Podden ett sätt att nå ut med advokatperspektivet

Poddradion började egentligen växa fram internationellt redan under 00-talet. I Sverige kom genombrottet under 2010-talet, och under de senaste 10 åren har poddandet revolutionerat radiovärlden. Plötsligt kan vem som helst göra radio, enbart med hjälp av en mick och lite programvara. Omvänt kan vi alla lyssna på det program vi vill, när och var vi vill.

Carl Fhager, advokat på MAQS, började tidigt lyssna på poddradio. Han var också en av de första advokaterna, kanske den allra första, som själv gav sig ut i etern med en podd. Förhandlingspodden drog igång redan 2016, och fyller nu under hösten tio säsonger.

Poddandet startade som ett sätt att skala den föreläsningsverksamhet, med tema förhandlingar, som Carl lagt mycket tid på.

– Jag tror att jag var ute på en promenad och lyssnade på en podd, och så kom jag att tänka på skärningspunkten: skalbarhet, föreläsning och podd. Då insåg jag, näe jag slutar föreläsa och startar en podd i stället. Jag kände väldigt starkt att det där blir nog bra, säger Carl Fhager.

Advokatbyrån var positiv, mikrofoner inköptes och så startade Förhandlingspodden. Podden fick en flygande start, mycket tack vare den första gästen – och dennes pappa.

– Jag hade fotbollsspelaren Tobias Hysén som första gäst. Vi la ut avsnittet och jag ringde till pappa Glenn Hysén, som har 250 000 följare på Twitter. Jag sa att ”Glenn, nu ska du re­tweeta detta”, berättar Carl med viss förtjusning.

Knepet är inte hans eget, utan kommer från Kristoffer Triumf och hans podd Värvet, som fick snabb spridning sedan förste gästen Soran Ismail twittrat om sin medverkan. Värvet är för övrigt en av Carl Fhagers favoritpoddar.

Förhandlingspodden är en intervjupodd, med inbjudna gäster. Bland gästerna märks professor Christina Ramberg, fastighetskungen Hans Wallenstam och konstnären Ernst Billgren. Det är, förklarar Carl, generellt lätt att få gästerna att ta plats i advokatbyråns studio.

– Att hitta gäster är inte några problem. Utmaningen är att hitta rätt gäster. Att hitta en dynamik så att man kan fortsätta med det lustfyllda lärandet, säger han.

Det tycks som att Carl lyckats väl med den ambitionen. Förhandlingspodden blev tidigt en av de mest lyssnade näringslivspoddarna, och är det fortfarande.

Lyssnare kan förstås räknas. Svårare är dock att mäta andra resultat. Men Carl Fhager tror att hans arbete gynnar både honom och byrån.

– En annan effekt är att du bygger relationer med alla gäster. Ytterligare en effekt är att du tar en position som en expert på området. Det är ett modernt sätt att visa vem jag och byrån är, sen tror jag rent allmänt att man inte får vara nyttofokuserad, det måste kännas roligt, säger Carl.

Gör det krångliga tydligt

En annan poddande affärsadvokat är Emelie Svensäter Jerntorp på advokatfirman Vinge. I maj 2018 sände hon ut det första avsnittet av Arbetsrättspodden. Precis som Förhandlingspodden bygger den på samtal mellan Emelie och en annan gäst, som regel en annan Vingemedarbetare. Ämnet är tydligt – arbetsrätt – och podden vänder sig främst till personer som arbetar med personalfrågor.

Emelie Svensäter Jerntorp har ett tydligt pedagogiskt syfte med poddandet: att ”göra det krångliga lite tydligare”.

– Vi förmedlar kanske komplicerade frågor, men på ett roligt och lätt sätt. Det ska inte vara så himla komplicerat att prata med en advokat bara för att ämnet är juridiskt, säger Emelie.

Bland unga människor är poddlyssnandet en självklar del av vardagen. Och Emelie märker att podden når studenter.

– Vi har fått en del ansökningar på grund av podden. ”Vi har hört er podd och vill gärna jobba hos er …”. Det är jätteroligt, för arbetsrättare är inte så lätta att hitta, säger hon.

Ämnena i Arbetsrättspodden varierar, från framåtblickande som LAS-utredningens förslag, till ständiga frågor för HR-ansvariga, som visstidsanställningar och diskriminering. Samtalen är ofta påfallande konkreta, med tips och svar på vad som gäller.

