search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyhetsreportage

”Folkmord är den yttersta konsekvensen av diskriminering”

Han växte upp i Rwanda med missionerande föräldrar. Det han såg där gjorde mänskliga rättigheter till hans egen mission. Tidigare brottmålsadvokaten Lars Arrhenius är Sveriges nye diskrimineringsombudsman. 

Höstdagen är mild och solig när Lars Arrhenius kör sin Vespa Piaggio 300 GTS till sin blivande arbetsplats vid Råsundavägen 18 i Solna, norr om Stockholm. På våning 6 och 7 huserar myndigheten Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Blivande DO:s fordon står parkerat vid fasaden. Själv väntar han i receptionens soffa, reser sig och hälsar på coronavis med ett leende och en nickning.

– Det är det bästa sättet att ta sig fram i Stockholmstrafiken. Bilisterna är mycket snällare när man kommer på vespa, jämfört med motorcykel, säger Lars Arrhenius.

Senare i vårt samtal ska framkomma att han också har sprungit tio maratonlopp. Visst ser han ut som en sund och vältränad 56-åring, men fartfyllda övningar på motorstarka tvåhjulingar och uthållighetskrävande fysiska aktiviteter är kanske ändå inte det första man skulle gissa att Lars Arrhenius ägnar en del av sin fritid åt.

Präglad av advokatrollen

Han har en lika mild utstrålning som höstdagen; lugn och med eftertänksamma svar på frågor. Så att ingenting ska kunna missförstås eller feltolkas. De många åren som brottmålsadvokat har satt sina spår.

– Visst är jag präglad av advokatrollen och kan kanske uppfattas som hård när jag bara tycker att jag är tydlig. Men processande som advokat kräver tydlighet. Egentligen är jag en mjukis. Hoppas att jag också uppfattas som empatisk.

Denna öppenhjärtiga självanalys kommer en bit in i vårt samtal på våning 7, där vi placerats av en av Lars Arrhenius blivande medarbetare i ett sobert hörnrum med generöst ljusinsläpp genom höga, breda fönster.

Vi tar avstamp i Lars Arrhenius nya yrkesroll. År 1986 blev advokat Peter Nobel Sveriges och världens förste diskrimineringsombudsman. Den 1 december är det alltså dags igen för en man ur samma yrkeskategori att axla manteln.

Bra vision

”Vi arbetar för ett samhälle fritt från diskriminering.” Så lyder DO:s officiella programförklaring. En bra vision, enligt Lars Arrhenius.

– Men visionen måste brytas ner och olika delproblem analyseras.

Frågan om huruvida DO, i visionens anda, behöver synas mer i samhällsdebatten och arbeta mer utåtriktat besvaras med ett klurigt leende och några eftertänksamma reflektioner.

– DO är en expertmyndighet. Jag har mycket att lära mig och kommer att gå in med en ödmjuk inställning.

Lars Arrhenius betonar vikten av att myndigheten bör ha en ständig dialog med civilsamhället, dess frivilligorganisationer, arbetstagare och arbetsgivare.

– Vi måste alla hjälpas åt, jobba nära. Och det är viktigt att lyssna på rörelser i tiden som Black Lives Matter och Metoo. I rollen ingår också att förklara varför mänskliga rättigheter finns i våra grundlagar och att vara en institution som värnar om dessa lagar och rättigheter.

Lyssnande ledare

Som DO blir Lars Arrhenius chef för cirka etthundra anställda. Han har ambitionen att vara en lyssnande ledare med bra koll på strategiska visioner utåt samt på myndighetens inre processer. Han förespråkar ett öppet arbetsklimat med högt i tak och generös feedback.

Det är tydligt att Lars Arrhenius vill akta sig för att trampa företrädare på posten eller blivande kollegor på tårna. Apropå den kritik som då och då riktats mot myndigheten säger han diplomatiskt:

– Människor vänder sig till DO för att de vill ha någon form av förändring. Framför allt om det är en förändring som kan gagna flera medborgare så ska DO agera kraftfullt. Samtidigt är det viktigt att det finns verktyg för att utkräva ansvar. En statlig utredning tittar just nu på möjligheten att ge DO bredare sanktionsmöjligheter.

Vänner mördades

Samtalsklimatet i samhället har blivit hårdare under senare år, inte minst på sociala medier, anser Lars Arrhenius:

– Jag vill varna för att ett sådant klimat kan leda till en ökad diskriminering.

Han säger det med emfas och vet genom sin personliga erfarenhet vartåt en sådan utveckling kan leda. Lars Arrhenius tillbringade en stor del av sin barndom i den centralafrikanska staten Rwanda, där hans föräldrar var missionärer, och han har genom hela livet haft täta kontakter med landet.

