search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Hopp och utmaningar för världskänd stiftelse

Nobelpriset är känt över hela världen. Det ställer stora krav på de organisationer som förvaltar priset och inte minst på Nobelstiftelsen. Under åren som vd för Nobelstiftelsen har Lars Heikensten kämpat med att förstärka stiftelsens ekonomi, hanterat juridiska utmaningar av olika slag, byggt ut omfattande publika verksamheter och hanterat krisen i Svenska Akademien.

Vid nyår lämnar Lars Heiken­sten posten som vd för Nobelstiftelsen efter närmare tio år. Stiftelsen, som har det övergripande ansvaret för att Alfred Nobels testamente uppfylls och förvaltar Alfred Nobels efterlämnade förmögenhet, har funnits i 120 år.

Stiftelsens kapital är i dag omkring 4,7 miljarder kronor. Det är förstås mycket pengar, men långt ifrån de stora forskningsstiftelsernas kapital, understryker Lars Heikensten, som gör klart att stiftelsen med glädje tar emot donationer.

– Nobelpriset är kanske en av de mest kända svenska företeelserna i världen. Vi har verkligen hela världen som arbetsfält. Samtidigt är vi en liten organisation. Som chef för Nobelstiftelsen får man räkna med att det mesta man gör får uppmärksamhet, konstaterar Lars Heikensten.

Utmanas juridiskt
Som alla stiftelser ställs Nobelstiftelsen då och då inför olika juridiska frågeställningar. Det kan handla om allt från arbetsrättsfrågor, som när Nobelmuseet tvingats till personalnedskärningar under coronapandemin, till komplicerad stiftelsejuridik rörande exempelvis beslutsrätten när det gäller fredspriset.

Ett världskänt varumärke som Nobelpriset ställs också självfallet inför immaterialrättsliga frågeställningar och utmaningar i alla världens hörn, i synnerhet olika former av varumärkesintrång.

Ansvaret för att koordinera juridiken vilar på Nobelstiftelsens chefsjurist Per Josefson. Det händer också att stiftelsen tar hjälp av advokater i Sverige eller utomlands.

För att ha bättre kontroll över de juridiska förutsättningarna avtalar Nobelstiftelsen numera med alla sponsorer och avtalspartners att eventuella konflikter regleras i Sverige eller Norge och enligt svensk respektive norsk rätt.

– Vi har överenskommelser över hela världen, och då är det viktigt att ha en enhetlig modell för hur detta regleras. Vill man ha ett samarbete med Nobelpriset, får man finna sig i att det avgörs i Stockholm eller Oslo om det blir konflikter, fastslår Lars Heikensten.

Två gånger, 2003 och 2012, har forskare som ansett sig förbigångna av Nobelpriskommittén i medicin stämt Nobelstiftelsen, formellt för hur priskommittén formulerat prismotiveringen. De hade ingen framgång i sak, men processerna kostade både tid, kraft och pengar. 

Risken är att stämningarna ökar. En kort tid i det globala rampljuset kan locka, konstaterar Lars Heikensten. I Norge har det länge funnits en grupp aktivister som utmanat den norska fredspriskommitténs tolkning av testamentet. De ansökte om stämning mot Nobelstiftelsen för priset till EU 2012. Nobelstiftelsen, som ytterst är ansvarig för att prissumman delas ut enligt stiftelseförordnandet, borde enligt dem ha in­gripit. Det blev dock inte någon rättegång, eftersom aktivisternas talan avvisades på grund av bristande talerätt.

För Lars Heikensten är det självklart att Nobelstiftelsen och de prisutdelande institutionerna granskas och ifrågasätts.

– Med den ställning vi har är det naturligt. I det långa loppet är det också bra. Det är därför vi har valt att öppna oss på olika vis, säger Lars Heikensten.

– Det är viktigt att det finns insyn i stiftelser, att det är tydligt vem som bär ansvaret för att uppfylla testators vilja och att det finns möjlighet till ansvarsutkrävande. Sedan är det en annan sak att vi tycker det är väldigt tydligt i Alfred Nobels testamente att det är prisutdelarna som ska göra tolkningen av vem som ska få ett visst pris, värderingen av meriterna. Det är inget vi anser att Nobelstiftelsen ska lägga sig i, fortsätter han.

Tvingades agera mot Akademien
Lars Heikensten vill hålla rågången tydlig mellan Nobelstiftelsen, som finansierar Nobelpriset, och de olika institutioner som utser pristagare. Men han tvingades göra ett undantag: När nyheterna spreds om de olika missförhållandena i Svenska Akademien 2017 och 2018 riktade Heikensten hård kritik mot Akademien och hur den hanterade situationen.

Lars Heikensten förklarar sitt agerande med att han och Nobelstiftelsen är satta att värna Nobelpriset och dess ställning.

– Om en prisutdelande institution agerar på ett sådant sätt att hela systemets trovärdighet hotas måste Nobelstiftelsen ta sitt ansvar och ingripa. Nobelprisets ställning är viktigare än en enskild prisutdelares ansvar eller rätt att dela ut priset.

I dag bedömer Heikensten att Akademien är på väg åt rätt håll.

