search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Prisad konfliktlösning med förhinder

Medling är en urgammal metod att lösa tvister och kan användas både i näringslivet och i familjemål. Enligt medlande advokater kan medlingen många gånger hjälpa tvistande parter att spara både tid, pengar och relationer. Men trots lovorden och lysande statistik från många håll, har medlingen svårt att vinna mark i Sverige. 

Medling som metod att lösa konflikter är förmodligen lika gammal som det mänskliga språket. Alla föräldrar med två eller flera barn och alla chefer i hyfsat stora organisationer har förmodligen, medvetet eller ej, många gånger fått medla mellan starka viljor och intressen.

Medlaren är den neutrala tredje parten, med uppgiften att lyssna in de olika intressena och lotsa de stridande till samsyn eller åtminstone en hållbar överenskommelse. I internationell politik och i relationerna mellan arbetsmarknadens parter har medling ofta en central roll.

Men även i konflikter som traditionellt lösts i domstol eller skiljeförfaranden kan medling vara ett rationellt val, både samhällsekonomiskt och för de enskilda parterna. Medling används i dag i bland annat i kommersiella och familjerättsliga tvister. Och nu börjar allt fler svenska advokater intressera sig för medlarrollen och medlingen som en metod att lösa konflikter.

Medlar människor

Advokat Gert Nilsson Eldrimner är ackrediterad som medlare av engelska CEDR och engagerad i nätverket Svenska Medlare. Han kan tala länge om medlingens fördelar.

– Efter att ha tvistat i domstol i många år så har jag kommit till insikten att det måste finnas bättre sätt att lösa konflikter än att man tvistar sönder varandra, och de relationer man har. Och att det kostar mycket tid och pengar, sammanfattar han.

Numera säger Gert Nilsson Eldrimner nej till alla uppdrag som ombud i traditionella processer i domstol eller skiljeförfarande. Juridiska råd ger han fortfarande, men när det gäller tvister lägger han all sin kraft på att medla, i stället för att, som han uttrycker det, ”vara den som ska ladda bössan och skjuta så bra man kan”.

Till skillnad från de flesta medlande advokater medlar Gert Nilsson Eldrimner i både kommersiella och familjerättsliga tvister.

– Generellt kan man säga att man inte medlar tvister, man medlar människor. Och människor, de förekommer både i företag och i familjer och allt där emellan. Det handlar väldigt mycket om att hjälpa parterna själva att se vilka deras bakomliggande intressen och behov är, jämfört med vad de säger att de vill, påpekar Gert Nilsson Eldrimner.

Eric M. Runesson är numera justitieråd i Högsta domstolen. Men fram till 2018 var han advokat och flitigt anlitad medlare i kommersiella tvister. Han förklarar varför medling många gånger kan vara ett mer ekonomiskt sätt att lösa tvister.

– I en domstol går väldigt mycket tid och resurser åt till att föra över tillräckligt mycket kunskap om tvisten till en vilt främmande människa som sedan ska fatta beslut. Elegansen med medling, och det som gör att du sparar tid och kostnader, det är att den bygger på den kunskap som parterna redan har. Det blir inte nödvändigt att föra över så mycket av tvistens substans till medlaren, som ju bara sysslar med processen, säger Eric M. Runesson.

En annan stor fördel med medling, som alla intervjuade advokater tar upp, är att medlingen lämnar över beslutandemakten till parterna, i stället för till någon annan. Och just självbestämmandet ger också andra positiva konsekvenser, menar bland andra Gert Nilsson Eldrimner.

– Utöver att man själv har kontrollen över sitt liv och sina pengar, så är det också, när man väl kommer överens, mer sannolikt att den överenskommelsen blir hållbar än om någon annan bestämt, säger han.

En medlare är dessutom betydligt friare än en domare eller ett partsombud i domstol att ta upp frågor bortom de rent juridiska.

Spar tid och pengar

Medlarnas ljusa bild av medlingen som tvistelösningsmetod i kommersiella tvister tycks få stöd i de siffror som finns. I USA, där medling är en vanlig konfliktlösningsmekanism i kommersiella tvister, vittnar medlare om att omkring 75 procent av de medlade tvisterna leder fram till överenskommelser, ofta både snabbare och billigare än en traditionell process skulle ha gjort.

I Storbritannien fann organisationen Centre for Effective Dispute Resolution, CEDR, som bland annat arbetar för att främja medling, erbjuda medling och utbilda medlare, i en studie från 2018 att brittiska företag sparat 3 miljarder pund per år på att använda medling i stället för andra konfliktlösningsmetoder. Enligt CEDR ledde hela 86 procent av de medlade konflikterna till uppgörelser.

Enligt en EU-studie 2011 har medlingen mycket stor potential att spara tid och pengar för tvistlösning. Experterna bakom studien fann att även om medlingen enbart skulle lyckas i en fjärdedel av alla fall så var medling billigare och mindre tidskrävande än traditionella tvistlösningsmekanismer.