När han var 30 år 1994 ägde det omfattande folkmordet i Rwanda rum. Människor ur folkgruppen tutsier mördades av männi­skor som tillhör folkgruppen hutuer. Cirka en miljon människor miste livet och över två miljoner flydde.

– Folkmord är den yttersta konsekvensen av diskriminering. Jag hade vänner som mördades. Alltihop började med diskriminering. Till slut var tutsierna inte värda någonting i hutuernas ögon och folkmordet kunde iscensättas.

Lars Arrhenius säger att detta självklart påverkade honom känslomässigt och stärkte honom i övertygelsen att mer måste göras i frågor om mänskliga rättigheter.

Men detta intresse hade väckts långt tidigare. ”Bevisvärdering i samband med flyktingskapsbedömning” var titeln på hans uppsats då han läste juris kandidatexamen vid Stockholms universitet. Han tror dock själv att engagemanget grundlades ännu tidigare.

Såg extrem fattigdom

– Det är svårt att veta exakt hur uppväxten påverkar senare livsval. Men det är klart att jag på något sätt blivit präglad. Jag såg många orättvisor och en extrem fattigdom som barn i Rwanda. I dag ser jag juridiken som en förutsättning för att kunna hjälpa och förändra.

På frågan om vilka värderingar som Lars Arrhenius har med sig hemifrån, från sina föräldrar, svarar han att han ”har lite svårt att prata om barndomen”.

Som sexåring blev han skickad till en svensk internatskola i grannlandet Burundi, bort från vänner, mor och far. Och att detta är ett plågsamt minne behöver han inte säga, det märks på det sänkta röstläget och i ögonen.

Lars Arrhenius far var pastor och byggde skolor och modern var lärare. Han säger att han respekterar dem för deras arbeten men att han har tagit avstånd från deras trosuppfattning. Klimatet på internatskolan var hårt och religiöst präglat.

– I övrigt räcker det med att konstatera att tiden där gjorde mig självständig.

Barnens röst

Man kan också konstatera att uttrycket ”Barnets rätt till båda sina föräldrar” var grunden i den utredning om en modern föräldraförsäkring som Lars Arrhenius la på regeringens bord i december 2017.

Han har även på andra sätt varit en röst för barnens rätt i samhället. År 2006 utsågs han av regeringen till Sveriges första barn- och elevombud, BEO. Den posten hade han till 2012, då han blev generalsekreterare för antimobbningsorganisationen Friends. Den moderna föräldraförsäkringen började han utreda 2016, och 2018 startade han en ny utredning om konfessionella inslag i svenska skolor.

– Allt har varit spännande uppdrag och i allt har jag haft stor nytta av min bakgrund som advokat, säger Lars Arrhenius.

För det är som brottmålsadvokat han har verkat i större delen av sitt yrkesliv.

– Som advokat lärde jag mig ifrågasätta, vara orädd, självständig, stå upp för frågorna. Våga vända på saker, inte ta allt för givet. Lyhördhet för nuet, förmåga att läsa av vad som händer i ett rum eller i en rättssal.

Varför blev det juridik från första början?

– Förutom att jag tidigt insåg att jag kunde ha nytta av juridiken i engagemanget för mänskliga rättigheter, så hade jag möjlighet att prata med en advokat när vi flyttat hem till Eksjö efter tiden i Rwanda. Han berättade om alla möjligheter som finns efter en juristutbildning. Så jag sökte och kom in på Stockholms universitet och tyckte det var mycket intressanta studier redan från början.

År 1989, strax före juris kandidatexamen, fick Lars Arrhenius jobb hos advokat Hans-Göran Franck (1925–1998) som biträdande jurist. Franck var på sin tid känd som en stark förkämpe för mänskliga rättigheter och flyktingfrågor, vilket förstås passade den unge Arrhenius som handen i handske.

Sex år senare anställdes Lars Arrhenius hos en annan namnkunnig advokat, Bengt H. Nilsson. År 1995 godkändes Lars Arrhenius för inträde i samfundet.

Som advokat sysslade han med asylrätt, vårdnadsmål och brottmål samt hade även uppdrag som målsägandebiträde. Med tiden blev han alltmer profilerad som brottmålsadvokat, med parallellt engagemang i bland annat Unicef, Ecpat, Svenska flyktingrådet och Friends.

Under 1900-talets sista år startade Lars Arrhenius en advokatbyrå tillsammans med Johan Eriksson. Advokatbyrån Arrhenius & Eriksson byggdes ut med flera delägare och finns kvar i dag under namnet Försvarsadvokaterna.

Totalt 16 år på advokatbyrå. Vad var det bästa med yrket?