– Vi försöker ha lite tips och trix med oss varje gång, så att lyssnaren efter en kvarts lyssning känner att han eller hon får något att ta med sig, säger Emelie.

Poddformen är förstås ganska ny för Emelie och Vinge. Samtidigt utgör den bara en del i ett större arbete, påpekar Emelie.

– Vi kan våra grejer och vill gärna förmedla det. Det här är en typ av kunskapsöverföring, marknadsföring och en service till våra klienter och blivande klienter, precis som att man träffas och tar ett möte eller skriver ett nyhetsbrev, säger hon.

En skillnad mellan seminarier och poddar är att lyssnaren kan ta del av podden när och var hon eller han vill. Formatet på Arbetsrättspodden, med ungefär 15 minuter långa avsnitt, är också anpassat till upptagna yrkesmänniskor, som ofta lyssnar på bussen eller tåget till och från jobbet.

Poddandet i egen studie är dessutom flexibelt för den som spelar in. Emelie och hennes kolleger kan helt enkelt sätta sig ner och spela in när det dyker upp ett intressant ämne och när tiden finns. Och det är bra att vara just flexibel i sina ämnesval, påpekar Emelie.

– Det går inte att sätta ett schema för hela året och sedan hålla sig till det. Om det sedan kommer ett superintressant rättsfall som får världen i gungning, då måste vi kunna sticka in det och inte fastna i det planerade. Jag tror att det blir roligare på det sättet, säger Emelie Svensäter Jerntorp, som under våren exempelvis gjorde ett avsnitt om corona och arbetsrätten eftersom byrån just då fick väldigt många frågor om just det.

Föddes ur frustration

En annan advokatpodd, KRIMpodden, föddes framför allt ur frustration över samhällsutvecklingen. Brottmålsadvokaterna och byråkollegorna Ulrika Borg och Lotta Wirén hade länge tillbringat mycket tid – i badrummet på morgonen, på tunnelbanan, eller i soffan på kvällen – oavbrutet pratande om olika saker de upprördes av i samhället. När poddmediet växte fram och mognade blev det en bra plattform för att fortsätta prata, men samtidigt nå ut.

– Tiden fanns inte att sätta sig och skriva en debattartikel, så vi tänkte att vi kan spela in medan vi pratar. Det blev ett naturligt medium, berättar Lotta Wirén.

Både Lotta och Ulrika beskriver sig som idoga radiolyssnare. Som brottmålsadvokater är de dessutom vana vid att tala inför människor. Ett ”pratforum” passade dem därför mycket väl.

Podden lanserades 2018, men hade då fått sin form under ett års experimenterande och inspelande. Fokus hamnade på hjärtefrågor som rättssäkerhet och rättssamhällets funktion – alltså just det som de ständigt brukade tala med varandra om.

– Det kändes då fånigt att prata om vad advokaten har för kläder i rätten eller andra mer ytliga ämnen. Vad vi egentligen brann för och ville prata om, var ju de lite tyngre frågorna, fastslår Ulrika Borg.

Under de två år som podden funnits har Ulrika och Lotta hunnit ta upp principiella frågor, som advokatens agerande och balansgång vid polisförhör, och en del uppmärksammade rättsfall. När de reagerat på direkta felaktigheter, som i fallet med SVT:s dokumentär om skådespelerskan Josefin Nilsson, har de begärt ut dom och förundersökning för att kunna förmedla ett mer objektivt perspektiv. En intervju har det hittills också blivit, med en före detta intagen som berättat om hur livet ser ut för den som sitter häktad.

KRIMpodden gjordes inledningsvis i en extern inspelningsstudio. Ulrika Borgs man, som arbetar som producent, bistod (och bistår fortfarande) med klippning och tekniska råd, när Lotta och Ulrika skapade sin egen studio på kontoret.

Att vara sin egen, och spela in med egen utrustning, har både för- och nackdelar, påpekar Ulrika och Lotta. Nackdelen är att det förstås har kostat en del att skaffa den nödvändiga utrustningen.

Fördelarna överväger enligt de båda. Den egna studion gör det lättare att få in inspelningar i brottmålsadvokaternas oregelbundna och oförutsägbara arbetsschema. Ulrika och Lotta kan nu spela in när de har tid, och när deras engagemang har väckts. Men framför allt ger den egna studion ett oberoende.