Kanske är det siffror som dessa som fått EU att driva på för ökad medling. 2008 års medlingsdirektiv ställer krav på medlemsstaterna att tillhandahålla regler för medling i dispositiva, privaträttsliga tvister.

I spåren av direktivet fick Sverige en lag om medling i vissa privaträttsliga tvister. Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut erbjuder medling som ett av flera tvistelösningsverktyg, och vid såväl Sydsvenska handelskammaren som Västsvenska handelskammaren inleds skiljeförfaranden med medling. Om medlingen inte leder till en överenskommelse eller någon av parterna inte vill fortsätta medlingen, övergår tvisten till skiljeförfarande.

Ger hållbara avtal

Även i familjerättsliga tvister om vårdnad, boende och umgänge tycks medling kunna ge goda resultat. 2014 års vårdnadsutredning fann i sin genomgång av forskningen att familjemedling i ett tidigt skede ledde till färre domstolsprocesser, liksom till fler överenskommelser och fler fall av gemensam vårdnad. Andra resultat var att medling ger fler nöjda föräldrar; särskilt pappor tycks bli mer nöjda än vid andra former av konfliktlösning.

I Sverige har domstolarna sedan år 2006 kunnat förordna en medlare i tvister om vårdnad, boende och umgänge. Bland medlarna finns, förutom beteendevetare, också en hel del advokater.

En av dem är Anna Hellron Wikström, som varvar medlaruppdrag med rollen som ombud i familjerättsliga tvister. Precis som Gert Nilsson Eldrimner ser hon att överenskommelser som nåtts via medling ofta blir mer hållbara än domar eller förlikningar som nås i domstolen.

– Vid en domstolsprocess blir ofta en part missnöjd, eller ibland båda parterna, för att det är en mer fyrkantig process, där man inte kan ta in de frågor som ligger runt omkring. Det ligger i sakens natur när domstolen behöver fatta beslut kring barn. I medlingen är det i stället parterna som helt styr överenskommelsen och där kan man också ta in viktiga mjuka frågor som inte är juridiska, säger Anna Hellron Wikström.

Att föräldrarna själva kommer överens har också positiva effekter för de barn som tvisterna handlar om, menar Anna Hellron Wikström.

– Det är föräldrarna som avslutar konflikten, vilket gör att barnen får höra att mamma och pappa bestämt gemensamt, i stället för att den ena parten förmedlar att detta inte alls blev bra. Det är en jättestor skillnad för barnen. Barnen blir de verkliga vinnarna i medling, tycker både Anna Hellron Wikström och hennes medlar- och byråkollega Alexandra Lyckman.

Och advokat Lina Kitti delar den bilden.

– Medlingsförfarandet innebär att barnets intressen sätts mer i fokus. Det möjliggör också att föräldrarna återfår ett förtroende för varandra och börjar föra en dialog, vilket parterna kanske inte har gjort under en längre tid, säger hon.

Den paradoxala medlingen

Självklart kan medling ibland misslyckas. Det finns också en del, om inte kritiska, så åtminstone varnande, röster i diskussionen om medling, åtminstone inom familjerättens område (se artikeln ”Bra metod som behöver kvalitetssäkras”). Den bild som målas upp av advokaterna blir trots det att medling, vid rätt tidpunkt och med skickliga medlare, många gånger kan vara ett effektivt och långsiktigt hållbart sätt att lösa konflikter.

Samtidigt verkar medlingen som metod inte riktigt ha fått genomslag i Sverige. Någon fullständig statistik finns inte – mycket av den kommersiella medlingen bedrivs i tysthet. Men antalet medlingar vid Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut under de senaste åren är lågt, mellan noll och åtta medlingar per år.

Domstolarna i sin tur för ingen statistik över antalet förordnade medlare. De studier som gjorts antyder dock att medlare utses bara i några få procent av familjemålen.

Situationen är densamma i stora delar av Europa. Enligt en utvärdering beställd av Europaparlamentet, tio år efter antagandet av medlingsdirektivet, används medling i EU bara för att lösa 1 procent av alla civilrättsliga mål.

Ett land som sticker ut på den europeiska kontinenten är Italien, med omkring 150 000 medlingar per år. En viktig förklaring är förstås att medling där är obligatoriskt i vissa tvister. Omkring 15 procent av alla civilrättsliga tvister ska numera inledas med ett försök till medling. Om försöket inte lyckas har parterna möjlighet att hoppa av.

Även på familjerättens område förekommer obligatorisk medling. I Norge måste sedan 1993 alla föräldrar med barn under 16 år som separerar besöka en medlare – även de som är helt överens i frågorna om vårdnad, boende och umgänge. Enligt uppgifter från 2017 ledde medlingen i 75 procent av fallen fram till ett skriftligt avtal.

Bilden av medling i Europa är, precis som EU:s utvärdering skriver, paradoxal. Å ena sidan beskrivs medling genomgående som en av de bästa eller den bästa metoden att lösa civilrättsliga tvister. En viktig förklaring till detta är förmodligen att parterna går in i processen frivilligt. Å andra sidan har denna förträffliga metod ytterst svårt att vinna mark i Europa – i alla fall när den införs som ett helt frivilligt alternativ. 