– Krisen hade inte behövt uppstå. Om de mest inblandade ledamöterna satt sitt uppdrag före sin person hade det löst sig snabbare. Det var nära ett tag att Akademien helt imploderade. Det lyckades vi undvika och det är jag glad för. Och i dag är det en helt annan akademi än tidigare, med många nya ledamöter, varav sex kvinnor, nya regler för att undvika problem framöver och en mer öppen verksamhet, säger han.

Fortfarande finns det dock förbättringar att göra, anser Lars Heikensten.

– Jag tror att arbetet med att utse Nobelpristagare mår bra av förnyelse och rotation, och det har man i de andra Nobelkommittéerna. Men också det här tror jag är på gång.

Efterlyser tillskott
Nobelpriset är i dag inte det beloppsmässigt största vetenskapliga priset i världen. Fortfarande skulle nog ändå de allra flesta säga att det är världens mest prestigefyllda pris, det påstår i alla fall Encyclopædia Britannica. Men konkurrensen hårdnar, även bland vetenskapspriserna, konstaterar Lars Heikensten.

– Nobelpriset har en stark ställning internationellt. Det allra viktigaste är att arbetet i de olika prisutdelande institutionerna fungerar bra, att de fortsätter att utse personer som ses som bra och värdiga. Det är genom kompetens och integritet under mer än ett hundra år som priset fått sin ställning, säger Lars Heikensten.

Samtidigt är det också viktigt att stiftelsens ekonomi sköts väl. Under Heikenstens tid har utgiftsnivån sänkts och kapitalet vuxit från knappt 3 miljarder kronor till i dag 4,7 miljarder. Avkastningen ska täcka själva prissummorna, arbetet med att utse pristagare, stiftelsens administration och merparten av kostnaderna för högtidligheterna.

– Det har skapats nya priser, stora priser. Ingen blir förstås ledsen för ett Nobelpris, även om det inte är världens största pris längre, men man vill ju inte heller att det ska bli ett litet pris. Därför är det viktigt att ekonomin sköts, säger Heikensten.

Nobelstiftelsen arbetar med att försöka få in donationer och arv. Sådana bidrag är ytterst välkomna, påpekar Lars Heikensten. Ju starkare ekonomi, desto bättre.

– Nobelpriset har en unik ställning och har blivit ännu viktigare på senare år, när allt fler människor ifrågasätter grundläggande mänskliga rättigheter, vetenskap och kunskap. Ska vi kunna fortsätta vara en av de kanske viktigaste symbolerna i världen just för dessa hotade värden behöver vi en stark ekonomi, säger han, och tillägger att prisets betydelse för Sverige knappast kan överskattas.

Ger hopp för framtiden
Vid årsskiftet lämnar Lars Heikensten vd-posten och lämnar över till norrmannen Vidar Helgesen. Heikensten talar först om att ta det lugnare, men sen framgår både att han nyligen utsetts till ordförande i Finanspolitiska rådet och att han är öppen för annat i lagom skala. För Nobelstiftelsens del ser förutsättningarna i grunden goda ut, menar Heikensten.

– Vi svenskar vet att Nobelpriset är stort, men att det är så stort som det är det hade jag inte riktigt förstått innan jag började arbeta med det, säger Lars Heikensten.

– Men med den starka positionen följer också många utmaningar och höga krav. Allt vi gör måste vara bra, och vi måste ständigt vara beredda att agera över hela världen för att upprätthålla vår ställning.

En annan viktig uppgift för Nobelstiftelsen fram­över är de utåtriktade verksamheter som bedrivs sedan ungefär 20 år för att skapa engagemang och sprida kännedom om Nobelpriset och de insatser som belönats inom de olika prisområdena, vetenskap, litteratur och fred.

– Nobelcentret i Stockholm är ett bra exempel. Det ska bli ett hus för kultur och vetenskap där vi ska kunna ta oss an framtidens stora frågor. Stockholm och Sverige ska kunna ha glädje av Nobelprisets ställning och kraft året runt. Vi ska bidra till att få ut Alfred Nobels värderingar, berätta om pristagare och vad de åstadkommit, och därmed ge hopp. I dessa tider är det jätteviktigt, säger Lars Heikensten.

Samtidigt innebär sådana satsningar nya kostnader.

– Ja. Men de verksamheterna är helt separerade från Nobelstiftelsens egen ekonomi. Alla utåtriktade verksamheter finansieras antingen genom donationer, via partnerskap med företag, med statliga eller kommunala bidrag eller med inträden. Så de här verksamheterna lever på så sätt sitt eget liv. 

Nobelstiftelsen

Nobelstiftelsen bildades år 1901 i enlighet med instruktionerna i Alfred Nobels testamente. Stiftelsens primära syfte är att säkra att intentionerna i testamentet uppfylls. Styrelsen tillsätts av fullmäktige som utses av de institutioner som utser pristagare: Kungl. Vetenskapsakademien, Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, Svenska Akademien och Den Norska Nobelkommittén, utsedd av Stortinget.

Nobelstiftelsen förvaltar också den förmögenhet som Nobel efterlämnade och som finansierar Nobelpriset. Under de senaste två decennierna har en omfattande publik verksamhet byggts upp med syfte att inspirera och sprida kunskap om Nobelpriset. Det handlar om utställningar, skolaktiviteter, programverksamhet och digitala produktioner.

Ulrika Öster, Tom Knutson

Annons
Annons
Annons