– Vi ville inte vara beroende av kommersiella intäkter och inte sälja reklam, utan spela in vår egen podd utan att någon annan skulle ha ett intresse i den, säger Ulrika Borg, och tillägger att det dessutom är skönt för lyssnarna att slippa reklam som stör lyssningen.

Lotta Wirén håller med.

– Det innebär att vi är helt fria i att välja vad vi vill prata om, vilket sätt vi vill prata om det och vilken struktur podden ska ha. Det blir det fria samtal som vi tänkte oss från början, säger hon.

KRIMpodden lockar en hel del lyssnare, och det har kommit en propå från ett produktionsbolag som velat ta in podden i sitt stall.

Men:

– Vi vill behålla vårt oberoende, fastslår Ulrika Borg.

Vill ge analys

Den förmodligen största advokatpodden i dag görs även den av två brottmålsadvokater. Kristofer Stahre och Martin Persson drog igång podden Skyldig? våren 2019, på initiativ av ett produktionsbolag, som såg en nisch inom den stora genren krimpoddar.

– Krimpoddar är populära, men de flesta är väldigt berättande och återger ett case. Produktionsbolaget ville ha analys i stället, berättar Kristofer Stahre, som också tror att produktionsbolaget såg honom och Martin som unga, spännande och lite mer folkliga än advokater normalt är.

– Sedan tror jag också att de ville ha två advokater i stället för vanliga personer, så att vi också kunde förklara vår yrkesroll, tillägger Martin Persson.

Det har de också försökt göra. Även om fokus i podden ligger på att diskutera och analysera uppmärksammade rättsfall, som Wilmafallet och Sätramordet, tar Martin och Kristofer också upp ämnen som försvararens roll, ersättningen till advokater i brottmål och varför en misstänkt mördare egentligen ska ha ett försvar.

– Vi känner att vi har ett ansvar att balansera den väldigt ensidiga och enkelspåriga debatten om hårdare tag och hårdare straff. Så det försöker vi smyga in så mycket vi kan i vår podd, även om det kanske inte nödvändigtvis är vad vår producent önskar i första hand, säger Kristofer, och fortsätter:

– Det känns som att det har funnits ett uppdämt behov av försvararperspektivet. Även personer som kanske har haft en negativ inställning på oss försvarare har fått en förändrad syn.

Martin berättar om en konkret erfarenhet av just detta, ett möte med häktesvakt som sa att han tidigare hatat advokater. Podden hade dock gett en ökad förståelse för försvararrollen.

– Det var kul att kunna ändra den åsikten, summerar Martin.

Skyldig? spelas in i en studio i DN-skrapan, och kommer ut en gång i veckan. Martin och Kristofer försöker vara flexibla och ta upp fall som diskuteras i medierna, och reagera på de frågor och kommentarer som kommer. De diskuterar också med varandra i podden.

– Vi har inte alltid samma åsikter och analyser. Det uppskattas nog av lyssnare och visar att juridiken inte alltid är svart-vit, säger Martin. Till skillnad från de andra poddande advokaterna får Martin och Kristofer betalt för arbetet – hur mycket vill och får de inte berätta. Men de konstaterar att poddandet ofta kräver en ordentlig arbetsinsats från dem, och att de ofta läser domar och delar av förundersökningar för att kunna ge en sann och bra bild av ett fall.

Synliggör advokatrollen

De olika advokatpoddarna har olika syften och målgrupper. Men en sak förenar poddadvokaterna: de vill alla bidra till att lyfta fram och synliggöra advokatrollen.

– Om vi kan förmedla en känsla av att det faktiskt inte är så jobbigt att sätta sig ner och ställa några frågor till en advokat, att det faktiskt kan hjälpa en att ro nåt i land, så har vi åstadkommit något väldigt bra i slutänden, säger Emelie Svensäter Jerntorp.

Även Carl Fhager ser ett behov av att lyfta fram advokaterna och deras betydelse för näringslivet.

Brottmålsadvokaterna, som ofta likställs med sina klienter och ifrågasätts i dagens debatt, är än mer angelägna om att visa upp vad en advokat egentligen är.

– Det behövs en röst som förklarar vad vi gör och hur vi resonerar, säger Martin Persson.