Medling

Medling är en metod för att lösa eller hantera konflikter och ett av flera verktyg som med ett samlingsnamn kallas alternativ tvistlösning eller ADR (efter engelska alternative dispute resolution). Medlingen bygger på att en tredje opartisk person, medlaren (det kan också vara två medlare), går in i konflikten och hjälper parterna att kommunicera och hitta lösningar på ett konstruktivt sätt. Medlaren själv har små eller inga maktbefogenheter, och tanken är att parterna själva, med stöd av medlaren, ska nå fram till lösningen.

Italien: Obligatorisk medling i vissa civilrättsliga tvister

Italien införde 2011 regler om obligatorisk medling i vissa kommersiella tvister, där­ibland bank- och försäkringstvister och fastighetstvister. Först om medlingen misslyckades prövades tvisterna i domstol. De nya reglerna innebar att medlingen tog rejäl fart: från nästan ingen medling alls medlades plötsligt 200 000 tvister om året.

Reglerna underkändes sedan av landets författningsdomstol, som ansåg att det krävdes ett parlamentsbeslut för att införa obligatorisk medling, och medlingsfallen minskade åter drastiskt i antal.

2013 antog så parlamentet en ny, mildare lag om medlingskrav. I stället för att genomgå en hel medlingsprocess måste nu parterna i vissa tvister delta i ett första möte med en medlare. Därefter kan de välja att fortsätta medlingen eller att gå till domstol.

Trots den ökade valfriheten genomförs nu omkring 150 000 medlingar per år i Italien. Många resulterar i förlikningar – under första halvåret 2018 var siffran 44,3 procent.

Norge: Obligatorisk medling i vårdnadsmål

Norge tillämpar sedan 1993 obligatorisk medling för alla föräldrar med barn under 16 år som separerar. Även föräldrar som är helt överens i frågorna om vårdnad, boende och umgänge måste alltså besöka medlaren för att få till stånd ett avtal. Enligt uppgifter från 2017 ledde medlingen i 75 procent av fallen fram till ett skriftligt avtal. Endast de som har intyg om att de deltagit i medling kan väcka talan i domstol i frågan om barnen.

Medlingsplikten innebär att alla föräldrar som separerar, med några undantag, måste träffa en särskild medlare i en timme (fram till 2007 tre timmar). Tiden kan därefter förlängas i ett par omgångar till maximalt sju timmar. Medlingen kan dock också omvandlas till kostnadsfri terapi, som kan pågå under lång tid. Barnen kan höras under ramen för medlingen, men i praktiken sker det sällan.

Medlarna är i huvudsak anställda vid offentliga familjevernkontor, men även andra grupper kan godkännas som medlare. Bland medlarna finns präster, psykologer och advokater.
Källa: Se barnet! SOU 2017:6.

EU:s medlingsdirektiv

Europaparlamentet och Europeiska unionens råd antog år 2008 ett direktiv (2008/52/EG) om vissa aspekter på medling på privaträttens område (medlingsdirektivet). Syftet var att främja tillgången till tvistlösning och uppgörelser i godo genom att uppmuntra användandet av medling och genom att skapa ett väl avvägt samspel mellan medling och sedvanliga domstolsförfaranden.

Direktivet omfattar dispositiva tvistemål, och tar främst sikte på privat medling, men är också tillämpligt på medling som en domstol beslutar om så länge den medlande domaren inte ansvarar för handläggningen av målet i fråga.

Medlingsdirektivet implementerades i Sverige genom lagen (2011:860) om medling i vissa privaträttsliga tvister.

Källor

Centre for Effective Dispute Resolution (CEDR): The Eighth Mediation Audit, 2018.

Europaparlamentet: A Ten-Year-Long “EU Mediation Paradox” When an EU Directive Needs to Be More … Directive, 2018.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/52/EG av den 21 maj 2008 om vissa aspekter på medling på privaträttens område

EU: Direktiv 2008/52.

European Commission for the Efficiency of Justice (CEPEJ): Mediation Development Toolkit, 2018.

Global Pound Conference Series 2016–2017.

Göteborgsklausulerna. Västsvenska handelskammarens förtroenderådsregler om medling och skiljeförfarande.

International Bar Association: Mediation in the USA, 2015.

Medlingsregler för Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut, 2014.

Se barnet! SOU 2017:6.

Sydsvenska Industri- och Handelskammarens skiljedomsregler, 2016.

Velasco, Daniel; Gaunitz, Victoria: Riskbedömningar uteblir – barn riskerar att fara illa, SR Ekot, 24 augusti 2020.

Velasco, Daniel; Gaunitz, Victoria: Barns röst uteblir i vårdnadstvister, SR Ekot, 25 augusti 2020.

Ulrika Öster

Annons
Annons
Annons
Annons