search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Praktisk juridik

Skärpta regler för utländska månggiften

Advokat Ulf Bergquist redogör för gällande rätt och för det aktuella lagstiftningsarbetet med skärpta regler för månggifte och gör en internationell utblick över hur månggifte
hanteras i andra länder.

I den här artikeln redogör jag först för gällande rätt samt därefter för det aktuella lagstiftningsarbetet med skärpta regler för månggifte. Vidare görs en internationell utblick över hur månggifte hanteras i andra länder i Norden och i övriga Europa.

Huvudregel om erkännande av utländska äktenskap
Månggifte har sedan urminnes tider inte varit tillåtet enligt svensk rätt (2:4 ÄktB). Månggifte är till och med straffrättsligt sanktionerat (7:1 BrB).

En annan fråga är hur vi i Sverige ska se på ett månggifte, som ingåtts i utlandet. Reglerna om erkännande av utländska äktenskap finns i IÄL (lagen 1904:26 s. 1 om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap). Grundregeln i 1:7 IÄL är att ett äktenskap, som ingåtts i utlandet, erkänns i Sverige, om det är giltigt i den stat där det ingicks. Den regeln är självklar. Två makar, som gift sig i Tyskland för 40 år sedan och sedan som pensionärer flyttar till Sverige, anses naturligtvis inte som ogifta i Sverige. (Inte heller anses min fru och jag som ogifta i Tyskland.) Som utgångspunkt gäller regeln i 1:7 IÄL även för ett månggifte som ingåtts till exempel i ett muslimskt land, eftersom det äktenskapet är giltigt i det land där det ingåtts.

Ordre public-förbehåll
I nästan all IP-rättslig lagstiftning finns det ett så kallat ordre public-förbehåll. Det innebär att regler i en utländsk lag inte får tillämpas, om det skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen i Sverige (7:4 IÄL). Svenska domstolar/myndigheter är emellertid mycket restriktiva med att tillämpa ordre public, även vad avser månggifte. I doktrinen finns olika uppfattningar om huruvida månggifte ska anses vara uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen och därmed stridande mot ordre public. Bogdan anser att månggifte inte strider mot ordre public. Lind och Bergquist/Fayad (Internationell äktenskapsrätt, Norstedts Juridik, 2017) anser däremot att månggifte uppenbart strider mot grundläggande svenska värderingar. I den norska doktrinen finns motsvarande diskussion. Wærstad har samma uppfattning som Lind och Bergquist/Fayad. Frantzen delar där­emot Bogdans uppfattning. I flera länder (till exempel Frankrike) används ordre public för att vägra erkännande av utländska månggiften.

Första specialregeln om månggifte år 2004
I början av 2000-talet såg lagstiftaren behov av striktare regler för erkännande av utländska äktenskap. Syftet var att förhindra att svenska regler om äktenskaps ingående kringgicks, genom att personer bosatta i Sverige åkte till sitt ”ursprungsland” och där ingick äktenskap, som inte var tilllåtna i Sverige, för att därefter få det utländska äktenskapet erkänt i Sverige. År 2004 infördes därför en ny paragraf (1:8 a IÄL), som innebär att vissa utländska äktenskap inte erkänns i Sverige. Det gäller tvångsäktenskap, barnäktenskap och månggifte. Emellertid infördes två undantag från huvudregeln i 1:8 a IÄL. För det första erkändes utländska månggiften, om ingen av makarna var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige när äktenskapet ingicks. Erkännandeförbudet krävde således viss anknytning till Sverige. Departementschefen skrev i propositionen att det skulle föra för långt att låta lagbestämmelsen i 1:8 a IÄL omfatta ett månggifte som ingåtts i enlighet med andra normer än de svenska, om det vid tidpunkten för äktenskapets ingående inte fanns skäl för makarna att ta de svenska normerna i beaktande. För det andra infördes en så kallad ventil för äktenskap, där det finns ”särskilda skäl”, till exempel om konsekvenserna blir ”orimliga” för parterna (prop. 2003/04:48).

Regelskärpning år 2014
År 2014 skärptes ventilen till ”synnerliga skäl”, men kravet på anknytning till Sverige för att tillämpa erkännandeförbudet behölls.