Han och Kristofer Stahre försöker också få in andra möjligen mindre publikfriande inslag i podden, i form av rättspolitik. De har bland annat diskuterat kraven på hårdare tag mot kriminella med en åklagare. Och det är ett angeläget område att ta upp, påpekar Kristofer.

– Vi känner verkligen att dit vi är på väg, det är ingen trevlig plats. Om man lyssnar på vissa debattörer så ska alla rättsprinciper upphävas för att sätta dit så många gangsters som möjlig, säger han.

För Ulrika Borg och Lotta Wirén är önskan att vända den rättspolitiska utvecklingen själva drivkraften bakom poddandet.

– Vi är frustrerade över hur stora delar av rättssamhället och rättsapparaten som monteras ner. Vi ser det utifrån vår yrkesroll men också hur det drabbar klienterna. Då blir det tydligt att det är förskräckligt och att vi måste nå ut, säger Ulrika Borg och tillägger att de i en annan tid förmodligen hade kunnat sitta på torget med en megafon för att väcka medvetenhet i stället.

Och Lotta Wirén påpekar att det verkligen inte var en slump som gjorde att det första avsnittet av podden sändes i juni val­året 2018.

– Redan då märktes tendenserna till mer repression. Det fick oss att dra igång och känna att ”nu kör vi”. 

Förhandlingspodden

Carl Fhager, MAQS Advokatbyrå, intervjuar olika gäster och ger tillsammans med dem tips och kunskap om förhandlingar. Redaktionen består av Carl och byråns marknadskordinator Susanne Carlsson.

Målgrupp: alla som kan tänkas vara intresserade av förhandlingar, alltså främst personer aktiva inom näringslivet.

Startade: april 2016.

Framtidsplaner: när en ”vild dröm” om att starta en engelsk version av podden, ”The Negotiator”, och ha Barack Obama som första gäst.

Arbetsrättspodden

Emelie Svensäter Jerntorp på advokatfirman Vinge samtalar med gäster, oftast byråkolleger, om aktuella frågor inom arbetsrätten.

Målgrupp: studenter och personer med ett professionellt intresse för personalfrågor (som HR-ansvariga och chefer).

Startade: maj 2019.

Framtidsplaner: ett späckat, men flexibelt, schema finns inför hösten. En uppgift blir att slå hål på lite olika myter inom olika ämnen. Vilka ämnen det blir är ännu hemligt.

KRIMpodden

Ulrika Borg och Lotta Wirén, advokater på KRIM, samtalar om aktuella ämnen som rör sig i huvudet på en försvarsadvokat.

Målgrupp: alla.

Startade: juni 2018.

Framtidsplaner: göra fler intervjueroch börja sända mer regelbundet.

Skyldig?

Försvarsadvokaterna Kristofer Stahre och Martin Persson berättar hur det är att jobba som försvarsadvokater och analyserar olika aktuella fall.

Målgrupp: alla, särskilt personer som normalt inte läser debattsidor och liknande.

Startade: april 2019.

Framtidsplaner: att skaffa ett ännu större utrymme för att påverka den rättspolitiska debatten.

Carl Fhagers tips

• Fundera först på varför du ska ha en podd. Vad vill du säga? Vilka reaktioner vill du ha? Vilken är målgruppen? Vilket behov ska fyllas?
• Fundera sedan på formatet.
• Att skapa en egen poddstudio kostar cirka 10 000 kronor om kvaliteten ska vara bra.
• Viktigt om du vill etablera en podd är att få många lyssnare till det första avsnittet. Då rusar
• podden upp på listorna och du blir sökbar. Det ger i sin tur nya lyssnare.
• Det är inte svårt att starta en podd. Kom på en idé, skaffa utrustning, paketera på ett snyggt och bra sätt. Sedan är det bara att köra.

Emelie Svensäter Jerntorps tips

• Våga göra något som du är lite obekväm med.
• Kom ihåg att rösten låter alltid lite bättre efter några gånger – alla tycker det är obehagligt att höra sig själv till en början.
• Podden ger möjligheter att nå ut och förmedla kunskap. Sedan är det också sjuhelsikes roligt!
• En lärdom är att avgränsa ämnena mer än vi gjorde i början, och inte försöka trycka in så mycket som möjligt.

 Ulrika Öster och Tom Knutson