– Jag gillade verkligen att processa i domstol. Uppskattade också det sociala i yrket, möten med människor, att förstå dem. Det finns alltid en historia bakom varför det blivit som det blivit. Advokatrollen innebär stor självständighet och frihet. Men det är också ett slitigt jobb med sena kvällar och helgjobb. 1998 blev jag pappa till tvillingar och det var under samma period som Johan Eriksson och jag startade vår egen byrå. Då var det svårt att räcka till på alla fronter.

Roligaste arbetsplats eller uppdrag?

– Det mesta har varit spännande och lärorikt, så det är svårt att välja ut något. Men när det gäller uppdrag så var det väldigt intressant att under flera år, tillsammans med tidigare vice riksåklagaren Kerstin Skarp, få ansvara för samfundets utbildning av måls­ägandebiträden.

– Min tid som adjungerande domare i Svea hovrätt 2003 ser jag som väldigt värdefull. Jag lärde mig mycket om rättssäker hantering och att se saker ur olika perspektiv. Mitt självförtroende som jurist stegrades.

Lars Arrhenius anser att han är bra på att se helheter och ägna sig åt strategiskt tänkande samt att han ”inte går igång lika mycket på detaljer”. Till det väntande arbetet som myndighetschef kommer han närmast från posten som generalsekreterare i Läkarmissionen.

Vad tar du med dig därifrån?

– Framför allt ett internationellt perspektiv på frågor om mänskliga rättigheter och diskriminering. Det är viktigt att vi påminner oss om att en myndighet som DO inte finns i alla länder. Jag har insett att sådana institutioner är viktiga för att övervaka de rättigheter som människor tillerkänns i lagar och internationella konventioner.

Som försvarsadvokat hade du många ”tunga” mål. Finns det någon typ av misstänkt brottsling som du aldrig skulle försvara?

– Brottmålsadvokater får ofta frågan om hur man kan försvara personer som misstänks för grov brottslighet. Men man lär sig att se det professionellt, att alla har rätt till en försvarare och en rättssäker process.

Det uppstår en stunds paus och begrundan. Lars Arrhenius tittar ut genom de stora fönstren. Höstsolen sjunker sakta men ännu är det ljust i rummet utan tända lampor.

– Någon som begått sexualbrott mot barn, säger Lars Arrhenius slutligen. Där skulle jag ha mycket svårt att gå in som försvarare. 

Curriculum vitae

  • Diskrimineringsombudsman 1 december 2020 –
  • Generalsekreterare för Läkarmissionen 2018 – november 2020
  • Utredningen om konfessionella inslag i skolväsendet 2018–2020
  • Utredningen om en modern föräldraförsäkring 2016–2017
  • Generalsekreterare för Stiftelsen Friends 2012–2017
  • Förordnad av regeringen som det första barn- och elevombudet 2006–2012
  • Adjungerad som ledamot i Svea hovrätt 2003
  • Startade och byggde upp Försvarsadvokaterna i Stockholm 1999–2006
  • Advokatfirman Bengt H. Nilsson 1991–1999
  • Advokatfirman Ingemar Sahlström 1991
  • Advokatfirman Hans-Göran Franck 1990–1991

Utbildningar:

  • Ledarskapsutbildning Forum Novare Leadership Academy 2016
  • Juris kandidatexamen med inriktning på mänskliga rättigheter 1985–1990

Personligt Lars Arrhenius:

  • Familj
    Gift, tre barn, varav två utflugna. Bor Villa i Saltsjöbaden, Nacka kommun.
  • Förebilder
    Advokaterna Hans-Göran Franck, Bengt H. ­Nilsson, Peter Althin och Claes Borgström samt doktor Dennis Mukwege som fick Nobels fredspris 2018.
  • Favoritplatser
    Kivusjön i Rwanda, Tärnaby.
  • Språk
    Svenska, engelska, swahili, grundläggande franska.
  • Favoritapp
    Dagens Nyheter.
  • Kör
    Vespa Piaggio 300 GTS och Jaguar.
  • Fritid
    Läser mycket. Har en träsnipa byggd på Möja 1935, som kräver en del arbete. Löptränar. Har genomfört tio maratonlopp.

DO

  • Sverige var först i världen med att inrätta myndigheten Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, år 1986. Myndigheten verkade fram till 2008.
  • Advokat Peter Nobel var Sveriges förste DO.
  • Den 1 januari 2009 inledde DO sin verksamhet i nuvarande form. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Jämställdhetsombudsmannen, Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning lades samtidigt ner och frågorna samlades under gemensam flagg – Diskrimineringsombudsmannen.
  • Agneta Broberg, jurist med bakgrund som domare, är Lars Arrhenius företrädare som DO. Hon har haft posten sedan 2011 och blir nu regionchef på Skolinspektionen.
  • Lars Arrhenius tillträdde som Sverige nye DO den 1 december.

DO:s uppdrag

Arbeta mot diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter som har samband med:

  • kön
  • könsidentitet och könsuttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder
Ulf Storm
Annons
Annons