Ny utredning åren 2018–2020
Efter initiativ från riksdagen tillsatte departementschefen sommaren 2018 en utredning med uppdrag

– att analysera och ta ställning till hur det kan förhindras att utländska månggiften består i Sverige

– redogöra för rättsverkningarna av att ett utländskt månggifte inte erkänns eller annars inte tillåts bestå i Sverige och analysera och ta ställning till hur orimliga konsekvenser för berörda personer kan undvikas.

Särskild utredare blev hovrättsrådet Anne Kuttenkeuler. Till sitt stöd hade hon ett antal experter. I januari 2020 framlade utredningen betänkandet SOU 2020:2.

Utredningens huvudförslag blev att utländska månggiften inte ska erkännas i Sverige oavsett parternas anknytning till Sverige när äktenskapet ingicks.

Utredningen anförde som skäl för sitt förslag bland annat att man internationellt på ett tydligt sätt tagit avstånd från månggifte. FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor har konstaterat att månggifte motverkar kvinnors rätt till jämställdhet och kan ha så allvarliga känslomässiga och ekonomiska konsekvenser för en kvinna, och dem som är beroende av henne, att sådana äktenskap bör förhindras och förbjudas. Uttalandena har gjorts mot bakgrund av 1979 års FN-konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW). Av artikel 16 i den konventionen följer att alla lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av kvinnor i frågor som gäller äktenskap ska vidtas. Vidare erinrade utredningen om att FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor och FN:s kommitté för barnets rättigheter tillsammans i en rekommendation 2014 uttalat att polygami strider mot en kvinnas värdighet och hennes mänskliga rättigheter och frihet, inkluderande jämställdhet och skydd inom en familj. Enligt rekommendationen har konventionsstaterna uttryckliga skyldigheter att motverka och förbjuda polygami. Utredningen konstaterade också att svensk rätt (till exempel regler om bodelning, arv, pensioner och försäkringar) inte är utformad för att kunna tillämpas på utländska månggiften. Mot den här bakgrunden ansåg utredningen att det fanns behov av en skärpt och förtydligad lagstiftning, och att behovet har accentuerats genom att förekomsten av registrerade månggiften på senare år har ökat markant, inte minst genom ett ökat antal asylsökande (SOU 2020:2 s. 143 f.).

Ventilen, som innebär att utländska månggiften kan erkännas om synnerliga skäl föreligger, behölls dock i utredningens förslag.

Utredningen föreslog vidare en övergångsbestämmelse innebärande att äldre bestämmelser om erkännande ska gälla för äktenskap som har ingåtts före ikraftträdandet av de nya striktare reglerna. Det innebär till exempel att ett månggifte som ingicks i Syrien år 2020 kan komma att erkännas i Sverige år 2030. För att påskynda lagändringens genomslag framfördes i utredningens expertgrupp ett förslag om att sådana månggiften, som inte antecknats i det svenska personregistret före de nya reglernas ikraftträdande, skulle vägras erkännande. I praktiken innebär det att ett månggifte, där makarna anländer till Sverige efter 1 juli 2021, inte kommer att erkännas även om äktenskapet ingicks före den dagen.

Utredningens förslag har remissbehandlats under våren 2020. Utredningens huvudförslag om generellt icke-erkännande av utländska månggiften har därvid fått ett mycket starkt stöd. Däremot har vissa remissinstanser riktat kritik dels mot att ”ventilen” behålls, dels mot att övergångsbestämmelsen skulle kunna medföra erkännande i Sverige av utländska månggiften under lång tid framöver.

Riksdagens uttalande våren 2020
Riksdagen har våren 2020 med mycket stor majoritet uttalat följande: ”Utskottet konstaterar att polygama äktenskap är en icke önskvärd företeelse och att det därför är angeläget att sådana äktenskap vägras erkännande eller på annat sätt inte tillåts bestå i Sverige. Utskottet ser därför positivt på förslaget från Utredningen om strängare regler om utländska månggiften att ta bort det befintliga anknytningskravet i fråga om utländska polygama äktenskap, så att hinder mot erkännande ska gälla oavsett parternas anknytning till Sverige när äktenskapet ingicks. Enligt utskottet är det dessutom motiverat att en ny reglering på området får ett snabbt genomslag. Sålunda bör i vart fall sådana polygama äktenskap där de berörda personerna kommer till Sverige efter ikraftträdandet av de nya reglerna omfattas av dessa.” (2019/20:CU 17.)

