Notiser

Nej till direktåtkomst för Migrationsverket
Advokatsamfundet säger i sitt remissvar nej till förslagen i Socialförsäkringsutskottets promemoria Direktåtkomst för Migrationsverket hos andra myndigheter. Enligt samfundet är förslagen otillräckligt beredda. Advokatsamfundet är dessutom generellt kritiskt mot att tillåta direktåtkomst mellan olika myndigheter när det gäller känsliga personuppgifter som, i detta fall, får ett svagare sekretesskydd hos den mottagande myndigheten.

JK ska utreda preskription
Justitiekansler Mari Heidenborg ska på regeringens uppdrag se över preskriptionstiderna och de olika straff som styr preskriptionstidernas längd. Heidenborg ska också ta ställning till vilka brott som inte bör preskriberas, och lämna förslag på hur preskriptionstiderna för allvarliga sexualbrott mot vuxna kan förlängas. Uppdraget ska redovisas senast den 10 september 2021.

Privatkopiering ska utredas
Regeringen har tillsatt en särskild utredare med uppdraget att göra en översyn av ersättningen till upphovsmän och andra rättighetshavare vid privatkopiering. Utredaren ska ta reda på i vilken omfattning den tillåtna kopieringen av upphovsrättsligt skyddat material för privat bruk förekommer och bedöma vad som utgör en rimlig kompensation för kopieringen, samt lämna förslag på hur ersättningen kan moderniseras och effektiviseras. Utredare blir Monika Sörbom, hovrättslagman i Svea hovrätt. Uppdraget ska redovisas senast den 21 februari 2022.

Grundlagsskadestånd bör regleras i lag
Möjligheten till skadestånd vid överträdelser av grundlagens fri- och rättigheter bör regleras i lag. Det anser Kommittén om grundlagsskadestånd, som i augusti överlämnade sitt betänkande. Det finns i dag inte någon särskild lagreglering om rätten till ersättning vid överträdelser av 2 kap. regeringsformen (”grundlagsskadestånd”). Enligt kommittén bör regleringen utformas på ett sätt som tillåter att rättsläget även fortsättningsvis kan vara dynamiskt.
Grundlagsskadestånd – ett rättighetsskydd för enskilda (SOU 2020:44)

Svårt få skadestånd vid immateriella intrång
Skadestånd är den enda möjligheten för upphovspersoner, varumärkesinnehavare, uppfinnare och mönsterrättshavare, att få ersättning efter ett intrång. Trots det är det i dag svårt att driva processer om immaterialrättsliga skadestånd. Det visar en avhandling som nyligen försvarades vid juridiska institutionen vid Uppsala universitet.

David Johansson har i sin avhandling kartlagt hur svenska domstolar dömt i den här typen av mål under främst de senaste årtiondena. Han har även gått igenom förarbeten och tittat på hur EU-domstolen har hanterat den här sortens skadeståndsfrågor. I avhandlingen lämnar Johansson också förslag på hur skadestånd kan fastställas.
Johansson, David: Skada och ersättning vid immaterialrättsliga intrång

Hårdare straff för vapenbrott föreslås
Regeringen föreslår i en proposition skärpta straff för innehav och smuggling av illegala vapen och explosiva varor. Förslagen är tänkta att särskilt träffa gängkriminella och är en del i regeringens 34-punktsprogram med åtgärder mot kriminella nätverk.
Prop. 2019/20:200 En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor

Rekordmånga mål från domstolarna
Statistik från Domstolsverket visar att domstolarna i Sverige har avgjort rekordmånga mål hittills under 2020. Enligt Domstolsverket är en väsentlig förklaring till att så många mål har avgjorts den, att coronapandemin har drivit på digitaliseringen och användningen av videoteknik under rättegångarna. Ökningen av avgjorda mål under perioden har skett trots att domstolarna tvingades ställa in förhandlingar i början av coronapandemin. Domstolsverkets statistik visar att omkring 22 procent av förhandlingarna ställts in under året.

23 289 sökte omställningsstöd
23 289 ansökningar om omställningsstöd med anledning av corona-pandemin kom in till Skatteverket, innan ansökan stängde i september. 17 700 har redan beviljats stöd när ansökningstiden gick ut. Under hösten fortsätter Skatteverket med efterkontroller för att säkra att stödet inte betalats ut till företag på fel grunder. Drygt tusen kontroller pågår och 19 företag hade brottsanmälts i början av september.

Granskning: svenska anstalter ineffektiva
Svenska kriminalvårdsanstalter är i många fall ineffektiva och alltför små, visar en granskning genomförd av Riksrevisionen. Det är dock stora skillnader i effektivitet mellan olika fängelser. Ineffektiviteten förklaras främst av att många anstalter är för små för att fungera optimalt. En annan förklaring är att lokalerna inte alltid är ändamålsenliga.

Riksrevisionen rekommenderar därför Kriminalvården att intensifiera sitt arbete med att göra anstalterna både färre och större, samt att utveckla rutiner för systematisk datainsamling för att kunna följa upp anstalternas effektivitet på ett systematiskt sätt.