så kallade distansbiträden i kammarrätt. Domstolen kom fram till att olika schabloner för tidsspillan och utlägg ska tillämpas beroende på om avstånden är stora mellan såväl underrätts- och överrättsorten som mellan verksamhets- och överrättsorten, och om det enbart är avståndet mellan verksamhets- och överrättsorten. Oavsett vilken schablon som tillämpas får inte i något fall ersättningen överstiga biträdets faktiska kostnad.

HFD mål nr 142-20, 5522-19

Många kommuner saknar strategi för barnrätten

Endast 1 av 3 kommuner uppger att de helt eller till stor del har implementerat barnkonventionen och 41 procent saknar en strategi för arbetet – trots att lagen gällt i snart ett år. Endast 7 procent av kommunerna har till fullo implementerat barnkonventionen i sina verksamheter. Det visar en undersökning bland landets kommuner som organisationen Bris har genomfört. Samtliga 290 kommuner fick frågorna om barnkonventionen och 182 svarade på dem.

Domstolarna: Ja till mer digital kommunikation

Riksdagen sa i november ja till regeringens förslag om utökad digital kommunikation i domstolarna. De nya reglerna, varav de flesta ska träda i kraft redan vid årsskiftet, innebär bland annat att stämningsansökan i tvistemål och andra ansökningar enligt rättegångsbalken ska få göras digitalt¸ att rättegångsfullmakter ska få utfärdas i digital form och att ombud som är offentliga försvarare inte ska behöva ge in en fullmakt annat än om rätten anser att det behövs.

För få poliser i utsatta områden

Trots stora resursförstärkningar har Polismyndigheten inte kunnat säkerställa minimibemanningen av områdespoliser i alla utsatta områden. Det visar en granskning av Riksrevisionen. Brist på viss utrustning och små möjligheter att dela information med socialtjänsten försvårar arbetet ytterligare.

Fler bidragsbrott utreds och lagförs

Polismyndighetens genomsnittliga redovisning av bidragsbrott per månad till Åklagarmyndigheten har under 2020 ökat med 157 procent. Antalet åklagarbeslut ökade i samma utsträckning. Det redovisar Åklagarmyndigheten till regeringen. Bidragsbrott lagförs därmed i större utsträckning än genomsnittet för samtliga brottstyper. Även antalet anmälda brott mot välfärdssystemet ökar.

Undersökning visar: poliser sextrakasseras

Tolv procent av Polisförbundets medlemmar säger att det under de senast tolv månaderna förekommit sexuella trakasserier på arbetsplatsen. När det bara är kvinnor som svarar uppger
17 procent att det förekommit sexuella trakasserier. Det visar en ny undersökning som Novus gjort på uppdrag av Polisförbundet.

Migrationsverket skärper krav för offentliga biträden

Migrationsverket har rätt att ta bort offentliga biträden från biträdesförteckningen om de missköter sig. Det slog Högsta förvaltningsdomstolen fast tidigare i år. Migrationsverket har nu uppdaterat den rättsliga styrningen utifrån domen och skärper samtidigt kraven.

Enligt de nya reglerna kan personer som inte uppfyller kompetenskraven eller som bedöms vara olämpliga att företräda asylsökande, exempelvis för att de uteslutits från Advokatsamfundet eller har begått brott, avregistreras från Migrationsverkets förteckning över offentliga biträden.

Sluta skjut kan vara användbar modell

Pilotprojektet Sluta skjut bygger på den amerikanska strategin Group Violence Intervention (GVI), och syftar till att minska dödligt våld i kriminella miljöer. Metoden har nu under två år testats i Malmö.

Malmö universitet har nu på uppdrag av Brottsförebyggande rådet, Brå, utvärderat projektet och funnit att det går att implementera strategin i en svensk kontext, men att det också finns lärdomar att dra av pilotprojektet. Sluta skjut bygger på så kallad fokuserad avskräckning, där samhället för att minska våldet riktar sin uppmärksamhet mot det fåtal individer som ligger bakom våldet.

Straffbart uppmana någon att ta sitt liv

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att det ska bli straffbart att uppmana eller att på något annat sätt påverka en person att begå självmord. Förslaget innebär att det införs en ny straffbestämmelse med två nya brott, uppmaning till självmord och oaktsam uppmaning till självmord. Straffet för uppmaning till självmord föreslås vara fängelse i högst två år och för oaktsam uppmaning till självmord, böter eller fängelse i högst sex månader. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2021.

Annons
Annons
Annons