Proposition våren 2021
Justitiedepartementet arbetar för närvarande med en lagrådsremiss. Proposition planeras till våren 2021 och ikraftträdande den 1 juli 2021.

Internationell utblick
Nedan redogörs för månggiftesfrågan i Danmark, Norge och Finland samt i Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Gemensamt för dessa länder är att inhemska månggiften inte är tillåtna. Däremot är inställningen delvis olika till månggiften ingångna i länder där sådana är tillåtna. (SOU 2020:2 s. 81–89.)

Danmark
I Danmark är huvudregeln att utländska äktenskap vägras erkännande, där detta skulle strida mot grundläggande danska rättsprinciper (ordre public). Detta gäller månggifte oavsett om makarna vid vigseltillfället hade anknytning till Danmark. Undantag kan dock göras om makarna skulle försättas i en orimlig situation. (Jämför den svenska ”ventilen”.)

Norge
I Norge erkänns inte utländska månggiften om minst en av parterna hade anknytning till Norge vid ­vigseltidpunkten. (Jämför nuvarande regeln i 1:8 a IÄL.) Dessutom finns i Norge en ordre public-regel. Huruvida den kan tillämpas på utländska månggiften, där ingen av parterna hade någon anknytning till Norge vid vigseltillfället, är omstritt i den norska doktrinen. Noteras kan dock att polygama äktenskap, där makarna vid vigseltillfället saknade anknytning till Norge, inte registreras i det norska folkbokföringsregistret på grund av ordre public. (Jämför med Sverige där sådana äktenskap för närvarande registreras i det svenska folkbokföringsregistret.) I Norge tillämpas således ordre public mindre restriktivt än i Sverige. Även i Norge finns ett undantag motsvarande den svenska ”ventilen”, men detta undantag tillämpas mycket restriktivt, till exempel om det tidigare äktenskapet har hunnit upplösas eller om parterna felaktigt trott att det första äktenskapet var upplöst. Justitiedepartementet arbetar med frågan och har som underlag två utredningar. Något klart lag­förslag föreligger emellertid ännu inte.

Finland
I Finland är utgångspunkten att utländska månggiften erkänns trots att även Finland har en ordre public-regel. Dock kan åklagare väcka talan om tvångsupplösning om båda makarna har hemvist i Finland. Tvångsupplösning kan ske även om makarna saknade anknytning till Finland när äktenskapet ingicks. Äktenskapets längd kan påverka om åklagare väljer att föra talan om tvångsupplösning.

Tyskland
Utländska månggiften, som ingås i ett land där de är giltiga, erkänns som regel i Tyskland, såvida ingen av makarna är tyska medborgare. Även i tysk rätt finns en ordre public-regel, men den tillämpas generellt inte. Även i Tyskland har funnits ett lagförslag, att utländska månggiften som regel ska upphävas om båda makarna sedermera förvärvat hemvist i Tyskland. Förslaget tycks dock inte (i vart fall för närvarande) leda till ändrad lagstiftning.

Frankrike
I Frankrike kan månggiften ingångna i utlandet ogiltigförklaras, om en av makarna är fransk medborgare. Sådana utländska månggiften, där ingen av parterna är fransk medborgare, anses strida mot ordre public. Trots att sådana äktenskap inte anses gälla i Frankrike, kan de ges rättsverkningar i vissa frågor, till exempel för livförsäkringar, men där­emot inte i vissa andra frågor, som till exempel ansökan om uppehållstillstånd.

Storbritannien
Utländska månggiften är ogiltiga om någon av makarna hade hemvist i Storbritannien när äktenskapet ingicks. Om däremot ingen av makarna hade hemvist i Storbritannien vid vigseltillfället, kan utländska månggiften som regel erkännas. Ett sådant äktenskap ger dock inte samma rättigheter till socialförsäkringsförmåner, bidrag och pensioner som ett monogamt äktenskap.

Ulf Bergquist
Advokat

Advokat Ulf Bergquist har varit Advokatsamfundets expert i utredningen om månggifte.

Annons
Annons
Annons